Margit Sandemo

Text:

Bild: DAN HANSSON/TT

Man skulle kunna tro att hon skrev om oss skandinaver, Margit Sandemo, när hon redan i den första delen av sin bokserie »Sagan om Isfolket« beskriver sitt folk som »avlade av kölden och mörkret«. Men Isfolket är en skapelse i egen rätt, en Faustinspirerad produkt av hennes outtömliga fantasi. Berättelsen tar sin början på 1500-talet och följer släktet där varje generation tvingas kämpa mot den förbannelse som plågat dem sedan deras anfader Tengel sålde sin själ till djävulen. Ända fram till mitten av 1900-talet. Böckerna är övernaturliga och fulla av romantik och råa sexscener.

Margit Underdal föddes en vårdag 1924 i Lena i Norge, som dotter åt en adlig svensk lärarinna, Elsa Reuterskiöld, och en norsk bygdediktare, Anders Underdal. Föräldrarna skilde sig när hon var sex år och mamman tog med barnen till Sverige. Så kom det sig att Margit lärde sig prata både norska och svenska. Sina böcker gav hon senare ut på det norska bokförlaget Bladkompaniet, men språket hon skrev på var alltid svenska, även sedan hon träffat sitt livs kärlek, Asbjørn Sandemo, vid ett besök i familjens fjällstuga i norska Valdres. Förlaget fick snällt översätta.

Hon flyttade tillbaka till Norge vid 21 års ålder, till den magiska plats som skulle bli skådeplats för många av hennes böcker. Paret gifte sig året därpå och fick tre barn. Äktenskapet varade i 54 år, fram till makens död 1999, och hon har i efterhand beskrivit tiden i Valdres som den lyckligaste i hennes liv.

Hon skickade in sin första bok till förlag vid 40 år fyllda. Den refuserades, men hon uppmanades att publicera den som följetong i en veckotidning. För den brittiska tidningen The Guardian berättade Margit Sandemo hur hon först var »snobbig« och fördomsfull mot veckotidningsläsarna. Men sedan upptäckte hon en helt ny värld med människor som »hade underbara hjärtan«.

Den stora vändpunkten i hennes karriär kom när förlagschefen för Bladkompaniet ville att hon skulle skriva en släktserie. Återigen lät hon sig övertalas och vid 58 års ålder, 1982, skrev hon färdigt den första delen, »Trollbunden«, i »Sagan om Isfolket«. Resten kom i en rasande takt med runt fem böcker per år. Innan 80-talet var slut så hade hon skrivit alla seriens 47 böcker. Den följdes av två andra serier: »Häxmästaren« och Legenden om Ljusets rike«. Totalt har hon skrivit nära 200 böcker för Bladkompaniet som sålt i 37 miljoner exemplar.

– Det var en stark och flott kvinna, mänsklig. Man drogs till hennes varma utstrålning, säger hennes redaktör på Bladkompaniet, Anne Bull-Gundersen, som brukade ringa och prata med Sandemo varje vecka.

Trots framgångarna blev Sandemo aldrig accepterad i finare litteraturkretsar, och hon fick aldrig bli medlem i författarsällskapet. Genren hon skrev i avfärdades på 80-talet, som tantsnusk eller kiosk-litteratur. Sandemo själv sa att hon skrev äventyr för vuxna. I dag skulle hon kanske ha sorterats in i en annan hippare genre, fantasy. Margit Sandemo slukade fantasy och älskade »Game of thrones«.

Det övernaturliga och våldsamma i hennes böcker har en tragisk parallell i de överfall och övergrepp i barndomen som hon flera gånger berättat om i intervjuer.

Med tiden har hennes säregna författarskap fått något av en kultstämpel. Hennes böcker finns tillgängliga på Storytel – inlästa av skådespelaren Julia Dufvenius – och när Litteraturhuset i Oslo invigdes för tio år sedan var hennes porträtt ett av dem som målades direkt på väggen av konstnären Steffen Kverneland. I samband med sin 90-årsdag fick hon ta emot kungens förtjänstmedalj i guld ur kung Haralds hand för sin insats att sprida läsglädje.

– Jag tror att mina böcker för många har varit en språngbräda in i litteraturens värld och det är jag stolt över, kommenterade Margit Sandemo i tidskriften Skriva.

Efter makens död flyttade hon tillbaka till Sverige och bodde de sista åren i Skillinge på Österlen i Skåne. Där somnade hon stilla in i sitt hem på sommarens sista dag. Sandemoserien har nått sitt definitiva slut, men dagen innan Margit Sandemo dog fick hon stolt och glad veta att Bladkompaniet inrättar ett stipendium i hennes namn för att hjälpa fram nya författare inom samma genre.

Och redan om någon vecka kommer biografin om hennes liv, skriven av vännen och journalisten Sølvi Wærhaug.