Stora klimatböter hotar Sverige

Sverige riskerar dryga böter från EU för att för att inte nå upp till unionens klimatmål. Skälet är nya mätmetoder och skogens vikande förmåga att binda koldioxid. Samt en portion svensk klantighet. Men hur hamnade vi här? För tio år sedan var Sverige helt koldioxidneutralt – i alla fall om man räknar in ”markanvädningssektorn”, det vill säga skogens och markens förmåga att binda koldioxid via det så kallade nettoupptaget. Utsläppen från framför allt industrin och inrikes transporter, uppgick då till drygt 53 miljoner ton koldioxid årligen, samtidigt som skogen och marken sög upp 55 miljoner ton. Men enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och författare till regeringens klimatstrategi, när Sverige satte sina klimatpolitiska mål i slutet av 2010-talet så lämnades markanvändningssektorn utanför.

– Jag tror att det fanns en rädsla för argumentet att det inte behövdes några inrikes klimatpolitiska mål eftersom vi hade ett så pass högt nettoupptag av växthusgaser via markanvändningssektorn, säger John Hassler.

– Därför lämnades skogen och marken utanför och inga politiska styrmedel för att på sikt öka nettoupptaget kom på plats. Vi skulle koncentrera oss helt på att fasa ut de fossila utsläppen och nu biter det beslutet oss i svansen, fortsätter han.

Orsaken är att EU – till skillnad från Sverige – i högsta grad räknade med den svenska skogens förmåga att binda upp koldioxid när man 2023 presenterade det stora lagstiftningspaketet Fit-for 55 som ska ta unionen till klimatneutralitet 2050. Då bestämdes att målet för markanvändningssektorns upptag skulle öka från 249 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen till 310 miljoner ton år 2030. I förhandlingarna med EU kom man överens om att Sverige år 2030 ska ha ett koldioxidupptag i markanvändningssektorn som är 4 miljoner ton högre än referensperioden 2016–18.

– Kommissionen vill se ett större upptag, men vi lyckades få igenom en justering, säger Emma Wiesner, ledamot i Europaparlamentet för Centerpartiet.

Den svenska skogsindustrin var inte förtjust, men accepterade budet. ”Bedömningen var att åtagandet var nåbart, genom ett aktivt skogsbruk och extra kraftsamling för att öka tillväxten i skogen”, skriver Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman i ett mejl. Men när Naturvårdsverket i vintras räknade på skogens nettoupptagsförmåga med en ny metod konstaterades att markanvändningssektorn behöver binda upp cirka 50 miljoner ton årligen från 2030. Enligt de senaste data från 2023 uppgick dock kolupptaget till endast 31 miljoner ton – alltså 19 miljoner ton för lite.  

”Trenden i nettoupptaget har varit minskande och det beror på att tillväxttakten minskat tillsammans med att avverkningen ökat och även den naturliga nedbrytningen har varit högre”, förklarade Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverket för Sveriges Radio. Dessutom visar data att kolupptagen blir mindre och mindre för varje år som går, vilket betyder att det svenska underskottet växer i stället för att krympa.

– Vårt misstag var att vi inte från början införde politiska styrmedel som att betala skogsägare för att låta skogen stå och på så sätt ökat nettoupptaget. Då skulle vi inte befinna oss i den här situationen, säger John Hassler.

Men att betala skogsägare för att låta skogen stå skulle innebära mindre virke till skogsindustrin och därmed högre priser på såväl sågade trävaror som insatsvaror till massa- och pappersbruken.

– Det är en intressekonflikt som hittills inte har diskuterats så mycket, men som kan bli aktuell de kommande åren, menar Hassler.

Samtidigt förs nu diskussioner i Bryssel om att öka unionens kolsänka ytterligare för att klara klimatmålen. Bakgrunden är att många politiker och länder protesterar mot det föreslagna målet att minska utsläppen med minst 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Man menar att 2040-målet blir för dyrt och hotar EU-ländernas konkurrenskraft. Målet skulle ha varit färdigförhandlat förra året, men har skjutits upp till sommaren. Klimatkommissionären Wopke Hoekstra försöker jämka och har bland annat diskuterat att låta länder sänka utsläppen genom klimatinvesteringar i andra länder i utbyte mot ”utsläppskrediter”, med hjälp av tekniska kolsänkor samt genom att låta mer skog stå för ett högre nettoupptag.

– Sverige måste sätta klacken i backen och driva linjen att vi vägrar att acceptera att man använder svensk skog på grund av att andra medlemsländer inte når upp till sina klimatmål, säger Tomas Tobé, ledamot för Moderaterna i Europaparlamentet och vice ordförande i partigruppen EPP, som menar att det är dags för Bryssel att ta ett steg tillbaka.

– Det är inte bara ett svenskt problem att vi slagit fast klimatmål utan att närmare ha diskuterat hur vi ska nå dem. Det är bra att debatten nu nyktrar till när vi inser vad konsekvenserna blir.

Emma Wiesner håller med om att EU:s krav på den svenska skogen är kortsiktiga och skadliga för skogsbruket, men anser samtidigt att 2040-målen måste nås.

– Vetenskapen säger att vi måste minska utsläppen med minst 90 procent till 2040 för att klara Parisavtalet. Det var också ett krav för att Wopke Hoekstra och Ursula von der Leyen skulle bli valda och som de lovade att uppfylla. Nu försöker de konservativa partierna att omförhandla det målet.

Klimatexperten Magnus Nilsson, författare till flera klimatrapporter och politiker för Socialdemokraterna menar att EU:s trovärdighet står på spel. ”Om Sverige inte respekterar EU:s klimatlagstiftning kommer EU:s löfte under Parisavtalet att spricka – och svajar EU så svajar hela den globala klimatpolitiken”, säger han till Dagens Nyheter.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har sagt att Sverige går med på 2040-målet om en 90 procentig minskning av utsläppen på ett villkor – att EU lämnar det svenska skogsbruket i fred. ”Vi menar att de beslut som fattas kring svensk skog i EU inte har tagit tillräckligt med hänsyn till svenska intressen och till hur Sverige brukar sin skog”, har hon sagt.

Om Sverige inte fullgör sina åtaganden i EU:s klimatmål hotas vi av dryga böter. Exakt hur höga är svårt att veta men John Hassler bedömer att det kan röra sig om många miljarder kronor.

***

Läs även: Snart dags för nästa klimatbråk

Läs även: Det stora skogsrånet