En värld i ”klimateriet”

"Klimatet" kan numera klistras på allt som folk tycker illa om. Krig, kapitalism, fattigdom, svält, rasism. Snart är det väl bara kluvna hårtoppar som återstår.

Klimata mig hit och klimatisera mig dit. Vart vi oss i världen vänder. Står vår lycka i vårt väders händer?

Nyligen såg jag en annons i DN för ett projekt – ClimateCope – vid Linköpings universitet där »personer som är över 18 år och upplever psykiska besvär såsom ångest, stress eller nedstämdhet relaterat till klimatförändringarna erbjuds KBT via internet«. Gratis, åtta veckor och »inga besök eller resor krävs«.

Så nedstämd jag blir! Och än mer när jag läser på universitetets hemsida: »Vi som arbetar med ClimateCope-studien är legitimerade psykologer, psykologer under utbildning, legitimerade psykoterapeuter, läkare samt it-tekniker.« Vad vet väl de om klimatförändringarna? Mer än att det går att söka anslag och tjäna pengar på dem?

Klimatförändringar finns förvisso. Det är inte vad som irriterar mig. Utan det är att »klimatet« klistras på nästan allt och förknippas med ungefär vad som helst som folk tycker illa om eller oroar sig för. Krig, kapitalism, fattigdom, svält, rasism, miljöföroreningar, naturkatastrofer, migration, flygplan, kärnkraftverk, biologisk mångfald, GMO-grödor, artdöd, nya arter, köttätande, gruvdrift, jord- och skogsbruk. Snart är det väl bara kluvna hårtoppar som återstår.

Häromveckan lyssnade jag på God morgon världen! där kulturpanelen diskuterade vitt och svart, smalt och brett med utgångspunkt i Jeff Werners bok Kritvit?. Förutom Werner deltog konstnärerna Loulou Cherinet och Makda Embaie. Den sistnämnda menade att befrielse för henne var mer än vad vithetsstudierna gav, den var »sammankopplad med en frigörelse från kapitalismen«. Allt som förtrycker människor samt nationalstaten. Cherinet knöt »vithetens ontologi« till inte bara »antisvart våld« utan också artutrotning, ofrivillig migration och klimatkris.

Visst, att samköra klimat och rasism är inte ovanligt. Det gör exempelvis Fridays for future och Black lives matter, som i en debattartikel (Aftonbladet 22 oktober 2021) klimatkopplar kolonialism, olja, kläder, ädelmetaller, soja och palmolja. Det globala norr suger inte bara ut det globala syd utan är också skyldigt till segregation, narkotikabruk och gängkriminalitet. Hur verkligheten bakom parollen »Uproot the system« ska te sig förblir oklart. Självklar är blott undergången.

Jag är varken fan till eller kännare av Joe Rogan och Jordan B Peterson, men har fastnat vid vad Peterson har sagt i Roganpodden, att »det inte finns något sådant som klimat. […] ›Klimat‹ och ›allt‹ är samma ord, och det stör mig när det gäller klimatförändringar. […] Men modellerna är inte baserade på allt. De är baserade på ett fast antal variabler. Så det betyder att man har reducerat variablerna som är allt till just den uppsättningen.«

Med »modeller« avser han nog prognoser. Rogan frågar vad han menar med »allt«, Peterson: »På ett sätt är det vad folk som pratar om klimatapokalypsen säger. Vi måste förändra allt!«

Jag har ingen klimatångest och borde väl skämmas. Ty enligt Naturskyddsföreningen visar den att »du är empatisk och smart. Så var stolt över det!«. På Vattenfalls sajt citeras en norsk psykolog: »Vissa tycker att problemet är så stort att de blir apatiska eller känner sig utsatta för en klimatorättvisa. Andra blir deprimerade, trötta, arga eller känner skam.« Både Naturskyddsföreningen och Vattenfall rekommenderar gemenskap och aktion som bot.

I skrivande stund läser jag Svenska kyrkans bön till regeringen om att stoppa gruvplanerna i Kallak utanför Jokkmokk. Eftersom man tillber »ett fyrfaldigt hållbarhetsbegrepp: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt-existentiellt«. Vidare »bör hänsyn tas till klimatförändringarnas redan påtagliga påverkan på rennäringen«.

Som Daniel Ehrenadler (1688–1742) uttryckte det: »Och örfilar hagla och regna / Och smattra, som kulor i krig.« Ja, när signalorden haglar bör man dra öronen åt sig. En hållbar inställning kan vara skepticism. Parad med såväl yttrandefrihet som yttrandevariation.

***

Teckna en prenumeration på Fokus här.

Text:

Toppbild: Gorm Kallestad/TT