Tyst, tystare tjuvjägare

Text: Jens Kärrman

– Sov du?
– Ja, nä jag var vaken faktiskt.
– Hä är faktiskt en järv där upp på [xxx] nu.
– Nu?
– Den är där nu.
– Men helvete.

Den misstänkte huvudmannen, en 46-åring, och hans 37-årige kompis tittar tomt framför sig mot väggen i sal 3 Luleå tingsrätt. Kammaråklagare Åse Schoultz spelar upp ett av flera avlyssnade telefonsamtal mellan kamraterna från sommaren 2016. Tidigare på sommaren hade polisen fått tips om att omfattande illegal jakt pågick i trakten och spaningar inleddes.

Den här julimorgonen kunde utredarna, enligt åklagaren, i realtid följa hur en järv jagades.

I samband med telefonsamtalet skickade den misstänkte huvudmannen en bild till kompisen på en järv. Rovdjuret hade fotograferats av en åtelkamera vid halvsex-tiden samma morgon i ett skogs­område i Norrbottens inland.

Klockan 07.55 hörs männen på nytt.

– Gick det bra?
– Det gick bra.
– Fy fan vad kul

 

Just fallet med järven var en av få åtalspunkter som de misstänkta tjuvjägarna var villiga att prata om. 37-åringen medgav att han varit på platsen, men att han åkt dit obeväpnad. Mannen uppgav i rätten att han åkte dit för att träna sin nya jakthund på att spåra. Senare ska han ha hittat hunden bredvid en död järv. Den misstänkte skytten menar att järven måste ha dött i ett bråk, sannolikt med hunden.

Annars var det inte mycket ny information som tillkom under de fyra rättegångsdagarna i Luleå tingsrätt. Åklagaren spelade upp telefonsamtal efter telefonsamtal. Hon visade bild efter bild på döda björnar och lodjur som hittats i den huvudmisstänkte mannens telefon och dator. Flera av rovdjuren ska ha plågats efter att ha snarats med stålvajrar.

Men allt som oftast löd svaret: inga kommentarer.

Så är det i de flesta fall av misstänkt illegal jakt av rovdjur. Största möjliga tystnad råder. Både bland misstänkta och even­tuella vittnen.

– När någon hör ett skott i skogen och man misstänker att någon tjuvskjuter älg, då ringer det hos polisen direkt. Så är det inte med rovdjuren. Det finns en kollektiv tystnad och dold acceptans, säger miljöåklagare Christer Jarlås.

 

Att illegal jakt på rovdjur alls leder till åtal är väldigt ovanligt. Nyckeln i Norrbotten var att polisen kom in i ett tidigt skede och kunde spana på de misstänkta under tiden som flera av de påstådda brotten begicks.

Så är det sällan. Enligt Christer Jarlås finns det trovärdiga tips som inte utretts eftersom det inte funnits tillräckligt med polisresurser.

– Vi har haft två ärenden om misstänkt illegal vargjakt där vi haft likartad information som i Norrbotten. Men där kunde polisen inte garantera de utredningsresurser som behövs när det är många inblandade, säger han.

I BRÅ:s tio år gamla standardverk »Illegal jakt på stora rovdjur« delas tjuvjägarna in ett antal undergrupper efter vilka deras drivkrafter är. Somliga tjuvjägare drivs av ett starkt rovdjurshat och dessa avskyr ofta myndigheter i allmänhet och rovdjurspolitiken i synnerhet. Jakten, ofta på varg eller järv, har inte sällan plågsamma inslag.

För andra är motiven, i vid bemärkelse, ekonomiska. Det kan handla om konkurrens om vilt som älg. Eller om att skydda boskap, som får eller renar.

 

Vilken grupp de misstänkta i Norrbotten tillhör kan vi bara spekulera. Men en sak står klar redan innan domen fallit på fredagen. Jakthärvan har satt konflikten mellan rennäring och rovdjur i blixtbelysning.

Fyra av de fem åtalade i Norrbotten arbetar som renskötare. Den misstänkte huvudmannen, som enligt åtalet varit inblandad i åtta rovdjurs död, verkar i en av de samebyar som drabbats hårt av framför allt björn.

Det vet vi eftersom ett omfattande forskningsprojekt pågått i samebyn i unge­fär tio år. Genom att ha sändare på både dräktiga vajor och björnarna i området har forskare på Statens Lantbruksuniversitet, SLU, kunnat slå fast hur många kalvar björnarna tar.

– Vissa år har 40 procent av kalvarna gått åt. Det är mycket mer än vi trodde när vi inledde det här projektet, säger Jens Frank, forskare vid SLU.

I veckan lämnade han och hans kollegor över ytterligare en rapport till regeringen. Där finns två förslag på hur färre kalvar ska gå åt till björnar.

Det ena metoden som testats är att vajorna kalvar i hägn. Fördelen är att i princip inga kalvar tas av rovdjur. Men den passar långt ifrån alla samebyar. Då krävs vägar för att renägarna ska kunna köra ut foder och det kommer ofrånkomligen att påverka samernas traditionella sätt att bedriva renskötsel.

 

En annan variant är områdesinriktad jakt. Då jagas björn hårdare i kalvningsområdena. Det skulle kunna ske under den ordinarie jakten på hösten, vilket dessutom har potential att minska konflikterna med rekreationsjägare.

– Nackdelen är att kalvningsområdena täcker en stor landyta. För Norrbotten handlar det om 30 procent av länets yta, säger Jens Frank, som tror att båda metoderna kan bli användbara. För små samebyar i inlandet kan hägn vara en motiverad åtgärd, medan områdesinriktad jakt passar bättre på andra håll.

 

Först måste dock ersättningssystemet förändras. I dag får samebyarna ersättning för björn efter areal inte efter hur många djur som de facto finns på markerna. Det har missgynnat samebyarna i inlandet, vilket är en källa till konflikter.

Jens Frank tycker att det är lättare att jobba med rovdjursfrågorna i norra Sve­rige än i söder.

– För samerna handlar rovdjursfrågan om de ska kunna ta ut lön nästa månad. Jag upplever att det finns ett stort intresse för att hitta lösningar. I södra Sverige är det väldigt mycket känslor och då är det svårare, säger han.

Rovdjursfrågorna kommer fortsätta att vara en källa till konflikter i de delar av landet där rovdjuren finns. På många håll är dessutom förtroendet för myndigheterna lågt.

Jens Frank menar att viltförvaltningsdelegationerna, som finns sedan några år tillbaka, är vägen framåt.

– De närmaste 5–10 åren kommer säkert den illegala jakten att fortsätta på dagens nivåer. Men involverar man alla intressen kommer man på lång sikt att slå undan benen för den sociala acceptansen av illegal jakt, säger han.

Fakta | Jakthärvan

Totalt är det åtta rovdjur, fyra björnar, tre lodjur och en järv, som dödats enligt åtalet.

Av de fem åtalade i jakthärvan i Norrbotten är det tre som anses ha varit inblandade i jakten. Det handlar om en 46-åring, hans far och en 37-åring. Den huvudmisstänkte 46-åringen har enligt åtalet varit inblandad i jakten av samtliga djur.

Domen faller fredagen den 10 november.

Text: Jens Kärrman