Tullar på momsen

Text: Emanuel Sidea

Handeln med prylar från Kina avtäcker regler som inte rört sig i takt med utvecklingen.

Träningstajts 66 kronor, trädgårdslampa 24 kronor, armbandsur 8 kronor. Kinesiska handelsplattformar som Wish, ­Gearbest och Aliexpress säljer sådana billiga varor till kunder över hela världen. Den snabbt ökande försäljningen har drivits med låga priser, gratis frakt – och avsaknad av moms, bara det 20 procents rabatt mot svenska nätbutiker.

Svenska konsumenter har gått från försiktigt intresserade till storköpare på två, tre år.

– Genom digitaliseringen har globaliseringen blivit verklighet. Kunder har via handelsplattformarna kunnat handla direkt av tillverkare, säger Anna-Karin Strömqvist, jurist på Svensk Handel, som följt utvecklingen.

Postnord noterade flödena, att infrastrukturen var underdimensionerad och under fjolårets julhandel var krisen ett faktum: 150 000 paket om dagen kunde landa på Arlanda.

Postnord försökte länge värja sig mot Tullverkets krav på att driva in moms på paketen, men gav till slut med sig. Sedan i mars i år påförs moms på samtliga paket från länder utanför EU och Postnord tar en hanteringskostnad på 75 kronor om värdet understiger 1 500 kronor och 125 kronor om varan överstiger nämnda belopp. Enligt Postnord har antalet paket från Kina minskat kraftigt de senaste veckorna.

Direkthandeln med Kina via nätet avtäcker ett regelverk i otakt med tiden. Kinesiska aktörer har inte varit nödgade att påföra moms, vilket svenska e-handlare enligt lag måste göra. Dessutom har det blottlagt undantagsregler inom EU och internationella fraktsubventioner som inte ändrats på många år.

Kina har dragit nytta av att landet ännu betraktas som ett utvecklingsland inom den internationella sammanslutningen Universal postal union (UPU). Organisationen bildades 1874, med målet att portopriser skulle justeras utifrån de olika medlemsländernas ekonomiska utveckling. Inte mycket har förändrats på närmare 150 år. Kina är numera världens andra största ekonomi och den största på e-handelsmarknaden, men ingår ännu i samma grupp som Kuba och Gabon, och får därmed kraftiga portosubventioner.

Till exempel: att frakta en kaffemugg från Kina till USA kostar en dollar. Frakt av samma kaffemugg, fast från USA till Kina, kostar 22 dollar. Detta har gynnat kinesiska aktörer.

Handelsplattformarna har också dragit nytta av undantagsregler som finns i vissa EU-länder. Flödena har varit stora till Holland, som endast kräver importtull och moms på varor värda över 22 euro.

Den svenska e-handlaren Fyndiq, som kallar sig ett fyndvaruhus på nätet, har sedan några månader tillbaka lanserat en ny tjänst där svenska kunder kan handla direkt från kinesiska leverantörer och helt lagligt kringgå Postnords moms och hanteringskostnad, eftersom varorna skickas via Holland.

Vd Dinesh Nayar uppger att bolaget, som omsatte 400 miljoner kronor senaste året, i år väntas omsätta 800 miljoner kronor tack vare denna manöver. De låga produktpriserna förklaras med att mellanhänder kapas.

Dinesh Nayar hävdar att Postnord har infört ett otidsenligt analogt system, trots att de ökande fraktflödena märktes för flera år sedan.

– 75 kronor är en oskäligt hög kostnad. Det är en förhastad lösning som inte tjänar sitt syfte. Vi skriver under på att betala in moms, men det måste till riktiga lösningar, säger Dinesh Nayar.

Anna-Karin Strömqvist, jurist på Svensk Handel, anser att regelverket måste ses över.

– När du handlar av Wish eller någon annan aktör så är det en handelsplattform som bara förmedlar transaktionen. Och det finns behov av att tydliggöra ansvaret för plattformarna. Regelverket är inte skrivet för den situationen vi har i dag. <