Poliser till salu

Text: Terese Christiansson

»Vi tar fingeravtryck om det behövs för att utreda brottet. Det är inga problem, vi har samma utrustning som polisen. Behöver vi säkra eller analysera and­ra spår anlitar vi SKL«, säger Björn Sandberg.

Han har jobbat 21 år inom polismyndigheten. I dag driver han Larmassistans Säkerhetstjänst AB. På hemsidan erbjuder de helikopterspaning, kameraövervakning och kompletta utredningar med kartläggningar, samtal och bevisframtagning.
– Vi jobbar framför allt med bedrägerier, informationsläckage och dubbelarbeten inom företag. Egentligen ska ju polisen sköta det här men det gör de ju inte, säger Björn Sandberg.

Larmassistans Säkerhetstjänst är långt från det enda företag som erbjuder privata utredningar vid misstänkta brott. Marknaden växer.
Göteborgsbaserade Gothia Protection, som också har flera före detta poliser anställda, ökar sin utredningsverksamhet med 20–30 procent varje år.
– Polisen hinner inte med den typen av utredningar utan de läggs oftast ned på grund av att spaningsuppslag saknas. Då vänder sig företagen till oss, säger Gothia Protections vd Hans Bornsjö.
Gothia Protection bedriver vid enstaka fall också utredningar på uppdrag av privatpersoner.

Hans Bornsjö säger att de brukar råda privatpersoner att gå till polisen.
– Bland annat för att det är gratis, vi kostar cirka 7 000 kronor per dag. Men ibland är kraven på service så höga att polismyndigheten inte kan tillhandahålla det, säger han.
Lars Tonneman som är chef på polisrättsenheten på Rikspolisstyrelsen, RPS, är kritisk till att den privata utredningsmarknaden växer. Han befarar att det kan leda till integritetskränkande undersökningar, exempelvis dna-analyser för att kontrollera vilka som har varit i vilket rum men som egentligen inte bevisar någonting.
– Polisen har krav på objektivitet och det finns tydliga regler. Men de reglerna behöver inte tillämpas om utredningen sker på civil väg. Det innebär att en person som är misstänkt kanske endast får de omständigheter som ligger honom till last kastat i ansiktet. Då kan han känna sig tvingad att lämna arbetsplatsen, ibland utan grund, säger Tonneman.

Även polisförbundets ordförande Jan Karlsen är kritisk.
– Också vi märker att allt fler poliser går till den privata sektorn. Men i princip är vi emot all privat polisiär verksamhet. Det är staten som ska stå för det, rättssäkerheten får inte bli en handelsvara där penningarna styr. De här företagen kan bli en maktfaktor genom att en betald utredning ligger till grund för ett åtal.
– Framför allt är det stötande om andra än polisen tar till exempel dna-prover eller fingeravtryck. Då förlorar vi kontrollen över hur de används, var de sparas och hur de kommer att användas i framtiden, fortsätter Jan Karlsen.
Men även om det finns stark kritik mot utredningsföretagen fortsätter deras verksamheter att växa. Och de kan peka på flera, för dem, lyckade utredningar.

Småbarnspappan Stefan avtjänar i dag ett fängelsestraff för grov förskingring. I fem år stal han ur spelkassan i matbutiken där han jobbade. Ibland spelade han utan att betala och ibland stal han kontanter.
– Det var som en ond spiral. Det började med att jag spelade eftersom jag hade ont om pengar och sen började jag att spela utan att betala, säger han via telefonen på anstalten utanför Sundsvall.
Polisen kopplades in men de lade ner förundersökningen. De fick inte fram tillräckligt med bevis och Stefan blånekade när han förhördes. När det började närma sig 2 miljoner fick butiksägarna nog och tog kontakt med utredningsföretaget Promota. Då gick det snabbt. Samma dag erkände Stefan att han var tjuven.
– Han hade ett annat sätt. Gick mer rakt på och sa att han visste att det var jag som var gärningsmannen. Det kändes som att min enda chans var att erkänna, säger Stefan.
Promotas utredning kunde sedan ligga till grund för ett åtal vilket polisen misslyckades med.

Men Lars Tonneman är fortfarande skeptisk.
– Det är klart att det finns undantagsfall men förutom att de inte har samma krav som polisen på objektivitet finns det också en risk att de går in och soppar till allt så att polisen inte kan bedriva en utredning efteråt. Vi vet exempel då utredningsföretagen berättar för den misstänkte vad andra har sagt och vilka bevis som finns. Då blir det svårt för polisen att göra en förundersökning.
För att strama upp utredningsverksamheten har Rikspolisstyrelsens föreskrifter ändrats så att det ska bli svårare för bevakningsföretag att bedriva brottsutredningar. Auktoriserade bevakningsföretag får i dag inte bedriva spaning mot en enskild person utan bara kontrollera om brott begås.

Gothia Protection och Promota är exempel på företag som i dag är auktoriserade bevakningsföretag men också bedriver utredningar. Bedriver de utredningar som inte följer rikspolisstyrelsens föreskrifter förlorar de sin auktorisation.
De större aktörerna befarar att de nya reglerna kommer leda till att många struntar i att bli auktoriserade vilket då leder till att de blir helt utan tillsyn.
Men redan i dag finns firmor som inte är så noga med att följa lagar och etiska regler. Som stickprov ringer Fokus till Skottlunds Detektiv- och bevakningsbyrå i Göteborg som bland hjälper företag med svinn och bedrägerier.
Fokus låtsas vara en butiksägare med lagersvinn. Det tar inte många minuter förrän Micky Skottlund föreslår att han kan rigga dold kameraövervakning för 4 000 kronor.
Han får frågan om det inte är olagligt?
– Vad ingen vet, har ingen ont av, säger han.

RPS Lars Tonneman anser att Sverige skulle kunna följa trenden i Europa och skaffa en lagstiftning som säger att den som utreder brott på privat basis ska vara laglydig och lämplighetsprövad av polisen. Men för det krävs en ny lagstiftning och ett politiskt intresse. I dag har inget sådant visats. Under tiden anlitar allt fler företag privatpoliser som helt lagligt spanar på anställda, utför bevisprovokation, plockar fram bevis, tar dna och, ­ibland, riggar dold kamera för att sätta dit en misstänkt.