Pastorn om dåden i Vetlanda: »Staden hamnade i någon sorts chockvåg«

Text: Martin Röshammar

Bild: REBECCA BERNER

Det var på onsdagseftermiddagen den 3 mars som sju personer i centrala Vetlanda skadades efter en serie knivattacker. Till slut kunde polisen gripa gärningsmannen, nära Mogärdeskolan och i samband med det skottskadades han. Det handlar om en 22-årig man med afghanskt medborgarskap som är hemmahörande i Vetlanda kommun och som var känd av polisen sedan tidigare. Han är misstänkt för sju försök till mord.

Rapporterna från småländska höglandet och staden, som annars är mest känd för Lena Philipsson och Åsa-Nisse-filmer (alla hade premiär på Saga-biografen i Vetlanda), chockade Sverige och snabbt spreds den misstänkte gärningsmannens identitet på sociala medier.

En som uttalade sig i efterspelet till händelserna var Daniel Berner och han gjorde det i sin roll som ordförande för integrationsföreningen »Kvar i Vetlanda«. Han gav flera intervjuer och sa bland annat att bara för att den misstänkte är afghan, betyder det inte att alla afghaner är förövare. Det fick somliga så kallade alternativmedier att rasa; inte minst för att de menade att Daniel Berner mörkade, bland annat i Sveriges Radio, att han också är fritidspolitiker för Centerpartiet. Det gick så långt att han och hans familj till slut fick polisskydd, vilket i sin tur gjorde att till exempel debattören Joakim Lamotte gick loss och menade att han och hans familj också lever med en ständig hotbild. Ändå får de inte polisskydd. Men att skydda Daniel Berner, det går bra, argumenterade han.

Den här dagen sitter Daniel Berner på ett fik i Jönköping, datorn är med och då och då under vårt digitala möte sänker han rösten eller sneglar mot någon bekant som kommer in på kaféet. Jag undrar vad knivattacken gjort med Vetlanda.

– Staden hamnade i någon sorts chockvåg och det infann sig en rädsla hos många. Man undrade: Vart är vi på väg? Men efter några dagar var det som att hatet inte fick någon riktig plats. Jag är så glad över den vändningen. Och jag upplever att mest reaktioner mot det jag sa, om att inte alla afghaner är förövare, kom nationellt i olika trådar på nätet. Det gör att hotet är mer diffust, säger Daniel Berner.

Ganska snabbt såg han det som ett hot mot demokratin att han blev uthängd. Han menar att det som hänt honom och hans familj är baksidan av demokratin

– Jag vill inte inkräkta på yttrandefriheten men jag efterlyser en god ton. Kom och ta en kaffe med mig, vi behöver inte bli överens men ta det i dagsljuset. Jag har bestämt att jag kommer inte att backa. Jag är än mer övertygad nu om att jag behöver vara med och jobba för demokratiska värden.

Så vem är Daniel Berner egentligen, han som växte upp på Tjörn och fortfarande talar en omisskännlig västsvensk dialekt? Vad hade den femtonårige Daniel tyckt om den han blev?

– Oj! Han hade ännu inte blivit kristen med en personlig tro utan sökte nog efter identitet och drömde sig bortom bron, till något större. Han hade nog blivit chockad av att jag är pastor nu men hade nog känt igen tonen av att stå upp för den som behöver stöd.

Han hamnade i Vetlanda efter att ha studerat på den kristna folkhögskolan i Mariannelund, där han också träffade sin fru. Eller rättare sagt: de har bott i Hultsfred, Korsberga (Vetlanda kommun), Kristinehamn och Vetlanda igen.

– 2015 var jag ny pastor i Vetlanda och kom till en ganska stor pingstförsamling. Den hösten kom flyktingvågen och vi som församling gjorde vad vi kunde. Två år senare, i oktober 2017, ringde chefen för fritidsgården.

Det blev startsignalen för en omvälvande period för Daniel Berner och hans familj. På fritidsgården satt en kille med afghanskt ursprung. Han fick inte bo kvar på sitt hvb-hem och hade två dagar på sig att flytta, samtidigt som han ville gå klart skolan i Vetlanda. Daniel Berner träffade honom utifrån sin roll som pastor och fick snabbt bilden klar för sig. Hade man fyllt 18 och fått avslag på sin asylansökan då fick man inte bo kvar på hvb-hemmet. Vetlanda kommun sa då att den asylsökande fick gå kvar i skolan bara om hen ordnade eget boende. Killen på fritidsgården var då hänvisad till Migrationsverket som skulle erbjuda honom sängplats där det fanns någon ledig. Det kunde vara i Falun eller Malmö. Eller Vetlanda.

Daniel Berner tog upp problemet i kyrkan men fick ingen respons. På kvällen kom han hem till sin familj, de har fyra barn, och bestämde sig snabbt för att killen skulle få flytta in.

– Vi stuvade om ungarna i de olika rummen. Grabben fick ett eget rum och när han kom var det höstlovsvecka så han hann vara med på vår resa till Tjörn och vi gick på Liseberg och han fick lära känna min familj. Sedan blev han kvar hos oss och där började vår resa. Vi lärde känna hans kompisar, en del började fylla 18 år och de fick avslag och processerna drogs i gång.

Då föddes också integrationsnätverket »Kvar i Vetlanda«, som nu har flera systerföreningar runt om på småländska höglandet.

I januari 2020 fick familjen Berners grabb, som Daniel uttrycker det, en egen lägenhet. Nu kommer killen hem till dem och äter bullar och »undrar hur livet är«.

– Jag har varit aktiv i Kristdemokraterna sedan 2001 men när gymnasielagen gick igenom och jag tyckte att jag fick dålig respons, då lämnade jag. Det var spiken i kistan för min del när man gjorde den här vändningen i migrationspolitiken och när jag ser hur man flörtar med SD är jag glad över mitt val. Dagen efter valet 2018 gick jag med i Centerpartiet och fick då en ersättarplats i kommunstyrelsen.

Daniel Berner, som nu är pastor i Värne alliansförsamling och har gått från pingströrelsen till alliansmissionen »av olika anledningar«, säger att hans gudsbild har blivit bredare, att han har en större respekt för andra människors tro och trosriktning.

– När jag uttalade mig i media gjorde jag det utifrån att jag jobbat med integrationsfrågor för en ideell förening. Vill man ha ett politiskt uttalande, så har vi kommunalråd som gör sådant.  Så jag tycker inte att det var någon mörkning från min sida.

Själv kände Daniel Berner inte 22-åringen som utförde knivattackerna men poängterar att flera av de afghanska killarna i Vetlanda var bekanta med honom.

– En del av dem gick in i ett sorgearbete och de funderar mycket: Varför såg vi inte signalerna? Borde vi ha gjort mer? Det är så många känslor för dem. Rädsla, sorg, allt på en gång. De undrade också, särskilt i början: Tycker man inte om oss i Vetlanda? Vad händer nu? Kan jag gå och handla, kan jag gå på gymmet? Det händer så mycket i dem och det är viktigt att komma ihåg att de har tagit sig till Sverige av en anledning.

***

Namn: Daniel Berner

Ålder: 42 år i maj.

Bor: Vetlanda.

Familj: Fru och fyra barn.

Är: Pastor i Värne alliansförsamling och ersättare i kommunstyrelsen i Vetlanda (för Centerpartiet).

Tycker om: Att fika med goda vänner och att bada badtunna på uteplatsen.

Aktuell: Som ordförande för integrationsföreningen »Kvar i Vetlanda«.