Böckernas bok berättar allt vi behöver veta

I realityserien Ullared (2009–2021) förklarar den medelålders ungkarlen Morgan Karlsson varför ensamheten inte bekymrar honom. Han arbetar hårt, inte bara på lågprisvaruhuset Gekås lager i veckorna, utan också som lantarbetare på gårdarna omkring på helgerna. Så får Morgan dagarna att gå. Eljest lever han för sig själv i sina döda föräldrars hus och ibland är han ute och dansar i hopp om att träffa en kvinna. Men Morgan misströstar inte, han är nämligen “kyrklig” och tron ger honom lugn. Han behöver inte oroa sig, ett evigt liv i kärlek väntar och han kommer åter att få se sin älskade far och mor igen.

Morgan representerar i någon mening ett gammalt Sverige, han stretar på med luthersk arbetsmoral, är sparsam, förhäver sig inte, är ödmjuk inför livet och sätter sin tilltro till Bibelns ord. Det är också den skriftsamling som fick svenskarna att läsa under reformationen, fullständigt formade deras mentalitet och samhälle. Numera är inte Svenska kyrkan majoritetskyrka längre, sekularisering och invandring har ändrat den demografiska balansen, men å andra sidan finner fler människor nu sin andliga hemvist i pingstförsamlingarna, de ortodoxa kyrkorna och Katolska kyrkan.

I Mästerverket skriver Per Ewert, doktor i politisk historia och direktor vid den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet, om Bibeln ur just ett kristet perspektiv. Skriftsamlingen omfattar historia, visdomstexter, levnadsteckningar, poesi och profetior, och är författad från mellan 900-talet före till 100-talet efter Kristus. Det är förstås fascinerande hur en så “orientalisk” och uråldrig text fortfarande inspirerar och sätter ramverket för vår verklighetsuppfattning och människosyn.

Kraften i Bibeln syns inte bara i hur fullständigt den präglar västerlandet och Ryssland, den har format Sydamerika och stora delar av Afrika. I moderna vetenskapliga bibelstudier ägnas mycket intresse åt de kulturella och historiska sammanhang i vilka texterna först skrevs, men Ewert lägger tonvikten på de mönster han ser i dem, det som för åtminstone en kristen för samman Gamla testamentets judiska tillvaro med den nya kristna tidens ankomst.

Det grundläggande draget som talar direkt till oss är berättelsen om fallet och återupprättelsen. I begynnelsen skapas människan i paradiset, som Adam och Eva, där de lever i fullständig harmoni med Skapelsen och allt levande. Men när de lockas av ormen (djävulen) att äta den förbjudna frukten på Kunskapens träd får de kännedom om “ont och gott”, en moralisk medvetenhet som berövar dem deras oskuld. Gud förvisar Adam och Eva ur paradiset och de befinner sig i en fallen värld där de måste slita för brödfödan i sitt anletes svett och dessutom plågas av lidande och död. Nu sätts människans långa och mödosamma återvandring i gång och hennes färd genom tiden och historien fram till Jesus Kristus död och uppståndelse, att Gud av kärlek offrar (offerlammet är ett genomgående tema i Bibeln) sin ende son för att göra bot för människans synd och illdåd. Genom ett under uppstår sedan Jesus från de döda och det är tron på detta mirakel som kan göra människan fri från döden och det onda.

Denna rörelse tycks när vi tänker närmare på det vara mönstret för all dramatik. Vi befinner oss först i något slags stillastående “urtillstånd” och så händer något, en handling leder till en obalans och en rad dramatiska händelser följer. Någon, “hjälten”, måste ge sig ut på en resa av prövningar som förlänar denne med erfarenheter och insikter, som denne sedan för med sig tillbaka och ordningen återupprättas igen. Ewert framhäver att Bibeln skiljer sig från andra religiösa systems cirkulära tidsuppfattningar, den bibliska tidsuppfattningen är linjär, den är i det avseende snarare historisk än mytologisk, och pekar på en slutpunkt, inte som exempelvis den nordiska mytologins Ragnarök, “världsbranden”, som endast ger plats för en ny värld som också den kommer blir gammal och sjuk och förtäras av undergångens lågor. Bibeln utlovar ett evigt liv och en evig frid i en evig värld.

Ser vi det allegoriskt så skapar vi människor ömsom magnifika ting och välstånd, ömsom vadar vi fram i blod och förstörelse. Hela tiden gäckas vi av den gnagande vetskapen av att allt inte står rätt till, att orättvisor alltjämt råder och att vi inte lever och gör som vi borde. Det är som om vi är medvetna om vad som egentligen vore gott, men inte förmår att lägga saker till rätta. Ur teologins perspektiv kan vi tala om utmaningen att se Kristus i varandra eller att åter få kontakt med Gud som den yttersta livgivande grunden för vår tillvaro.

Ewert framhäver bibeltexternas insikter, som medvetenheten om människans bräckliga natur, vår ständiga benägenhet att göra andra och oss själva ont och orätt. Det finns bland alla hjältedåd och under en hög grad realism, en evig klarsyn om vårt existentiella predikament. Men också hopp, den sorts kärleksfulla ödmjukhet inför livet som hallänningen Morgan Karlsson ger uttryck för.

​​***

Läs även: Utan kristendomen förlorar vi hela vår värld

Läs även: Medelsvensson är för det mesta en östgötsk bonde