Vad hände med Generation Greta?

Det var nätt och jämnt att de borgerliga partierna med SD:s stöd kunde bilda regering. Men om Sveriges högstadie- och gymnasieelever fått bestämma hade de fått över 60 procent av rösterna. I 2022 års skolval blev Moderaterna klart störst, följt av SD och – med bara 16 procent – Socialdemokraterna.

– Det är anmärkningsvärt att SD och M nästan fick egen majoritet, 48 procent. Och det är förstås en kraftig förändring sedan skolvalet 2018, då de två partierna samlade 36,7 procent av deltagarna, säger Anton Landehag, senior konsult på Demoskop.

Miljöpartiet, som länge har stämplats som ett ungdomligt parti, fick däremot bara 4,7 procent i år. Mycket bättre såg det inte ut bland förstagångsväljarna i riksdagsvalet, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

Det är något helt annat än man hade kunnat tro i början av förra mandatperioden, när svensk skolungdom en masse gick ut i ”skolstrejk” för klimatet under Greta Thunbergs ledning. I EU-valet 2019 fick Miljöpartiet 11,5 procent av rösterna och ”Gretaeffekten” kvalade in på Språkrådets nyordslista. Internationella tidningar som The Guardian och The Independent började skriva om ”generation Greta”, ett begrepp som kom att symbolisera radikalism, aktivism och klimatångest.

Mediebilden passade som hand i handske med synen på unga som mer radikala än äldre. Denna uppfattning är inte tagen ur luften. Psykologisk forskning visar att unga människor tenderar att ha en högre grad av öppenhet, ett personlighetsdrag som bland annat omfattar en positiv inställning till förändring av traditioner – och som korrelerar med politiska vänsteråsikter. Personer med lägre grad av öppenhet tenderar i stället att fästa mer värde vid traditioner och stabilitet.

Men i skolvalet krockar teorin med verkligheten. Både M, KD och SD är i varierande grad konservativa partier – med andra ord, förespråkare av traditioner och stabilitet – och de vann en större majoritet bland skolungdomar än bland deras föräldrar i riksdagsvalet.

– Generation Z tenderar definitivt att vara mer trygghetssökande och mindre rebellisk än de senaste ungdomsgenerationerna. Vi vet till exempel att alkoholkonsumtionen har gått ner, och åtminstone i USA har åldern för sexualdebut gått upp. Det finns mycket som tyder på att generation Z är mer ansvarstagande och värderar familj i högre utsträckning, säger Anton Landehag.

Och ansvarstagande hänger ihop med samvetsgrannhet, ett personlighetsdrag som korrelerar med högeråsikter.

Generation Z är den vanligaste termen för personer födda mellan 1995 och 2009. Det är alltså dit väljarna i 2022 års skolval hör, och förstagångsväljarna i riksdagsvalet. Landehag lägger in ett par brasklappar: unga är mindre svarsbenägna än andra åldersgrupper, det är inte självklart att deltagarna i skolvalet är representativa för gruppen, och när det gäller vallokalsundersökning landade den i år längre ifrån valresultatet än normalt.

Men det står ändå klart att dagens unga är mer konservativa än tidigare ungdomsgenerationer. Och om unga i allmänhet tenderar att vara mer öppna för radikala politiska idéer är alltså frågan: vad är det som får den här specifika generationen att bryta trenden?

En förklaring är internet. Personer födda under 00-talet och andra halvan av 90-talet växte upp med smarta telefoner och sociala medier redan från tidiga tonåren. Den amerikanska socialpsykologen Jean Twenge menar att detta har format dem till den grad att de egentligen bör kallas internetgenerationen. I sin guide till nätmobbning beskriver Internetstiftelsen hur internet kan fungera som förstärkare till mobbning och utfrysning; genom sociala medier kan mobbare kan göra sig närvarande i offrets liv under en större del av dygnet, till och med i vederbörandes hem, och mobben kan nå långt större proportioner än på en skolgård. Kan det leda till ett politiskt sökande efter trygghet och stabilitet?

Landehag tycker inte att man bör lägga alltför stor vikt vid sociala medier. Minst lika viktig för generation Z:s värderingar är föräldragenerationens mentalitet:

– I allmänhet har dagens unga vuxit upp med mindre auktoritära föräldrar och fått en mer inkluderande uppfostran. Om jag som åttiotalist hade kommit hem under andra halvan av nittiotalet och sagt till mina föräldrar att jag är vegetarian, då hade sannolikt mina föräldrar liksom de flesta i deras generation sagt ”kul för dig, varsågod och laga din egen mat”. De som är föräldrar till tonåringar i dag är nog beredda att göra större anpassningar, kanske lägga om sin egen kost efter ett barn som inte vill äta kött. Det gör att familjen inte blir något man behöver göra uppror mot på samma sätt som tidigare.

Även händelser i omvärlden kan påverka en generation.

– Världspolitiska händelser i tonåren och den tidiga 20-årsåldern sätter prägel på en generation. Generation Z är ju födda under andra halvan av nittiotalet och senare, så för dem handlar det om omvärldshändelser i närtid – kriget i Ukraina, pandemin, klimatförändringar, säger Landehag.

Han tar även upp rent materiella faktorer, som bostadsbrist och situationen på arbetsmarknaden.

– Att de här tendenserna skulle spilla över till politiska sympatier är överraskande för många, men frågan är om det borde vara det.

En annan materiell analys gjorde opinionsbildaren Ivar Arpi på sin Substack-blogg. Han menar att det inte var generation Greta som röstade i årets skolval eller gick till valurnorna för första gången, utan ”generation villebråd” – en brottsutsatt generation som rättsväsendet svikit. Begreppet myntades 2019 av Peter Santesson, numera vd på statistikdatabasen Infostat: ”Uppväxtåren formar oss. Det kommer, som det heter, att bli intressant att se vilka politiska uppfattningar som etableras hos en ungdomsgeneration som funnit sig vara oskyddat villebråd utanför hemmets väggar.”

Vad vi kan se i generation Z:s röstmönster i skolval och riksdagsval, menar Arpi, är att fysisk otrygghet väger tyngre än oro för klimatet.

– Trygghet går ju att tolka på olika sätt och det finns traditionellt sett olika beskrivningar av och lösningar på otrygghet från höger och vänster. Där har vänstern, i bred bemärkelse, kanske inte lyckats leverera lösningar på sin egen jämlikhetsorienterade beskrivning av trygghet, exempelvis avseende tillgång på bostad och trygga anställningar, säger Landehag.

Generation villebråd blev inte ett medialt koncept på samma sätt som generation Greta. Det var kanske inte så konstigt; inga skolstrejker mot våldsbrottsligheten svepte över landet, medan skolstrejken för klimatet samlade uppskattningsvis 60 000 personer bara i Stockholm när den var som störst, 27 september 2019. Men vid det laget hade skolstrejkrörelsen uppmanat vuxna att göra dem sällskap på gator och torg, och på fotografier från demonstrationen syns mycket riktigt en hel del ansikten som knappast kan ha tillhört ungdomar i skolåldern.

Klimatengagemang går inte att direktöversätta till partisympatier. Att ungdomarna som engagerade sig i skolstrejkrörelsen sympatiserar med Miljöpartiet är ingen självklarhet; enligt Valu 2022 var det i själva verket bara 23 procent – mindre än fjärde väljare – som ansåg att Miljöpartiet hade den bästa klimatpolitiken. Dessutom hade klimatfrågan i september halkat ner till sjätte plats när Novus undersökte vilka sakfrågor väljarna bryr sig mest om.

”Greta-generationen finns bara i fantasin”, skrev Grön ungdoms förbundssekreterare Lovisa Berglund i Dagens ETC efter valet. Men är det så enkelt? Enligt Ivar Arpi existerar generation Greta visst – i form av 40-plussare som projicerar sina egna värderingar på barn och unga.

Enligt Anton Landehag är det ännu enklare: generation Greta är helt enkelt en av många värderingsmässiga undergrupper som tillsammans utgör generation Z.

– Dagens ungdomsgeneration är sannolikt mer mångfasetterad med fler subgrupper än tidigare generationer. Pratar vi om en generation Greta måste vi också prata om en generation Bianca [Ingrosso, influencer, reds anm] och en mängd andra grupper som inte uppfattas som progressiva eller vänsterlutande, säger Landehag.

Läs även: Män röstar på Mars och kvinnor på Venus

Läs även: Ökar MP och V på grund av sommarvärmen?