Rösta om 470 miljarder

Text:

I dagarna kan 1,4 miljoner svenskar få möjlighet att bestämma över 470 miljarder kronor. Det handlar inte om en drömvinst på lotto eller ett postkodlotteri som spårat ur.

De 470 miljarderna förvaltas av ett av Sveriges största sparföretag. Och mest utskällda. Runt millennieskiftet hamnade det då börsnoterade Skandia i blåsväder efter en kombination av usla och suspekta affärer. Bolaget blev så skadeskjutet att ett okänt sydafrikanskt finansföretag kunde köpa det för en spottstyver. Giftermålet blev dock ingen perfekt match. Härom året sålde sydafrikanerna tillbaka Skandia till Norden i en affär som är allt annat än lättförklarad.

Det är här de 1,4 miljonerna kommer in. De har besparingar i Skandias livförsäkringsbolag, som tidigare ingick i den gamla bolagsgruppen. Genom att använda spararnas pengar kunde livbolaget köpa tillbaka sin moderkoncern. I Skandia finns också en bank och ett fondförsäkringsbolag. Processen fullbordades vid årsskiftet. Sedan dess ägs Skandia av sina kunder. Fram tills nu har det här gänget inte fått säga sitt. Det ska ändras nu, i ett experiment som saknar motstycke på den här nivån i Finanssverige.

Fram till den 15 maj kan var och en av Skandia Livs 1,4 miljoner kunder rösta på sin kandidat till bolagets nybildade fullmäktige. Detta ska bli sparkoncernens riksdag. Det spelar ingen roll hur mycket pengar man har sparat i Skandia. Enda röstskiktningen gäller typ av försäkring. Fullmäktige ska bestå av 21 ledamöter. Processen mjukstartar i tre steg, där sju personer väljs in varje år 2014, 2015 och 2016. Fullmäktiges huvuduppgift blir att utse Skandias styrelse. När Skandia var börsnoterat hade bolaget tusentals aktieägare som utsåg styrelse vid stämman. Numera är det alltså bara en handfull figurer som får bestämma i denna jätte.

Vilka är då dessa mäktiga? Skandiakunderna har redan fått komma med egna förslag. Ur detta har bolaget vaskat fram 14 namn. I gruppen som man kan lägga sin röst på fram till 15 maj finns alla sorters folk. Enda kraven är att de har kunskaper om försäkringsbolag och själva är kunder i livbolaget. De måste också vara oberoende från Skandia och inte anställda.

Det innebär dock inte att Skandiakoppling saknas. Bland de 14 finns till exempel den förra journalisten och Handelsforskaren Sophie Nachemson-Ekwall. Hon har skrivit en reportagebok om Skandia-skandalen och det därpå följande uppköpet var studieobjekt i hennes doktorsavhandling. En annan nominerad är Leif Victorin, tidigare hög chef i Skandia när mediedrevet gick.

Det blir intressant av flera skäl att följa detta nya maktcentra i Finanssverige.

En så liten konstellation som 21 ledamöter ska alltså utse och övervaka en styrelse på elva personer. Det blir lite av två styrelser på varandra. Man undrar hur mycket fullmäktige kommer att flytta på styrelseledamöterna om Skandia skulle gå dåligt. De sju jungfruledamöterna lär knappast ställa till med så mycket oväsen vid bolagsstämman den 12 juni.

Frågan också är hur många av de 1,4 miljonerna som verkligen utnyttjar sin rösträtt. Många förhåller sig till de där kuverten från Skandia lite som postkodlotteriet: de åker i soptunnan. Att göra ett medlemsägt företag till verkligen medlemsstyrt är heller inte enkelt. Se på Folksam och KF. De ägs också av sina kunder, men nästan alla maktpositioner innehas av proffsmakthavare i den kooperativa rörelsen.

Det krävs en hel del mod från de nuvarande tjänstemännen att släppa ifrån sig makt för att experimentet Skandia ska lyckas. Vågar de har Sveriges mest skamfilade varumärke tagit ett stort steg mot rehabilitering.