Zelenskyj – den osannolike presidenten som ser döden i vitögat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är skådespelaren som kom till makten med noll politisk erfarenhet. Nu står han inför den svåraste utmaningen någon ledare i Europa har haft i modern tid. Och kanske sina sista dagar i livet.

Volodymyr Zelenskyj är skådespelaren som blev Ukrainas president efter att ha spelat just landets president i tv-komediserien ”Folkets tjänare”. Det var en mycket udda fågel som 2019 överlägset vann det ukrainska presidentvalet. I den andra valomgången fick Zelenskyj 73 procent av rösterna, med ett nystartat parti vars namn var hämtat från den populära tv-serien.

Visserligen har den idag 44-årige Volodymyr Zelenskyj studerat juridik, men olikt sina företrädare sedan Ukrainas självständighet 1991 saknade han helt politisk erfarenhet när han kom till makten.

Hur kunde han vinna?

Per Ekman är doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet och forskare inom utrikespolitik i bland annat Ukraina, där han även bott periodvis. Han menar att en förklaring till att Zelenskyj på sex månader kunde segla upp från ingenstans och vinna, var att han helt enkelt var det bästa alternativet.

– Många av de politiska motståndarna som kampanjade inför presidentvalet 2019 hade funnits inom ukrainsk inrikespolitik under lång tid. Samtidigt hade ukrainarna inte upplevt så stora förbättringar, säger han, syftande på ekonomin och den utbredda korruption som Ukraina fortsatt brottas med även efter 2014.

Zelenskyj är född i staden Kryvyj Rih, som ligger i Dnepropetrovsk Oblast i östra Ukraina. Han har judisk bakgrund, familjen är rysktalande och hans släktingar slogs mot nazisterna under andra världskriget.

– Jag tror många i Ukraina kunde identifiera sig med honom. Inte minst på grund av rollen han spelade som president i tv-serien. Befolkningen hade hopp och drömmar om någon som skulle komma och förändra Ukraina, lite som det var för invånarna i USA när Obama blev president, säger Per Ekman.

Zelenskyjs vallöften om en snar fred i östra Ukraina, att rensa landet från korruption, minska oligarkernas inflytande, tjäna och lyssna på folket, gav honom segern. Visst har Zelenskyj på senare tid markerat mot oligarker som exempelvis den pro-ryske Viktor Medvedtjuk som placerades i husarrest i juli förra året. Men både internt och internationellt har den ukrainska presidenten också kritiserats för att inte ha tagit tag i frågan med tillräcklig beslutsamhet.

Det kom bara ett meddelande från Berezovets telefon att han befann sig i ett skyddsrum under marken, i ett gammalt parkeringsgarage i Kiev. Hans tvååriga dotter var också där. ”Ryssland kommer bomba vilken minut som helst”, skrev han i ett nytt meddelande.

Trots detta har befolkningen fortsatt stödja honom. I början av februari låg stödet runt 25 procent, omkring 10 procentenheter mer än den politiker som låg på andra plats. Detta enligt den senaste opinionsundersökningen framtagen av det privata företaget KIIS, som samarbetar med Ukrainas universitet och som anses som tillförlitlig.

Även vallöftet om en lösning på konflikten i östra Ukraina visade sig vara mer svårlöst än vad Zelenskyj från början kanske hade tänkte sig. Som nybliven president träffade Zelenskyj sin ryske kollega Vladimir Putin för att diskutera frågan, men det tog inte lång tid innan Putin avböjde fler möten och förhandlingar med Zelenskyj.

– Det hänger delvis ihop med bilden som Putin har av Ukraina, att han inte respekterar landet som en suverän stat och därmed ser han inte heller Zelenskyj som en legitim spelare att förhandla med, säger Per Ekman.

Putin vill framstå som en stor spelare som endast förhandlar med andra stora spelare som USA, Frankrike eller Tyskland, menar han.

Och natten mot torsdagen den 24 februari, då Ryssland inledde en fullskalig invasion av Ukraina, och när människor över stora delar av landet väcktes av flyglarm och ljudet av explosioner, ska Putin ha vägrat ta emot samtalet när Zelenskyj ringde.

När Fokus ringde upp den ukrainska statsvetaren och politiska analytikern Taras Berezovets, som också arbetar för den ukrainska tv-kanalen Priamyi, var mottagningen för dålig för ett samtal. Det kom bara ett meddelande från Berezovets telefon att han befann sig i ett skyddsrum under marken, i ett gammalt parkeringsgarage i Kiev. Hans tvååriga dotter var också där. ”Ryssland kommer bomba vilken minut som helst”, skrev han i ett nytt meddelande.

För Zeleneskyj och hans närmsta krets är det nu viktigt att fortsätta jobba diplomatiskt för att upprätthålla det internationella samfundets stöd till Ukraina, nu och även under en eventuell rysk ockupation. Vid sin sida har han sin 40-årige utrikesminister Dmytro Kuleba, som tillsattes 2020 och som snabbt bytt upp ett anseende i internationella sammanhang. Omedelbart efter det ryska angreppet vädjade Zelenskyj om fler sanktioner mot Ryssland och bad också omvärlden att bistå Ukraina med vapen samt humanitär och ekonomisk hjälp.

Även chefen för presidentens administration, Andriy Yermak, 50, som tidigare varit utrikespolitisk rådgivare, står presidenten nära och kommer fortsatt ha en betydelsefull roll i Zelenskyjs högkvarter, enligt Per Ekman. Yermak och Zelenskyj känner nämligen varandra sedan tidigare från tv-branschen. Andriy Yermak deltog även i de diplomatiska samtalen inom Normandie-formatet för några veckor sedan. Och är det något som talar till fördel för Zelenskyj, så är det hans sätt att kommunicera med folket, menar Per Ekman.

”Man säger till er att vi är nazister. Hur kan ett land som offrade åtta miljoner människoliv för att bekämpa nazismen nu vara för den? Hur kan jag vara nazist?”

– Han är inte lika hierarkisk som traditionellt varit vanligt i den här typen av länder. Han vill tala direkt med folket, som en av dem, säger han.

Som exempel nämner Ekman presidentens tv-sända tal strax innan Ryssland påbörjade invasionen, då Zelenskyj växlade språk till ryska och talade direkt även till ryssar.

”Jag vet att rysk tv inte kommer att visa mitt tal. Men Rysslands medborgare behöver se det. De måste se sanningen. Sanningen är att ni måste stoppa det innan det är för sent”, sa Zelenskyj och fortsatte:

”Man säger till er att vi är nazister. Hur kan ett land som offrade åtta miljoner människoliv för att bekämpa nazismen nu vara för den? Hur kan jag vara nazist? Man säger till er att vi hatar den ryska kulturen. Hur kan någon hata kultur? Någon kultur? Grannar berikar alltid varandra kulturellt, men det gör dem inte till ett, upplöser inte oss i er. Vi är olika. Men det är ingen skäl att vara fiender.”

Ukrainas existens står på spel. Enligt Per Ekman är det troligt att Volodymyr Zelenskyj försöker sitta kvar på presidentposten och därmed vara med det ukrainska folket i krig emot Ryssland, så länge som möjligt. Kanske in i det sista.

När statsminister Magdalena Andersson kom ut från EU:s toppmöte i Bryssel sent i torsdags kväll hade hon och de andra EU-ledarna pratat med Zelenskyj. Han var med på länk från vad som verkade vara en bunker och iklädd en militärgrön t-shirt.

”När vi sade hej då så visste vi alla att det inte är självklart att vi kommer att ses igen”, sa statsministern till pressen.

***

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.

Text: Annica Ögren

Toppbild: Stefanie Loos / TT