Miljarder i sjön när helikoptersatsning skrotas

2001 beställde Sverige 18 exemplar av helikoptern NH90 för sex miljarder kronor. Den tillverkas av ett europeiskt konsortium i ett bolag lett av Airbus och skulle börja levereras 2003. Försvarets Materielverk ville köpa den beprövade amerikanska S92, men regeringen Persson körde över försvaret för att satsa på NH90 (Nato Helicopter for the 90:s) som var under utveckling.

Läs mer: Förseningar, fördyringar, felbeslut och fiffel.

Projektet försenades och fördyrades kraftigt och det dröjde tio år innan en hjälpligt användbar helikopter kunde användas inom Försvarsmakten. Men efter 20 år är NH90 inte helt användbar för ubåtsjakt, vilket är en av huvuduppgifterna. Den saknar både torpeder och länk, alltså ett stridsledningssystem integrerat med till exempel flottans fartyg.

Eftersom Sverige inte kunde fullgöra sina förpliktelser i internationella operationer tvingades Försvarsmakten 2011 panikköpa 15 amerikanska helikoptrar av modellen Blackhawk för 4,7 miljarder kronor i en direktupphandling av USA:s armé.

För att klara av åtagandena inom EU:s snabbinsatsstyrkor och i Afghanistan uppgraderades samtidigt de gamla Vertolhelikoptrarna och Super Pumorna, som skulle fasas ut, för omkring två miljarder kronor.

När försvaret på senare år började använda NH90 var underhålls- och driftkostnaden så hög att budgetramarna spräcktes. Ironiskt nog hölls kostnaden nere eftersom NH90 oftast stod i hangaren omgiven av servicetekniker och it-experter.

Fokus avslöjade redan för två månader sedan att kostnaden i fjol landade på 315 000 kronor per flygtimme, men att varje helikopter bara kunde flygas en kvart per arbetsdag. En Black Hawk kostar omkring 50 000 kronor per timma, ett Jasplan omkring det dubbla.

Erfarna försvarspolitiker har försökt stoppa projektet. Liberalernas Allan Widman var emot projektet från start. Till Fokus sade han:

– Om jag ska göra en kvalificerad gissning så är den nog snart uppe i en miljard per styck. Då har jag inte räknat in de 4,7 miljarder som det kostade att skaffa Blackhawk för att NH90 var försenad.

Kristdemokraten Mikael Oscarsson, som motionerat om att stoppa projektet, kallade NH90 ”en sann skräckhistoria”:

– Den blir aldrig sjöoperativ. Misstagen kommer att förfölja Sverige under lång tid.

Fokus frågade den ansvarige i Försvarsmakten, biträdande flygvapenchefen brigadgeneral Anders Persson, när NH90 får vapen och länk:

– Det ligger mer än fem år bort. Om vi får råd vill vi gärna ha fler Blackhawk.

I dag rapporterar Ekot i Sveriges Radio att Försvarsmakten överväger att sluta använda NH90, vilket Australiens armé redan gjort. I stället uppges försvaret vilja köpa Black Hawks systerhelikopter Sea Hawk som är beprövad och används i en rad länder. Inriktningen på den svenska helikopterstrategin ska redovisas inför budgetäskandena i mars.