Så mycket mer än Dracula – den lesbiska vampyren Carmilla är odödlig

Bland anteckningar och journaler hos en spårlöst försvunnen psykolog dyker två bekanta namn upp, Laura och Carmilla. I Jenny Jägerfelds och Mats Strandbergs bok Monster i terapi (2020) får vi lära känna irländaren Sheridan Le Fanus krisande kärlekspar i terapisoffan, men i hans egen klassiska berättelse från 1872 är det metafysikdoktorn Martin Hesselius som berättar deras historia.

Djupt inne i Steiermarks mörka skogar lever den unga Laura i ett uråldrigt slott tillsammans med sin far, en förmögen änkeman. En dag anländer ett egendomligt sällskap i vild galopp och ur vagnen lyfts en medvetslös kvinna i Lauras ålder. Hennes mor ber om att få lämna dottern där i slottets vård eftersom hon inte kommer att överleva den fortsatta resan som måste företas. Lauras far låter sig övertalas.

Sedan hon var liten flicka har Laura drömt om att en ung vacker kvinna ska komma till henne, och snart uppstår inte bara en vänskap – utan också en attraktion – mellan Laura och den gåtfulla Carmilla. Men detta band är spänt och tvetydigt. Laura finner sin nya vän på en och samma gång tilldragande och motbjudande, mänsklig och främmande. Utöver att hon presenterar sig delar inte Carmilla med sig mycket av vem hon egentligen är. Hon deltar inte i hushållets bönestunder, sover hela dagarna och är uppe och vandrar planlöst om nätterna.

I samband med att Carmilla kommer till slottet börjar olycksbådande och obehagliga ting att ske. Laura får mardrömmar om att en kattlik varelse biter hennes bröst i sömnen. Det är inte bara hon som blir dålig – också andra unga kvinnor i trakten drabbas av en oförklarlig svaghet.

Ännu mer egendomligt är det när Laura finner ett gammalt porträtt på en äldre släkting, grevinnan Mircalla Karnstein, död 1698. Carmilla framstår som en närmast exakt avbild av grevinnan, hon har till och med samma leverfläck på halsen.

Le Fanu inspirerades av historien om den ungerska “blodsgrevinnan” Elisabet Báthory, som 1610 dömdes för att ha torterat och mördat minst 80 flickor och unga kvinnor. En annan influens var Samuel Taylor Coleridges dikt Christabel (1797) om den mystiska och överskridande vänskapen mellan Christabel och Geraldine.

På samma vis kom hans Carmilla att inspirera till nya berättelser. När kortromanen först gavs ut väckte den uppståndelse för sitt sexuella tema, något som inspirerade landsmannen Bram Stoker att sedan skriva den vida mer namnkunniga Dracula (1895). Men Fanus Carmilla är så mycket mer än Stokers Dracula: hon blir både känslomässigt och kroppsligt involverad i sina “offer”.

Berättelsens tema om skuld och straff, men också om lesbisk kärlek och överskridande av könsroller har fortsatt att fascinera. Den viktorianska föreställningen om mannen som kvinnans ägare och förmyndare utmanas. För till skillnad från Stokers roman, där mannen återtar kontrollen över kvinnan, bryter Le Fanus Carmilla mot ordningen.

Klassikern Carmilla är en av dyrgriparna man kan fynda under årets bokrea.

Toppbild: Illustration av David Henry Friston från 1872 till Sheridan Le Fanus Carmilla (1872).

Corinne. Germaine de Staëls klassiska roman från 1807 kom i Jan Henriks Swahns översättning för ett par år sedan. Fransyskan berättar kärlekshistorien mellan den italienska poetissan Corinne och den engelske adelsmannen Oswald Nelvil. En estetisk betraktelse över den italienska historien och kulturen under övergången mellan upplysningen och romantiken.

Natur & Kultur

Glasblåsarns barn. I Maria Gripes gotiska saga från 1964 förs vi till 1800-talets mörkaste Småland där den fattige glasblåsarens barn Klas och Klara blir bortrövade av Härskaren som en gåva till hans barnlösa maka Härskarinnan. En berättelse om längtan och kärlek som suddar ut gränsen mellan ont och gott.

Modernista

Ocke, Nutta och Pillerill. I en av Elsa Beskows i dag mindre namnkunniga rimsagor får vi träffa ekollonbarnen Ocke och Pillerill som en höstdag blåser iväg på ett blad. Hasselflickan Nutta och den snälla ekorren bestämmer sig för att leta rätt på dem. I naturlyriska ord och bilder för Beskow oss genom tomtarnas och trollens svunna sagovärld.

Bonnier Carlsen