Carlgren: »Bensinskatten kan höjas mer«

Text: Anna Ritter

Bild: Scanpix

I måndags överlämnades den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen till miljöminister Andreas Carlgren. Prognosen spår omvälvande förändringar i det svenska klimatet under detta århundrade.

Hur kan du personligen komma att påverkas om framtidsscenariot blir verklighet?

– Jag bor i Stockholm och här kan klimatet redan under min livstid komma att bli likt det Paris har i dag. Vid min stuga invid Mälaren kommer jag att ha en odlingssäsong som påminner om länderna i Mellaneuropas. Andreas CarlgrenJag kommer att märka att Sverige drabbas av fler och häftigare stormar, högre vattennivåer och svåra värmeböljor. Och så kommer jag att se hur människor i många fattiga länder tvingas på flykt av svårare torka och översvämningar.

Utredningen föreslår att ett nytt klimatforskningsinstitut inrättas. Kommer det att ske?

– Jag håller med om att forskningen inom miljöområdet måste öka. Men jag är inte säker på att det krävs ett nytt forskningsinstitut för att forskningen ska kunna samordnas på ett bättre sätt. Sverige har redan i dag en stor kompetens på området och den måste vi vara rädda om.

Utredaren Bengt Holgersson säger att anpassningen måste påbörjas redan i dag. Vad händer nu?

– Vi lade redan i våras en proposition som föreslår att kommunerna ska ta större ansvar för att förebygga klimatförändringarnas negativa konsekvenser på byggnationen. Nu kommer vi att gå vidare och dela ut stora, tunga uppgifter till ett stort antal myndigheter.

Sveriges Kommuner och Landsting kritiserar utredningen och menar att kommunerna får ta alltför stor del av finansieringen.

– Den kritiken var väntad. Men det råder ingen tvekan om att kommunerna behöver ta ett större ansvar, vilket inte per automatik innebär att de ska få mer pengar. Nu är det rimligt att pröva om försäkringar ska täcka mer av de ökande kostnaderna.

Hur ser du på slutsatsen att de ekonomiska vinsterna för Sverige kan bli nästan lika stora som förlusterna?

– Sammanlagt så tycker jag ändå att utredningens slutsats är väldigt entydig: vi måste göra allt som står i vår makt för att minska klimatförstöringen. Även om Sverige dragit en vinstlott i klimatlotteriet så innebär ju inte det att vi går fria från ansvar, och jag är övertygad om att svenska folket känner internationell solidaritet.

Men kompliceras inte din uppgift som miljöminister av att vissa svenskar kan komma att vinna på klimatförändringarna?

– Svenskar är otroligt miljömedvetna, och när hela världen drabbas så kommer inte vi känna att vi är en isolerad ö. Jag tror dessutom att konsekvenserna av klimatförändringarna kan komma att bli än mer påtagliga för svensk del än vad utredningen visar, inte minst när människor i andra länder tvingas på flykt.

Tror du att det kan bli stora konflikter när klimatförändringarna slår olika?

– Liksom i varje läge där det går att peka ut vinnare och förlorare så tenderar vinnarna att vilja slå vakt om sina vinster, medan förlorarna vill kompenseras för förlusten. De motstridiga intressena är i sig legitima, det är klart att skogs- och jordbruket vill ta vara på eventuellt ökad avkastning, samtidigt som kommunerna vill ha en kompensation för sina ökade utgifter.

Men hur ska det göras i praktiken, ska vinnarna tvingas sätta av en del av vinsten till förlorarna?

– Jag är inte beredd att säga i dag hur det ska gå till rent praktiskt. Nu kommer en period där vi ska väga samman olika intressen. Före klimatpropositionen hösten 2008 kommer vi att ha presenterat konkreta förslag på hur den ekonomiska frågan kan lösas.

Utesluter du ytterligare bensinskattehöjningar?

– Nej, det gör jag inte. Jag tvekar inte att genomföra kontroversiella åtgärder som miljöminister.

Vad anser du om den svekdebatt som uppstått i frågan om bensinskatten?

– Klimatförändringarna innebär att vi alla kommer att få stå ut med vissa obekväma åtgärder. Att som miljöminister inte göra allt i sin makt för att minska utsläppen vore ett långt större svek mot det svenska folket än att höja bensinskatten.

Detta har hänt

Den 722 sidor långa Klimat- och sårbarhetsutredningen pekar ut omfattande förändringar för Sverige under de kommande 90 åren. Såväl natur, ekonomi, boende och infrastruktur kommer förändras i grunden, spår utredaren Bengt Holgersson.

Medeltemperaturen beräknas stiga med 3–5 grader, regn och översvämningar blir vanligare. Skogs- och jordbruk spås tjäna på längre odlingssäsonger. Enligt kostnadsberäkningen kommer intäkterna hamna runt 1 100 miljarder kronor fram till sekelskiftet, utgifterna på 1 700 miljarder.