Källor: »Ebba ville gå längre«

Text: Janne Sundling och Kristoffer Törnmalm

Bild: TT

Det skiftar snabbt i maktens korridorer. Fram till nyligen ville Ebba Busch Thor inte ta i sverigedemokrater med tång. Minns när hon i augusti i DN bestämt avvisade att hon någonsin skulle prata med SD i utskotten. I torsdags hette det att partiet ska »söka maximal utdelning« för sin politik, »oavsett vilka som vill eller inte vill hjälpa oss med det«.

Det kunde handla om Vänsterpartiet eller det andra röda skynket i politiken, SD.

En radikal förflyttning. Eller »business as usual«, beroende på vem man frågar. När Moderaternas Anna Kinberg Batra närmade sig SD för drygt två år sedan hette det från riksdagshåll att samtal med partiet redan ägde rum.

– Så vad är det nya? frågar sig en kristdemokrat.

I sak är Ebba Busch Thors besked i princip det samma som Anna Kinberg Batra gav som M-ledare i januari 2017.

Med en stor skillnad:

– Ebba gör det här mitt i en framgångsvåg. Så många KD-politiker gick omkring och trodde de skulle förlora sina positioner inför valet i höstas. Framgången har gett Ebba en helt annan pondus än vad Anna hade, säger en annan KD-källa.

Landets kristdemokrater lystrade under torsdagen till hur beskedet skulle tas emot av »partivänstern«. Alltså de kristdemokrater som visserligen inte har mycket över för vare sig socialdemokrati eller vänsterpolitik, men som gärna talar om människors lika värde, och lydigt sitter i kyrkbänken på söndagarna.

Överstepräst i den församlingen är tidigare partiledaren Alf Svensson. I en intervju med Sveriges Radio dröjde han sig kvar vid partiledarens ordval. Det är skillnad mellan att samtala och att samarbeta, påpekade KD-veteranen.

– Jag tycker det är en väldig skillnad. Det är ett samtal som äger rum, inte en förhandling.

Det var ett viktigt godkännande för partiledningen. Som spred lugn i partiets vänsterkant. Precis som det faktum att den sittande partiledaren talade om Vänsterpartiet i samma mening som SD, vilket kan ses som en öppning i den infekterade flyktingfrågan. En källa poängterar dessutom att vänsterfalangen har mycket att vinna på att inte obstruera mot Busch-Thors förflyttning, och pekar på att frontfiguren David Lega väntas ta plats i Bryssel om partiet lyckas få två mandat i EU-valet.

Även de som samarbetar med mitten i kommunpolitiken ställer sig bakom »samtalslinjen«:

– Det här var ett naturligt steg att ta. Jag har länge tyckt att alla som är med i politiska församlingar ska bli inkluderade. Att vi inte samtalat med SD har varit en orsak till att de vuxit. De har kunnat ta på sig offerkoftan och sluppit ta ansvar. Nu får vi ett annat läge, säger Eva-Britt Sjöberg, kommunalråd (KD) i Norrköping.

Där styr »kvartetten« S-C-L-KD kommunen sedan 2014.

– I mitt jobb i vård- och omsorgsnämnden har jag också varit noga med att alla partier ska vara representerade i arbetsgrupper. Vi ska lyssna på dem, men det betyder inte att vi styr ihop med SD, säger hon.

Andra tolkar beslutet annorlunda.

– När Ebba säger att beslutet processats i olika forum betyder det att hon verkligen fått jobba för att få igenom det, och att hon ville gå längre. Nu presenteras det som att det bara handlar om att samtala med SD, när hon fått oss över tio procent i opinionsstöd tycker man ändå det är okej, säger en KD-källa.

Lennart Bondeson, kommunalråd i Örebro, är tongivande för den del av partiet där engagemanget för flyktingar är starkast. Han framhåller hur väl Ebba Busch Thor förklarat hur hon själv och partistyrelsen tänkt i frågan.

– Samtalar gör man redan i dag och den viktigaste frågan är vad det kan innebära på sikt och det vet jag inte i dag. Men jag tror inte att det blir aktuellt med ett samarbete i en regering.

Lars Thunberg, kommunalråd i Helsingborg som sitter i KD:s partistyrelse, säger att han tycker att partiledarens besked var odramatiskt. Även om han själv inte röstade för.

– I kommunerna har det här varit mer naturligt än i riksdagen. Där har man talat mer med de här partierna, även om vi i Helsingborg aldrig har förhandlat med SD. Väljarna förväntar sig att man talar med alla partier, säger han, och gör samma distinktion som Alf Svensson:

– Det är en knivskarp gräns mellan att samtala respektive att förhandla om frågor, och ge upp den ideologiska linje man stå för.

Thunberg och Bondeson gav båda stöd åt en omstridd motion vid KD:s riksting 2017 där flera tunga partidistrikt bland annat krävde att permanenta uppehållstillstånd skulle återinföras. Så blev det inte, heller inte som den motståndarfalangen önskat att ersätta dagens asylsystem med ett asylkvotsystem. I stället klubbades partistyrelsens linje, som sågs som en kompromiss mellan de båda förslagen.

Sedan kom rikstinget 2018, »dödens år«, som en kristdemokrat halvt på skämt, halvt på allvar, kallar det. Då pratade partiet i princip enbart om sjukvårdsfrågan – den enda som kunde ena det splittrade partiet.

I höst samlas rikstinget på nytt. Då kommer Bondesons gäng väcka stridsfrågan till liv igen.

– Vi är några som har skrivit liknande motioner till det här rikstinget. Det blir ganska avgörande för partiets inriktning, migrationsfrågorna blir testfrågor för vad man får för gehör från partistyrelsen och rikstinget, säger Lennart Bondeson.

Vad mer exakt står det i motionerna?

– Vi har skrivit en om att partiet ska vara tydligt om nej till nationellt tiggeriförbud, det är också en testfråga. Sedan har vi skrivit när det gäller migrationspolitiken att KD ska fortsätta tydliggöra sig utifrån de utgångspunkter i motionen (från 2017, reds. anm.), säger Lennart Bondeson och betonar att det finns flera motioner även från motsatt falang i partiet.

Sedan i torsdags står det klart även för folk utanför att kristdemokratin är en kyrka där ordklyveri är av högsta betydelse. Lustigt nog tycks få ha reagerat på en av de sista meningarna i partiledarens utspel. På Facebook skrev Ebba Busch Thor att hon inte gav några löften om att slutföra förhandlingar som påbörjats, ty »varje förhandlingsrum har en dörr som man kan gå ut genom.«

Förhandling, detta handlade väl om att samtala?