Rysk olja flödar genom Europa – trots sanktioner
Hormuzkrisen har fått rysk oljeexport att öka igen. Nu fortsätter oljetankers med sanktionerad rysk olja att passera genom Europa.
På morgonen söndagen den 10 maj rundade oljetankern Aqua Titan Skagens udde och satte kurs mot sydväst över Skagerack. I lasten fanns runt 750 000 fat rysk råolja till ett värde av nästan 650 miljoner kronor. Fartyget seglade obehindrat vidare trots att hon är belagd med sanktioner från både EU och Storbritannien. Enligt sajten Vesselfinder.com hade Aqua Titan destination Port Said vid inloppet till Suez-kanalen i Medelhavet.
Det var inte första gången den 20 man starka besättningen, de flesta från Filippinerna, gjorde den här resan. Senaste färden med rysk råolja i lasten slutade i den indiska hamnen Mangalore i mars i år. Aqua Titan är inte heller ensam. Hon är bara en av de 36 tankbåtar som lastade olja i de ryska hamnarna i Finska viken under första veckan i maj.
När Ukraina i slutet av mars attackerade de ryska östersjöhamnarna Primorsk, omkring 40 kilometer från finska gränsen, respektive Ust-Luga – cirka 30 kilometer från gränsen mot Estland – såg många det som ett hårt slag mot både den ryska oljeexporten och den ryska krigskassan. Uppemot 40 procent av utskeppningskapaciteten försvann på bara några dagar. Endast sex båtar kunde lasta olja i de två hamnarna den sist veckan i mars.
Men ryssarna kunde förvånande snabbt reparera stora delar av skadorna. Veckan därpå lastade nio tankbåtar. Sedan tolv. Och i början av maj lastades alltså 36 tankers av det svarta guldet i Rysslands hamnar i Finska viken, till ett uppskattat värde av nästan 22 miljarder kronor.
Putin undviker ekonomisk kollaps
Den ryska oljan står, när detta skrivs, i 116 dollar per fat. I början av året tvingades ryssarna sälja den för bara 50 dollar. I många fall tvingades man dessutom ge rabatter för att köparna riskerade sanktioner från USA och EU. Men efter kriget i Persiska viken har rabatterna minskat. Den mesta oljan går via Suezkanalen till Asien och där riskerar köparna i stort sett ingenting när de köper rysk olja. Den amerikanska regeringen har till och med uppmanat länder som Indien att importera olja från Ryssland.
Till följd av krisen vid Hormuzsundet verkar nu Vladimir Putin kunna undvika den tidigare nästan oundvikliga ekonomiska kollapsen i spåren av Rysslands krig i Ukraina. Världen vill ha olja och allt fler struntar i om den är rysk. Enligt forskningsinstitutet CREA fördubblades den exporten av fossila bränslen från februari till mars, trots att exporten från hamnarna i Finska Viken nästan låg helt nere mot slutet av månaden. I april var ökningen bara 4 procent eftersom mycket av de ukrainska attackerna mot de ryska hamnarna fortfarande hämmade exporten av råolja.
Men nu har oljeexporten kommit igång igen, framförallt ifrån Ust-Luga och Primorsk där över hundra tankers väntar på att bli lastade. Maj månad kommer troligen ge klirr i Kremls krigskassa. Eller så sätter ukrainarna käppar i hjulet för rysk olja igen. Natten till den 3 maj såg det plötsligt ut som om tankbåtar utanför Primorsk försvann. De hade stängt av sina transpondrar och gjort sig osynliga. Ukraina hade skickat 19 drönare mot Primorsk den natten och det orsakade bland annat en svårsläckt brand. Men dagen därpå var lastningen igång igen.
Katt- och råttalek med sanktionerna
Av de 36 tankbåtar som stävade ut från Primorsk och Ust-Luga den där veckan i början av maj var 25 råoljetankers. De är dessa som står för de stora volymerna. Raffinerade produkter fraktas oftast på mindre fartyg och efter att ukrainarna attackerat ett stort antal raffinaderier i Ryssland den senaste tiden behöver nog ryssarna det mesta av bensinen och dieseln själva.
Och av de 36 tankfartygen hade endast tio sanktioner riktade mot sig. Att undvika sanktioner är lite av en katt- och råttalek. Fartygen byter ständigt namn och registreras om i olika länder. Aqua Titan har till exempel tidigare seglat under Djiboutis, Komorernas, Panamas, Liberias och Singapores flaggor. I dag ägs hon, i alla fall på pappret, av Huang Hai Shipment Ltd i Shanghai i Kina, men enligt sajten Opensanctions.org sitter de verkliga ägarna i Ryssland.
Sanktionerna mot Aqua Titan innebär att hon inte kan anlöpa europeiska hamnar. De tankbåtar som drabbas av sanktioner har i de flesta fall seglat med last som sålts under EU:s pristak på 60 dollar per fat för rysk olja. Det taket har tidigare varit effektivt och tvingat ryssarna att sälja sin olja under marknadspris. Men eftersom oljepriset har stigit till långt över 100 dollar per fat så har EU:s pristak blivit allt svårare att upprätthålla.
Därför överväger EU nu att införa ett totalt förbud mot att överhuvudtaget befatta sig med rysk olja. Alla fartyg som anlöper de ryska utskeppningshamnarna skulle då hamna under sanktioner, liksom alla företag som befattade sig med dem. De fartyg och företag som fortsätter att handla med rysk olja, eller på något sätt möjliggör den ryska oljeexporten, skulle i så fall helt utestängas från att göre affärer med EU-länder.
Frågan är vad man då skulle göra med råoljetankers som Alicante och Corossol som helt legalt har lastat råolja i Ust-Luga i slutet på april och början av maj och levererat den till europeiska raffinaderier på Sicilien och ön Krk i Kroatien. Hemligheten bakom den operationen är att oljan i tankarna kommer från Kazakstan, eller i varje fall påstås göra det. Kazakisk olja går i pipelines genom hela Ryssland till Ust-Luga och det är tillåtet att importera den även för EU-länder.
Kommer länder som Kroatien och Italien verkligen gå med på att lägga sanktioner på alla fartyg som trafikerar Ust-Luga? Och kommer ryssarna tillåta export av kazakisk olja därifrån? I fjol stoppade man utskeppningen av kazakisk olja från Svarta havet som ett svar på EU:s sanktioner.
Ett är i alla fall säkert. Det kommer bli svårt för EU-länderna att enas om hur man ska göra. Hela världen skriker efter olja nu, inte minst länderna i södra Europa.
***
