Valohemligheten

Text:

Bild: TT

BLOGG

Kultur brukar ofta vara politisk. Men för det mesta bara i val av ämnen eller i undertexter. Framför allt aldrig partipolitisk.

I och med årets val verkar alla hämningar ha gått ur. Den heliga svenska valhemligheten är inte längre så dyrkad. Eller snarare helt uppdyrkad. En efter en kliver kulturarbetare fram och berättar vad de ska rösta på, och varför.

Författaren Leif GW Persson ska rösta på Socialdemokraterna, det enda möjliga för en grabb med rötter i arbetarklassen, hävdar han.

Jonas Gardell skrattade gott i en intervju med Fokus den 20 augusti åt att han alltid misstänks för att vara vänster. Han är ju liberal.

”Jag har alltid varit ganska borgerlig.”

I Expressen avslöjade han mer noga att han funderade på att rösta på Centerpartiet, men har efter det varit en hård kritiker av Annie Lööfs politik via sociala medier.

Tidigare år har en kader av musiker tagit ställning och blivit officiella partimusikanter för respektive valrörelse. Arja Saijonmaa sjöng redan på 80-talet med Palme. Wille Crafoord med moderaterna 2010. Det gamla vit makt-bandet, som döpt om sin genre till det rumsrenare vikingarock, Ultima Thule, spelar förstås med Sverigedemokraterna i årets val (låter inte bandnamnet för övrigt uppseendeväckande miljöpartistiskt i dessa tider av klimatuppvärmning, ’den sista vintern’).

Men i år har proppen helt gått ur även bland övriga kulturarbetare. Det unga gardet öppnar sig gladeligt i Veckorevyn. Bloggaren Kissie lutar åt centerpartiet, Bianca Ingrosso åt moderaterna, men kanske centern, Blondinbella, som tidigare varit aktiv i Muf, väljer i år ”sin vän Annie Lööf” och Centerpartiet. DJ-duon Rebecca och Fiona väljer vänster.

Partipolitik har under decennier setts som trist och ”småttigt” i svenskt kulturliv, men med framväxten av främlingsfientliga och högerextrema partier har valtemperaturen stigit.

I går, onsdag 5 september, undertecknade över 250 kulturarbetare ett upprop inititerat av skådespelaren Kjell Bergqvist – däribland namn som Zara Larsson, Johan Renck, Mikael Persbrandt, Eva Dahlgren och Happy Jankell.

Budskapet: rösta på ”vad som helst men inte SD”.

Läs även Johan Hakelius blogginlägg ”som man uppropar...” på samma tema här.