Högskoleprovet har spelat ut sin roll

Högskoleprovet firar 40 år i år men utgångspunkten, att skapa en andra chans för dem som inte lyckats så bra på gymnasiet, har utvecklats i en annan riktning. Som gymnasieelever som släpper skolan och satsar allt på provet, organiserat fusk och en hel industri som tjänar pengar på att sälja förberedelser för provet. Forskare har också visat att goda provresultat inte tydligt visar att någon är bättre förberedd för högre studier.

Tidigast nästa höst kan ändringarna införas. Ansvarigt statsråd är Helene Hellmark Knutsson, som ser det som proble­matiskt att många gör provet redan på gymnasiet.

Just detta lyftes också fram i kommitté­direktiven. Om du skriver högskoleprovet som så ung och det går bra kanske du låter­ bli att plugga resten av gymnasiet. Ett gymnasiebetyg bedömer dina förhandskunskaper mycket bättre än ett prov vid ett tillfälle.

Hon säger att regeringen vill behålla provet, som en andra chans för de som inte gjort så bra ifrån sig på gymnasiet, men att gymnasiebetygen ska vara huvudvägen till högre studier.

Tillträdesutredningens förslag innebär även att antalet högskoleplatser, som fördelas med utgångspunkt av högskole­provet, ska minskas från en tredjedel till 15 procent.

Den 21 oktober kl 08.10 bänkar sig nära 56 000 personer för att göra högskole­provet. 81 procent är under 25 år. Det är kostsamt för staten även om provet, som var gratis från början, i dag kostar 450 kronor. Processen är omfattande, bara att scanna in alla prov tar en vecka, vilket sker på Umeå universitet. I det nya förslaget ingår­ en digitalisering.

– Ja, UHR ska göra en pilotstudie inför en digitalisering. Vi måste också stävja det fusk som finns. Görs provet digitalt kan det bli lättare att begränsa fusket med färre inblandade som hanterar proven och fler versioner av provet på olika orter, säger Helene Hellmark Knutsson.

Privata Handelshögskolan i Stockholm har minskat andelen studenter som antas till kandidatprogrammet via högskole­provet från 7–10 procent till cirka 5 procent.

– Handelshögskolans erfarenhet är att goda gymnasieresultat har en avgörande betydelse för framgångsrika studier här, säger Anna Nyberg, programdirektör.

Övriga högskolor och universitet måste ansöka om dispens för att göra sådana här förändringar när det gäller antagnings­kvoter. Detta sker dock mycket sällan. Mattias Wickberg vid Universitets- och högskolerådet, UHR, förklarar att han bara känner till två fall som fått dispens på grund av utbildningar som ges på engelska­ och som vänder sig till både svenska och utländska studenter. Ett fall fick avslag eftersom­ det handlade om en utbildning som bara skulle utlysas för svenska elever.