Kulturbloggen: Klas Östergren hoppas på tredje gången gillt

Text: Nina van den Brink

Klas Östergren skjuter en pocketbok över det runda barbordet på Södra teatern i Stockholm.

- Den här ska du ha, säger han och fortsätter berätta om hur det kom sig att han skrev en tredje avslutande del på sin Gentlemen-trilogi, Renegater.

Det var i maj 2018 som han fick en vision. Han stod vid en grind och spanade ut över fälten. Så kom Henry Morgan, huvudperson i Gentlemen och Gangsters, gående mot honom. Eller, för en stund tänkte han att det var Morgan som kom. Vad skulle hända då? Vad hade han för ärende?

”Det har hänt mig tre gånger att hela berättelsen har kommit till mig direkt. Alla gånger har det handlat om Henry Morgan. Allt ramlade på plats", säger Östergren.

Han beskriver det som den åldrande författarens känsla av skuld över hur han använt personer i litteraturen och gjort karriär på dem. Det var dags att göra upp räkningen.

Den lilla pocketboken, Klas Östergren om Henry Morgan, kom ut samtidigt som Renegater under hösten, en intervjubok, till stora delar klippt ur boken Östergren om Östergren,  där Klas östergren berättar för förläggaren Stephen Farran Lee om Henry Morgan. En extra intervju har gjorts för att få med Renegater.

Det blir de stora favoriternas år på Augustgalan 23 november. Förutom Klas Östergren som hoppas på tredje gången gillt, två tidigare nomineringar för Gangsters och I en skog av sumak har inte räckt ända fram, så är det idel välkända författare. Thomas Tidholm syns oftast som barnboksförfattare och har varit nominerad två gånger tidigare tillsammans med Anna-Clara Tidholm. Men den här gången har han skrivit Jordlöparens bok. Om natur, konst och människor, som en del av ett regionalt konstprojekt. Han uttryckte stor förvåning över sin nominering.

- Jag ger nog ett annorlunda perspektiv. Jag ser den där klyftan mellan människor och naturen, som vi vet så otroligt lite om, spekulerar han i som förklaring.

För två år sedan nominerades Peter Bergtings och Jessica Bab Bondes fina barnbok med vittnesskildringar från förintelsen, Vi kommer snart hem igen. Då kändes det uppseendeväckande att boken var en serieroman. Nu är Peter Bergting tillbaka med en ny serieroman för barn, tillsammans med skräckförfattaren Anders Fager, den mytologiska Kråkorna. I boken söker Kim sina rötter i ett hus som han ärver av sina farföräldrar på landsbygden.

- Kim har inget bestämt kön och vi tycker det är intressant att två medelålders snubbar utan att trycka något särskilt på det kan skriva om en sådan person, och ingen reagerar. Det visar vilken plattform man har som medelålders man, säger Anders Fager.

Barnbokskategorin känns experimentell, och serieromanerna tycks en gång för alla ha tagit sig in i finrummet: Även Alma Thörns skilsmässodrama Alltid hejdå är i serieformat. I boken beskriver hon sin egen tillvaro med växelboende hos mamma och pappa, parallellt med sin mammas liv i samma situation en generation tidigare, men i samma ålder, 12 år.

Åsa Lind & Emma Virke har skrivit/byggt en barnbilderbok i dragspelsformat, Kom dagen, kom natten. Boken kan läsas som en vanlig bok, sedan vändas om läsas som fortsättningen på natten i en annan bok. Den kan också vecklas ut till två långa bilder, en på var sida, och tipsar Åsa Lind, den kan användas som rumsavdelare.

- Det är inte många böcker som barnen faktiskt kan krypa runt i, säger Emma Virke.

Övriga nominerade Årets svenska skönlitterära bok:

Stefan Lindberg – Splendor

För Stefan Lindberg är det den första Augustprisnomineringen. Men bakom sig har han fem uppmärksammade romaner och novellsamlingar, senast Nätterna på Mon Chéri.

Lydia Sandgren – Samlade verk.

Sandgren debuterade i år, men är trots det knappast okänd. Hon står troligen för årets stora genombrott med sin roman om kärlek, vänskap och Göteborg.

Annika Norlin – Jag ser allt du gör

Annika Norlin har hyllats om och om igen för sina låttexter. Nu har hon skrivit en novellsamling, med igenkännbara udda personligheter med bekräftelsetörst.

Carola Hansson – Minnestrådar

Det blir den fjärde nomineringen för Carola Hansson med denna bok om judiska ungdomar som blir fast i Falun under andra världskriget.

Nominerade till Årets svenska fackbok:

Herrarna satte oss hit, Elin Anna Labbas dokumentära berättelse om hur samer tvångsförflyttades i Sverige och fick se både kultur och släktled trasas sönder, sätter ljuset på tidigare förträngda av svensk historia.

Johanna Bäckström Lernebys Familjen prickar in en extrem aktualitet med sin berättelse om hur en klan styr och kontrollerar stadsdelen Angered i Göteborg.

Kristian Leandoer skriver från sitt nya hem i Tirana i Albanien essäer om andra textförfattare som på olika sätt varit på flykt, i Längta hem, längta bort.

Även Nina Burton skriver om naturen. På nära håll har hon studerat myrorn bin rävar med flera djur i sin essäsamling Livets tunna väggare, som gett henne hennes tredje augustprisnominering.

Med Trubbel berättar Jan Malmborg om Olle Adolphsons liv och hans spännande tid, främst i slutet av 1950-talet och på 1960-talet.

Sverigevänner av Arash Sanari berättar om hur han och hans familj från Iran försökte bli svenskare än svenskarna själva på Tjörn.

Övriga nominerade i Årets svenska barn- och ungdomsbok är:

Mitt Bottenliv. Av en ensam axolotl av Linda Bondestam.

Billie, Korven och havet av Julia Hansson.

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson.

Läs fler inlägg i kulturbloggen här!