Valrörelsen är igång – med hjälp av AI

Förra tisdagen publicerade civilminister Erik Slottners kansli till synes opåkallat en artikel på regeringens hemsida. Där påmindes om att regeringen har en AI-strategi på gång i vår och att departementet har ett AI-sekretariat, en AI-samordnare och en statssekreterargrupp för AI-frågor. 

Samma dag publicerade Centerpartiet bilder på sin nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vid det nationella superdatorcentrumet NSC i Linköping. Där meddelade hon att ”Centerpartiet satsar 3 miljarder kronor på att Sverige ska vinna AI-racet”. Inte ”vill satsa”. Inte ”kommer satsa”. Eller ”tänker förhandla om att satsa”.  

Sammanträffandet i tid var en slump, man hade annars kunnat tolka departementets påminnelse som stress. Regeringens egen AI-kommission har sagt att det politiska ledarskapet är det största hotet mot Sveriges AI-ekosystem. ”Avsaknad av strategisk planering och samordning saktar ner och hindrar utveckling” skrev kommissionen som blev klar i förtid i februari för att inte sinka AI-tåget. 

Kommissionen lade fram en rad skarpa förslag. Bland annat tre miljarder kronor över tio år för spetsforskning vid en handfull excellenscenter. Nu vill C gå betydligt längre och lovar en miljard om året 2026, 2027 och 2028, alltså tre gånger så snabbt. Pengarna ska gå till forskarstipendier och riktas till Linköping som redan är en hubb för svensk AI-forskning. Där har arbetet med en AI-fabrik inletts. 

Roger Svensson är nationalekonom vid IFN och forskar om forskningsfinansiering. Han är förbryllad över Centerns utspel. 

-Det är väldigt mycket pengar. Det räcker till 1000 forskare om året inklusive utrustning. Hela världen konkurrerar om AI-forskarna, det blir svårt att rekrytera så snabbt. 

AI-kommissionen är betydligt mer försiktig än C i sina förslag till spetsforskning. Man når inte ens upp till två miljarder kronor under de första tre åren sammantaget. Då ingår, utöver excellenscentren, 50 gästprofessurer, 200 post doc-tjänster, 500 kombinationstjänster och forskarskolor för 600 doktorander.

Intervjuad av lokaltidningen Corren i samband med besöket i Linköping beskriver Elisabeth Thand-Ringqvist vad C:s satsning kan betyda för staden.  

-För Linköping skulle det innebära ett antal inflyttade forskare som har med sig sina familjer. Sen skulle det generera tillväxt och företagande. Det skulle gynna våra storbolag men också skapa nya företag.

-Det är underligt om en regering skulle kunna ge så stora summor som 3 miljarder direkt till ett specifikt lärosäte utan att andra lärosäten får vara med och konkurrera om pengarna, kommenterar Roger Svensson. 

-Man får anta att exempelvis KTH och Chalmers också har AI-forskning. 

Centerns AI-utspel liknar den eriksgata som ministrar gör inför en budgetproposition. Då brukar olika orter skedmatas med nyheter som gynnar just dem – och som ministerns parti tar åt sig äran för. 

Det blir spännande att se om fler partier kopierar Centerns lokalstrategi i valrörelsen. Då kanske vi får se rubriker som Vänsterpartiet satsar 3 miljarder på polarforskning i Luleå eller Miljöpartiet satsar 3 miljarder på integrationsforskning i Lund. Om ett universitet inte kan förbruka pengar från regeringen så lämnas de normalt tillbaka till staten. Överbudslöften är därmed billiga i praktiken. 

Roger Svensson noterar att det går trender i forskningsfinansiering. 

-Först var det digitalisering, sen var det klimatet och nu är det AI. 

Långt ner i Correns artikel framgår ändå att Elisabeth Thand Ringqvist har tänkt runt hörnet. Där står att de 3 miljarderna villkoras av att C ingår i en regeringsbildning efter nästa val. 

***

Läs även: V hårdflirtar med Centern

Läs även: Miljöpartiet går bra när ingen pratar vindkraft