Kan sänka en hel bransch

Text:

Vissa katastrofer är så stora att de kräver tid för att sjunka in.

En sådan är OW Bunker, marinbränslekoncernen som var ett av Danmarks största företag när det förra fredagen sattes i konkurs, bara dryga halvåret efter debuten på Köpenhamnsbörsen.

Det hela började den tisdagen 7 oktober. I ett pressmeddelande berättade OW Bunker att man råkat ut för en oväntad förlust i handel med oljerelaterade värdepapper. Tappet spåddes då till 22 miljoner dollar. Småpotatis, kunde det tyckas, för ett bolag som vid halvårsskiftet hade totala tillgångar på över 1,8 miljarder dollar och ett eget kapital på 260 miljoner.

Men för dem som investerat pengar vid börsstarten var nyheten oroande. I noteringsprospektet fanns formuleringar som verkade signalera att bolaget var skyddat från sådana förluster. Men att det ändå blivit så berodde, som bolaget i Tage Danielssonsk Harrisburgstil formulerade det, på att nedgången i oljepriset varit »utanför det förväntade«.

Vid bolagets niomånadersrapport den 23 oktober hade förlusten växt till 24,5 miljoner dollar. Ingen fara, upprepade OW Bunker. 13 dagar senare, förra tisdagen, meddelades att förlusten nu plötsligt visat sig var hela 150 miljoner dollar. Samtidigt berättade bolaget att man kunde förlora ytterligare 125 miljoner dollar i en helt annan härva, ett misstänkt bedrägeri hos bolagets dotterbolag i Singapore. Den totala förlusten var större än det egna kapitalet och bolaget insolvent. Räddningsförhandlingar inleddes men utan resultat. Två dagar senare var allt över.

Konkursen i OW Bunker är inte en isolerad katastrof i vårt grannland. Det är en härva som kommer att leva länge, där avslöjandena bara börjat sippra ut och där konsekvenserna även för det svenska näringslivet är massiva.

Det gäller framför allt Altor. Det svenskägda riskkapitalbolaget var genom sina fonder helägare till OW Bunker mellan 2007 och börsnoteringen i våras. Efter börsdebuten var Altor kvar som huvudägare med 35 procent av aktierna.

Den affärsmässiga domen över Altors ledning, med grundaren Harald Mix i spetsen, kommer att bli skoningslös. Som dominerande ägare i ett bolag under sju år har man fullt ansvar för i praktiken alla aspekter av OW Bunkers verksamhet. Bortförklaringar om enstaka underordnade som gått bakom ryggen på ledningen kommer ingen att lyssna på. Händelserna är på en sådan nivå att de är att betrakta som systemiska.

Haveriet kommer att prägla alla aspekter av Altors verksamhet framöver. Kommer investerare lägga en enda krona till i deras händer?

Utöver det kommer den juridiska domen. I börsintroduktionen gjordes ingen större nyemission. Altor självt sålde aktier för 3 miljarder kronor. Aktieägare, små som stora, lär utnyttja alla möjliga juridiska verktyg för att få tillbaka pengarna. Prospektet, med sina skrivningar om skydd mot risker, spikas fast i pannan på de ansvariga. Och vem ska stå för skadestånd i eventuella processer? De passiva investerarna i fonderna?

Skuggan faller lång också över rådgivarna i börsintroduktionen. Och även här skvätter det på Altor. Vid sidan av Morgan Stanley och Nordea fanns mäklarfirman Carnegies namn också på prospektet, även det kontrollerat av Altors fonder. Samma Carnegie som i våras också köprekommenderade bolaget.

Altors stjärnsmäll landar mitt i en tid då hela riskkapitalbranschen ifrågasätts i grunden, på grund av sina skatteupplägg och engagemang i välfärdssektorn. Frågorna kommer nu att åter ställas: Hur är det med långsiktigheten? Skulle en Fredrik Lundberg eller Wallenbergare satt ett bolag i konkurs på det vis som Altor just gjort?

Och drivs de riskkapitalägda bolagen för hårt? Skapar de verkligt sunda verksamheter? OW Bunker ger en del av svaret.