Våg av missnöje mot höjda elnätsavgifter
Vattenfall har höjt 47 procent på tre år.
Nyligen meddelade den statliga kraftjätten Vattenfall att den höjer elnätsavgifterna med 14 procent vid årsskiftet. Detta rörde upp känslor inte minst därför att avgiften höjdes 15 procent för i år och med 12 procent förra året. Sammantaget innebär det en höjning på 47 procent på tre år, vilket med råge överträffar den allmänna prisutvecklingen. Priset för själva elen är numera närmast en mindre restpost på elräkningen.
Upprördheten fick energi- och näringsminister Ebba Busch att kalla till sig Vattenfall och andra nätägare för att de skulle förklara sig. Vattenfall såg sig också nödgat att hålla ett ”kunskapshöjande” seminarium för press och andra intresserade. Nätägarna Ellevio och Eon fick sig först också en släng av sleven, men det visade sig att deras genomsnittliga höjningar skulle bli mera modesta, 5 procent det förra fallet och mellan 0 och 5,2 procent för Eon.
Samtidigt har alla de stora nätägarna haft svårt att förklara varför avgifterna ska vara så höga. Eldistribution är en reglerad monopolverksamhet, där Energimarknadsinspektionen, EI, är tillsynsmyndighet och motpart i förhandlingarna om de intäktsramar som nätbolagen har att förhålla sig till. Nätavgiften, som består av en fast och rörlig del, kopplad till förbrukningen, ska täcka kostnader för drift, underhåll och ge en ”rimlig” avkastning på det investerade kapitalet.
Kostnaderna för de enskilda nätbolagen kan visserligen variera kraftigt. Det är exempelvis generellt sett dyrare att bygga och underhålla nät i glesbygd än vad det är i tätorter. De högsta nätavgifterna i Sverige har de som bor i Frostviken i Jämtland och i ett ”normalhushåll”. Där landar årskostnaden 2025 på drygt 14 400 kronor enligt EI. Nätägaren heter Blåsjöns Nät AB som i sin tur ägs av brittiska Downing Renewable Infrastructure Trust. De stackars Frostviksborna betalar cirka 235 procent mer än den som har sin normalvilla inom LKAB Nät AB i Kiruna. De kommer undan med en nätavgiftsnota på 4 306 kronor. Fast även de kommunägda näten i Borlänge, Mölndal, Ljungby, Hallstavik, Halmstad och Skara (med flera ställen) har relativt modesta årliga nätavgifter under eller strax över 5000 kronor per år.
De tre jättarna ligger högre. För Eon Norr är den jämförbara avgiften knappt 10 800 kronor, för Eon Syd och Mellersta på strax under 10 000 kronor och Eon Stockholm ligger den på drygt 7 600 kronor. Vattenfall Distribution ligger på 8 772 kronor över hela landet, men kommer upp på exakt 10000 kronor med sin aviserade 14-procentiga höjning. Ellevio ser ut att ligga någonstans runt medianen för de svenska nätbolagen.
Det syns lite märkligt att jättarna har bland de dyraste avgifterna då de annars brukar lyfta fram sina stora skal- och storleksfördelar, vad gäller investeringar, drift och administration. Vattenfall har ju dessutom en del samordningsfördelar av det faktum att de dessutom sitter på stora produktionsresurser och även är aktiva som elhandlare i sina systerbolag, så att de har full koll på sina kunder. Men det är uppenbart inte mycket av dessa fördelar som kommer elkonsumenterna till del. Den viktigaste förklaringen till prisskillnaderna är dock att jättarnas ägare har väsentligt högre avkastningskrav än de kommunala bolag som fortfarande äger sina nätbolag själva eller de som drivs av ekonomiska föreningar. Eon Sverige AB betalade exempelvis ifjol ut 17,5 miljarder kronor till sitt tyska moderbolag. I år blev utdelningen 3,4 miljarder.
Nätverksamheten EON Energidistribution AB är det största svenska dotterbolaget, i den snåriga bolagsstrukturen. Bolaget är mycket lönsamt. Marginalen låg på 54 procent under 2024 och runt 59 procent i år. Bolaget gjorde visserligen stora investeringar i sitt nät på 5,6 miljarder årligen under 2024 och 2023l, men med ett kassaflöde från rörelsen på 7,5 miljarder i fjol och 6,7 miljarder kronor för 2023 har dessa helt kunnat självfinansieras. Dessutom har bolaget skickat stora summor uppåt i bolagsstrukturen. Det kan också sägas att förmånliga skattemässiga avskrivningsregler gör att bolaget historiskt har betalat mycket lite skatt, trots goda vinster.
Vattenfalls nätbolag Vattenfall Eldistribution är också mycket lönsamt, men når inte riktigt Eons höjder. Marginalen ligger på 35 procent. Tillskillnad mot EON har Vattenfalls nät haft en fallande lönsamhet de senaste fem åren. Och trots att intäkterna är på samma nivå som EON så har Vattenfall klart högre kostnader, framför allt vad gäller personal. Vattenfall Eldistribution skickade inte några pengar uppåt i bolagshierarkin för 2024, men betalade ett koncernbidrag på 2,1 mijlarder kronor för 2023. Investeringstakten har också varit hög med närmare 15 miljarder för de båda åren. Det har inte gått att finansiera med det egna kassaflödet utan bolaget har fått ta upp nya lån.
Ett förslag till ansvariga politiker vore kanske att ombilda Vattenfall till en ekonomisk förening med skattebetalarna som medlemmar, med inspiration från Uppsala. Inne i staden blir Vattenfalls ”normalavgift” nu alltså 10 000 kronor efter årsskiftet. Men de som har sin fastighet lite norr om stan, i Björklinge med omnejd, och är andelsägare i Upplands Energi Ekonomisk Förening, betalar endast knappt hälften i år: 4 800 kronor.
***
Läs även: Bondfångeri i elbranschen
Läs även: ”Dyra och dåliga elnät är statens fel”
