I de ömfotades rike är sillmjölken kung
Chefers "goda stämning" hotar Sveriges försvar. Lever vi i ett land fyllt av överkänsliga vindflöjlar?
”Mandom, mod och morske män finns i gamla Sverige än. Kraft i arm och kraft i barm, ögat blått och blicken varm.”
Sällan har Richard Dybecks nationalromantiska marsch från 1858 känts så otidsenlig. Inte bara för den föråldrade semantiken, utan även för ordens kontext. För ska man tro på nyheterna så råder snarare ängslighet, konflikträdsla och tystnadskultur i vår fjällhöga nord. Ta bara en sådan enkel sak som utökat tjänstemannaansvar.
“Ett utökat tjänstefelsansvar kan öka förtroendet för det offentliga, förbättra rättssäkerheten och samtidigt stärka tjänstemännens ställning gentemot otillbörliga påtryckningar”, sa justitieminister Gunnar Strömmer när han tog emot utredningen om ämnet.
Bra, eller hur? Det finns rätt och det finns fel och ingen behöver tvivla på vad som är vilket. Fel, tycker fackföreningarna som påstår att detta kommer leda till en utökad tystnadskultur och rädsla för att göra fel hos de anställda. Men är det inte självklart att någon som arbetar för det offentliga har ett ansvar och att bryta mot lag/regelverk får konsekvenser? Och varför i helvete ska någons känslor ska övertrumfa något? Det gamla offerkoftekortet är ju så utslitet att ingen orkar se det längre.
Likväl verkar det ibland som om alla går runt och känner efter i stället för att ägna sig åt något vettigt. Som om det värsta som kan hända inte är svält, sjukdom, fattigdom eller någon annan existentiell katastrof, utan att någon känner sig kränkt eller ängslig. Det är obegripligt, men jag antar att i de ömfotades rike är sillmjölken kung.
Frågan är om vi verkligen lever i ett land fyllt av överkänsliga vindflöjlar? Det kan man i alla fall misstänka om man läser Riksrevisionens granskning av tre av Totalförsvarets myndigheter: Kammarkollegiet, FMV och Kriminalvården. Alla tre är känsliga för infiltration, både av främmande makt och kriminella nätverk. Som när en ensamstående tvåbarnsmamma som jobbade på Attunda tingsrätt fick ihop det med man från det kriminella Turebergsnätverket.
Det slutade med rättegång efter att hon läckt uppgifter om hemliga tvångsmedel. Men det finns mer: polisanställda har haft kriminella kopplingar och inom Kriminalvården finns flera fall där anställda hjälpt intagna. Riksrevisionens dom över de granskande myndigheterna är därför inte speciellt upplyftande.
Någon som är så mån om god stämning att vederbörande inte klarar av att ställa relevanta frågor, ska naturligtvis inte vara i närheten av samhällsviktiga verksamheter
Säkerhet är fortfarande inte prioriterat. Säkerhetsprövningen av de anställda omfattar inte allt som behövs, och fler fall av infiltration skulle kunna upptäckas – om inte cheferna vore så mjäkiga. De drar sig nämligen att för att ställa obekväma frågor ekonomi, skulder, missbruk och annat som kan indikera sårbarhet för påtryckningar.
”En chef vill behålla den goda relationen man har till en medarbetare. Det är här det brister”, sa revisionsdirektör Per Dackenberg, vid ett seminarium hos Folk och försvar.
Det är häpnadsväckande att chefers feghet hotar Sveriges försvar. Någon som är så mån om god stämning att vederbörande inte klarar av att ställa relevanta frågor, ska naturligtvis inte vara i närheten av samhällsviktiga verksamheter. Eller något annan verksamhet heller, förutom möjligtvis barnomsorgen.
Det behövs med andra ord råg i många ryggar för att hålla infiltratörerna borta – och då är en tydlig lag om tjänstefelansvar viktig. Nyttigt kan det också vara med ett studiebesök hos jämställdhetsmyndighetens rakryggade generaldirektör Lise Tamm som håller på att rensa upp i föreningsbidragsträsket. Hon ryckte bara på axlarna när hon anklagades för politik efter att ha fryst ett 5-miljonersbidrag till organisationen MÄN (ännu en av dessa föreningar som fått en massa miljoner som de inte kan redovisa.)
”Jag är före detta åklagare och håller mig till saklighet, baserat på fakta och data”, säger generaldirektör Lise Tamm till Kvartal.
Det är sådana kommentarer som återger hoppet om rakrygghetens återkomst. Det är i så fall på tiden, för efter woke och narcissistiska influencers behövs sannerligen något mer substantiellt. Så varför inte mod, hederlighet och ärlighet?
När Dybeck skrev sin gamla slagdänga om mod på 1800-talet lär han bland annat ha syftat på vikingatiden. Att en epok där nordmän krigade, plundrade, ägnade sig åt slavhandel och andra illgärningar blivit så omhuldad är visserligen lätt bisarrt – men det finns ändå goda råd att hämta från Havamal, den höges sång. Som att mod är en praktisk dygd, men den får inte vara dumdristig, utan handlar mer om att rakryggad möta sitt öde.
Var vaksam på faror, men om de kommer är det bättre att kämpa än att fega ur. Bli aldrig full utan behåll kontrollen, vårda dina vänner och skryt aldrig om din intelligens utan tig och lyssna. Goda råd då som nu. Särskilt för offentliganställda chefer.
***
