Heysel 1985 – Belgiens eget 9/11
"Heysel 85" skildrar katastrofen i Belgien 1985 då 39 människor dödades och 600 skadades när Liverpool-supportrar gick till angrepp mot Juventus fans.
"Heysel 85" skildrar katastrofen i Belgien 1985 då 39 människor dödades och 600 skadades när Liverpool-supportrar gick till angrepp mot Juventus fans.
Den 29 maj 1985 spelades den europeiska cup-finalen i fotboll i Heysel-stadion i Bryssel. Italienska Juventus mötte Liverpool. Men mötet har inte gått till historien på grund av matchen som sådan, utan på grund av den inledande katastrofen. Liverpool-fansen attackerade de italienska fansen, vilket ledde till att 39 personer dödades och 600 skadades.
Nu kommer filmen om tragedin, Heysel 85. Dess regissör Teodora Mihai är på plats på filmfestivalen i Berlin.
– Det som hände den dagen är fortfarande ett öppet sår i Belgien, det är ett nationellt trauma som aldrig har försvunnit. Det är det belgiska samhällets 9/11, säger hon.
Teodora Mihai är 45 år gammal och kommer ursprungligen från Rumänien. Hon har en handfull kort- och långfilmer bakom sig – bland annat Reostat, skriven av Cristian Mungiu och med Anamaria Vartolomei i huvudrollen. I filmen om Heysel-katastrofen blandar hon spelfilm med dokumentärbilder från Heysel.
– Jag såg timtal av dokumentärt material, jag tror jag i princip såg allt som existerar. Vi var tvungna att välja det vi ville använda mycket noggrant, för många bilder var så fasansfulla att dom kändes som en smäll. Vi kände att det kunde bli för mycket. Vi ville inte korsa gränsen till det sensationalistiska, vi ville visa allvaret utan att visa för mycket.

Tragedin utlöstes när Liverpool-fansen attackerade Juventus-fansen och en bristfälligt underhållen vägg kollapsade. Det var här många av dödsoffren klämdes ihjäl. Men Teodora Mihais film koncentrerar sig på det som hände inne i stadions korridorer: om hur bristfälliga beslut ledde till katastrofen, om hur stadens borgmästare söp sig full i stället för att göra någonting, om hur man redan under katastrofen började skylla på varandra.
– Under de 40 år som gått har det gjorts en rad utmärkta dokumentärer om det som hände. Så jag kände att det var något som jag inte behövde gå in på så mycket. Jag kände att det fanns ett glapp i skildringen av hur tragedin började och alla underliga beslut som bara förvärrade. Man kan se det som förståeligt eller oförståeligt, det är lätt att döma i efterhand. Men här kände jag att min film kunde bidra till berättelsen, säger Mihai och fortsätter:
– Det handlar inte bara om den här katastrofen. Det som hände kan stå som en symbol för det som händer i dag, om våra världsledare, om hur vi måste fråga oss ”händer verkligen det här”?
Filmen ägnar det mesta av den relativt korta speltiden till att följa spelet ”bakom kulisserna”. Vi följer borgmästarens dotter som försöker få någon form av ordning på katastrofarbetet, samt en italiensk journalist som i stället för att rapportera om matchen tvingas hjälpa till med att till hemlandet förmedla vilka italienare som omkommit (32 av döda var italienare, fyra belgier, två fransmän och en irländare).
– I Belgien vet alla exakt var de var och vad de gjorde när katastrofen inträffade. Och det här slutar aldrig. Medan jag sökte statister var det många som varit där och som kom med egna berättelser om det. Det var mycket intressant, men samtidigt svårt, för jag kände ett oerhört tryck att verkligen göra det här bra, att känna respekt för alla. Det var ett stort ansvar för mig.
Teodora Mihai är spänd på hur mottagandet ska bli i Belgien.
– Ingen kallas vid sina riktiga namn. Det här är ingen biopic – än så länge har ingen klagat över att filmen blivit gjord. Att gå tillbaka i tiden är generellt en bra idé. Debatter måste hållas vid liv för att man inte ska trilla i samma fälla en gång till.
Fyra år efter Heysel-tragedin, den 15 april 1989, inträffade en liknande katastrof vid en fotbollsmatch i Hillsborough i England. Den gången dog 97 personer och 766 skadades. Dessa båda skakande händelser ledde till stor debatt och till att man runtom i världen försökte se till att säkerheten vid fotbollsmatcher stärktes – och att man inte minst försökte se till att hålla supportergrupper åtskilda.
Matchen på Heysel? Juventus vann med 1-0. Den spelades trots allt – man menade att det kunde blivit ännu värre om man bestämt sig för att utrymma. Paradoxalt nog var stadion så stor att många av åskådarna inte hade uppfattat vad som hände.
***
Läs även: 2026 är Doktor Glas en stalker