Nato knakar i fogarna inför första Sverige-mötet
När Natoländerna samlas i Helsingborg är deras framtid mer osäker än på länge. USA:s nya säkerhetsstrategi klandrar öppet Europa – medan förre Natochefen ser risk för upplösning.
Drygt två efter Sveriges inträde i Nato arrangerar alliansen det första mötet på regeringsnivå på svensk mark när utrikesministrarna träffas i Helsingborg 21-22 maj. Då, i mars 2024, flödade den svenska optimismen utanför Natohögkvarteret i Bryssel. Statsminister Ulf Kristersson talade om ”ett historiskt steg” och om att ”Sverige kommit hem.”
Nu är inramningen en annan – och mörkare. Nato knakar i fogarna och står inte längre som den självklara garanten för europeisk säkerhet. Trumpadminstrationens anspråk på att ta över Grönland är ett av flera öppna sår i relationerna mellan USA och Europa.
Efter anfallet mot Iran i februari har Donald Trump skruvat upp retoriken ett varv till. Anklagelser om bristande lojalitet och uppslutning träffar i lika hög grad Nato som enskilda länder. Beskedet om att dra tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland var väntat, men väckte ändå bestörtning när det kom. För Vladimir Putin är det goda nyheter.
Natos utrikesministrar sammanträder i Helsingborg under ett omfattande säkerhetspådrag. Delar av stadskärnan spärras av och framkomligheten blir begränsad när delegationer från 32 Natoländer ska ta sig fram på vägarna under ett par dygn. Huruvida USA:s Marco Rubio dyker upp i Sverige eller prioriterar krisen i Mellanöstern och skickar en ersättare på lägre nivå är oklart.
– Vi står för värdskapet, Nato svarar för innehållet. Vilka som kommer kommunicerar vi inte, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergards pressekreterare Sara E Persson.
USA:s säkerhetsstrategi anklagar Europa
Överst på agendan står förberedelser inför toppmötet med Natos stats- och regeringschefer i Ankara i juli. När Donald Trump träffar det europeiska ledarskapet öga mot öga kan det bli definierande för alliansens framtid. Precis som under sin första period anser Trump att Europa och Nato åker snålskjuts på USA:s bekostnad. Skillnaden är att det numera utgör officiell amerikansk utrikespolitik och att han har utvecklat sina Europafientliga teser i officiella styrdokument.
I en av de första exekutiva ordrar Trump skrev under efter maktskiftet i januari 2025 satte han America first-doktrinen på pränt under rubriken ”En röst för Amerikas internationella relationer.” Den rösten tillhör Trump själv och i Natosammanhang är det stående hotet att USA ska lämna alliansen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi från december förra året innehåller långa anklagelseakter mot Europa.
”Vi kommer att motsätta oss elitstyrda, antidemokratiska inskränkningar av grundläggande friheter i Europa, anglosfären och resten av den demokratiska världen, särskilt bland våra allierade.”
I strategin hävdar Vita Huset att Europa står inför ”civilisatorisk utplåning” och befinner sig på kraftig ekonomisk tillbakagång. Europas andel av global BNP har sjunkit från 25 procent 1990 till 14 procent i dag. Samtidigt ligger USA kvar runt 26 procent.
Och i den nationella försvarsstrategin från Pentagon i januari 2026 upprepas Trumps stenhårda krav på övriga medlemsländer. ”Alltför länge har allierade och partners varit nöjda med att låta oss subventionera deras försvar. Vårt politiska etablissemang fick äran medan vanliga amerikaner fick betala notan.” Med president Trump gäller en ny strategi.
Endast tre länder uppfyller USA:s krav
President Trump satte en ny global standard för försvarsutgifter vid NATO:s toppmöte i Haag.” I klartext innebär det att USA kräver 3,5 procent av BNP i militära kostnader och 1,5 procent i försvarsrelaterade utgifter, totalt 5 procent, av sina allierade (och inte bara i Nato).
I början av april presenterade Vita Huset egna högt uppskruvade ambitioner på försvarsområdet. I budgetförslaget för 2027 vill Trump att kongressen godkänner totalt 1 500 miljarder dollar till USA:s krigsmakt, en ökning med 44 procent jämfört med i år. Även Europa rustar upp men det går långsamt och består mest av beställningar från en pressad försvarsindustri med långa ledtider. USA-beroendet går inte att skaka av sig i en handvändning.
I nuläget når endast tre Natomedlemmar – Polen, Lettland och Litauen – upp till 3,5 procent i militära utgifter. Sverige stannar på 2,5. I Ankara kommer Trump att ha detta för ögonen.
Nato har överlevt tidigare kriser. Men nu ser förre Natochefen Anders Fogh Rasmussen en risk för ”upplösning”. Försvarsalliansen kan vara på fallrepet en gång för alla.
***
Toppbild: Nätverket stoppanato.nu demonstrerade i Helsingborg på lördagen.
