X-faktorn

Text:

Charlotte Kallas upphämtning beskrevs genast som historisk. Från att ha legat 26 sekunder bakom täten lyckades hon frusta sig förbi både tyskan och finländskan och säkra stafettguldet till det svenska skidlandslaget.

Inget har kunnat hejda de svenska skidåkarna. Trots att Lars Nelson inledde stafetten med att snubbla bort en skida kunde Marcus Hellner korsa mållinjen med ryssen Maxim Vylegzjanin på behörigt avstånd.

Norska Dagbladet fick varna läsarna för starka bilder. När kamerorna knäppte Petter Northugs målfoto stod de svenska stafettherrarna redan uppställda för lagfoto.

Hittills har det svenska laget tagit hem fler medaljer än någon väntat sig. Fler kan det bli i helgen, och när striden står om hundradelarna behöver det inte vara skidvallan som avgör, utan psyket.

Urban Johnson, professor i psykologi med inriktning på idrott vid Högskolan i Halmstad, tror att de tidigare framgångarna kan betyda enormt mycket för de svenska skidåkarna.

– Det blir en förstärkning i motivationen när det gått bra, när det plockats medaljer och när man sett att vallningen fungerar bra.

Med framgångarna följer dels en ökad trivsel i gruppen, dels en förstärkt tro på den egna förmågan och förutsättningarna. Skidåkarnas form är förstås också en central del i ekvationen. Med denna treenighet får man det Urban Johnson beskriver som »biopsykosocial toppning«.

– När allt stämmer, det fysiska, psykiska och sociala, då kan man nå hur långt som helst, säger han.

En positiv attityd kan alltså vara avgörande i helgens tre- och femmil. Och tvärtom.

Det norska vallateamet har fått svidande kritik från medier och skidåkare. Landslagschefen Trond Nystad har även spekulerat om att svenskarna lagt vantarna på »fantomprodukter« som inga av de andra lagen har tillgång till.

Idrottspsykologin lär oss att resultatet inte bara är beroende av de faktiska förutsättningarna, utan också av hur de tävlande uppfattar förutsättningarna. Även om det handlar om inbillning kan en positiv tro kompensera för andra mindre skavanker, förklarar Urban Johnson.

– Jag tror inte norrmännen har så mycket sämre valla, men övertygar man sig själv om att det är på det viset så blir prestationen också sämre.

Den goda relationen mellan de svenska skidåkarna och deras vallateam stärker lagets självförtroende ytterligare.

Betydelsen av självförtroende har studerats länge inom idrottspsykologin. Nyligen har man också börjat studera kollektivt självförtroende, och det finns mycket som talar för att individuella framgångar eller prestationer kan lyfta prestationerna för hela laget.

Utöver skjutsen från tidigare framgångar så finns det en del andra externa faktorer som studier visat har betydelse för resultatet i idrottssammanhang. En sådan är musik.

Vid längdskidåkning, löpning och cykling har man visat att musik i rätt tempo påverkar kroppen och höjer prestationen. I en studie kunde man visa att folk som cyklade i takt med musik behövde 7 procent mindre syre för samma ansträngning som de som cyklade med bakgrundsmusik utan tempo. En liknande studie för löpare uppskattade inbesparingen till mellan 1 och 3 procent.

Musik som synkroniserats med löparnas takt har i ytterligare en studie visat att löphastigheten förbättras med ungefär en halv sekund på en 400 meters sprint, jämfört med en kontrollgrupp som springer utan musik.

Ytterligare en känd extern faktor är fördelen som en hemmaplan innebär. Den effekten har framför allt belagts i lagidrott. I boken »Curve Ball« presenterar Jim Albert och Jay Bennett statistik som visar att 58 och 66 procent av segrarna i amerikansk fotboll respektive basket går till hemmalaget.

Någon hemmafördel har de svenska herrarna och damerna förstås inte när de drar ut i OS-spåren i helgen. Under tävlingarna får man inte heller lyssna på musik. Däremot ger de sig ut med varsin guldbragd i ryggen och allt vad det innebär.

– Den positiva attityden kan ha en helt avgörande effekt när det handlar om små marginaler mellan guld och silver, säger Urban Johnson.

Ska vi tro idrottspsykologerna är Sveriges succéolympiad alltså inte över än.

Läs mer: På hal is