Oflexibelt om flexjobb

Regeringens löfte om att införa »flexjobb« skulle ge 100 000 funktionsnedsatta jobb. Det bidde en informationssida på Arbetsförmedlingens webbplats.

Det såg ut som en total framgång för Miljöpartiet när statsminister Stefan Löfven läste upp den första regeringsförklaringen den 3 oktober 2014. Den nya S+MP-regeringen lovade inrätta flexjobb för personer med funktionsnedsättning. Förebilden var de framgångsrika, danska »fleksjoben« – »en person arbetar 100 procent av sin förmåga och får 100 procent av lönen«.

Miljöpartiet hade med full uppbackning av handikapprörelsen drivit kravet under flera år. De danska »fleksjoben« hade lett till att fler unga funktionsnedsättning fick jobb i stället för att bli förtidspensionerade. MP:s socialförsäkringsexpert Gunvor G Ericson beräknade i partiets riksdagsmotion att det skulle kunna bli flexjobb för 100 000 funktionsnedsatta i Sverige.

Stefan Löfven fick starka applåder på Handikappförbundens kongress den 20 maj 2015 när han lovade:

– Vi har påbörjat arbetet med flexjobb för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vi kommer inte att ge oss. Alla ska kunna arbeta. Ingen ska lämnas
bakom!

Men trots de vackra orden blev det ingen verkstad i regeringskansliet. När Fokus i mars i fjol – 2,5 år efter regeringsdeklarationen – ringde och frågade varför propositionen om flexjobb inte kommit än blev jag bollad mellan departementen. Ingen pressekreterare verkade ha hört talas om »flexjobb«. Efter ett par dagar kom det vaga beskedet: »Frågan bereds inom Regeringskansliet«.

Några veckor senare tillsatte regeringen ändå en utredning om flexjobb, men nu med uppdraget att undersöka om »det behövs«. Utredare blev en tidigare chef på Arbetsförmedlingen, Lena Liljebäck, och huvudsekreteraren lånades in från Arbetsförmedlingen.

Och när utredningen nu är klar kommer den som av en händelse fram till att det inte behövs några förändringar av Arbetsförmedlingens regler.

– Vi tycker man kan utnyttja de lönebidrag som vi har mer flexibelt än i dag, förklarar Lena Liljebäck avsaknaden av förslag om flexjobb.

Det enda konkreta förslaget från utredningen är att informationen om bidragsreglerna borde förbättras, med en »publik informationsplats« på nätet.

Riksrevisionen har riktat hård kritik mot Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra myndigheter. Tiotusentals unga förtidspensioneras och tvingas sedan fortsätta leva på extremt
låga inkomstnivåer livet ut. De senaste fem åren har förtidspensioneringarna av unga ökat.

Möjligheten för funktionsnedsatta att få ett arbete har samtidigt minskat. Den tidigare LO-utredaren Jan Edling visar i en utredning om de långtidsarbetslösa att andelen funktionsnedsatta ökat kraftigt bland de hundratusentals som i åratal flyttas mellan öppen arbetslöshet och tillfälliga arbetsförmedlingsinsatser.

– De har allt svårare att få jobb på grund av skärpta krav på arbetsmarknaden, är hans slutsats. MP-politikern Gunvor G Ericson, som drev fram regeringslöftet om flexjobb, är i dag statssekreterare i samordningskansliet i regeringen. Hon är försiktig i sina kommentarer och påpekar att i Danmark har den borgerliga regeringen skärpt reglerna för »fleksjob« för att sänka
kostnaderna.

– Vi ska analysera utredningens förslag.

– Men det finns en hel del utmaningar för både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, konstaterar Gunvor G Ericson.