Sofia Karlsson:”Tänk på att hennes kärlek var förbjuden, direkt olaglig”

– Först tänkte jag att det var omöjligt, alltså en ganska dålig idé att göra henne till musik. Det tänkte jag i flera år. Sedan började Johan Salberg och jag att gå in i hennes böcker. Jag tänkte att det finns ett värde i att försöka fånga Selmas värld in i något nytt.

Skivan är klar men Sofia Karlsson skakar på huvudet, fortfarande lite förvånad över sitt projekt, så att håret flyger åt alla håll, någonting Selma nog inte gjorde. Det tog tre år att komponera visorna och ett år att spela in och mixa. Denna vår möter En sång till Selma publiken.

Att tonsätta en nationalklenods böcker väcker mångas intresse men är ingen självklar publikframgång. Sångerna heter saker som "Svårt att här leva", "Det går väl an", "Mörkret", "Blommande sorg av ljung" och "Min bleka vän". På väg till skivstudion i en Söderförort hinner jag tänka att det här kanske är den obligatoriska medelålders kris-skiva som alla svenska artister förr eller senare ger ut. Men kris är inte vad kvinnan som sitter på golvet i skivstudion med sminklådan  signalerar. Hon skrattar glatt när jag föreslår att den ska marknadsföras som "Selma – depparskivan”.

– Nej det är tvärtom! Ta låten "Slå upp dina fönster (musik för sorgfyllda bröst)". Den är en motvikt för den som är ledsen. Öppna fönstren, andas in, börja om ... det var den känslan som fyllde mig när jag sjöng in den. Jag gjorde hur många tonsättningar som helst av texten för jag ville verkligen fånga ”ta-in-ljuset-känslan” i melodin.

Och mycket riktigt. Det som kan se ut som en gnällbältessång när man läser texten blir något helt annorlunda genom Sofia Karlssons passionerade röst och innovativa instrumentering.  Men så är också ett av hennes förnamn Blåsippa, så titlarna till trots är sångerna fyllda av styrka och djävlar-anamma. Här sjunger någon som tömt garderoben på gamla älskares lik. Någon som spritter av livslust. Men var finns förbindelsen med Selma?

– När jag var ung älskade jag Gösta Berlings saga och jag älskar den fortfarande för att den är så flödig och rolig. Men det finns en skillnad. Då såg jag Selma som en sagotant. Nu ser jag henne som en brinnande jättemodig människa.

Sofia Karlsson har haft stora framgångar med tonsättningar av Dan Anderssons dikter. Men hon upprepar sig inte. Kompositionerna i En sång till Selma lämnar visgenren för att växa till en blandning av konst- och folkmusik. Texterna glimmar som små smycken inne i melodierna som är luftiga och ger plats för lyssnarens egna tolkningar.

– Jag tror att jag är lite mer filmisk i mitt skrivande än vad den rena trubadurtraditionen innebär. Fast vad vet jag. Ja, jag har ju inte skrivit så många bra låtar - kanske två. Tre kanske.  Men, det har i alla fall blivit några sånger med verser!

Körkarlen och Jerusalem går förstås inte att få ner till sånger som tar fyra minuter att framföra. Så det handlar mer om att fånga Selma Lagerlöfs ande än att ord för ord överföra ett verk från en konstform till en annan.

– Det var omöjligt att tonsätta rakt av: hon är så pratig. Det finns ingen sångrytmik, inga refränger och ingen självklar rytm. Visst, man kan göra teater av Selmas verk. Men sång är verkligen svårt - och just därför är det värdefullt att försöka! 

Sofia Karlssons har hämtat inspiration ur romanernas språk men också dykt ned i Lagerlöfs brev och framförallt Mårbackablomster, en klippbok sammansatt av Lagerlöfs livsledsagare Valborg Olander.

– Även om det inte alltid är exakta citat så refererar vartenda ord i sångtexterna till hennes. Ibland har vi hämtat inspiration från flera texter och landat i något som ska vara sångbart. Vissa av hennes uttryck är omgjorda för att det ska gå att sjunga, andra är tagna direkt ur en publicerad text. Men ofta måste det göras om.  "För den som plågas i lidelsen är musiken den bästa vännen", skriver vi när Selma skriver att ”att för den som plågas och lider är den goda fru Musica bästa sällskap”. Men det där med musiken som tröst gäller lika mycket mig som Selma.

Sofia Karlssons sånger låter självklara, som om de funnits länge. Men skrivprocessen var krångligare än de texter den resulterat i. Sofia Karlsson och Johan Salberg utgick från orden. De resande och skrev nytt. Först när en text var klar började arbetet med tonsättningen. Kvar fanns ord av Selma som inte ville bli sång.

– Jag gick omkring med hennes ord ekande i huvudet. Ta frasen "Vi tänkte på själviakttagelsens underliga ande. Tänkte honom med isögonen och de långa krokiga fingrarna. Han som sitter därinne i själens mörkaste vrå och plockar sönder vår varelse såsom gamla kvinnor plockar sönder lappar av siden och ylle." Vilken formulering!

Epikern Selma Lagerlöf har inte blivit lyriker i Sofia Karlssons sånger, snarare målar sångerskan upp stämningar och skapar spelplatser där vi anar Selma Lagerlöfs närvaro eller se hennes gestalter. Frasen om själviakttagelsen är inte med på den färdiga skivan men har legat i bakhuvudet när Sofia Karlsson skrivit texterna som kommer ur Selma Lagerlöfs brev.

– Det jag älskar med breven är att det är en del av hennes yngre jag. Den passionerade Selma Lagerlöf. Trots att det gått ett sekel mellan oss så känner jag mig nära henne i teman som livspassion; död och kärlek.

Skivan heter En sång till Selma men vid skrivandet ville inte Sofia Karlsson isolera sin huvudperson utan se henne i den värld hon rörde sig i.

– Där fanns suffragetterna, järnvägen och musikaliskt var det en storhetstid för banjon – fast visste hon det? Kanske hörde hon instrumentet vid någon fest på Mårbacka… Tänk på att hon klippte håret kort. Att hon vågade! Och tänk på att hennes kärlek var förbjuden, direkt olaglig. Så hon måste ha varit kraftfull.

Sofia Karlsson klassas som folkmusiker men instrumenteringen är avancerad, lite som när Sven-Bertil Taube och Ulf Björlin på 60-talet gjorde komplexa arrangemang av Bellmans och Evert Taubes välkända visor för att visa hur bra kompositionerna är rent musikaliskt. Trots Sofia Karlssons kvalitéer som sångerska kom hon och producenten Anders Nygård fram till att det inte skulle vara sång hela tiden. 

– Vid ett tillfälle stoppade vi processen och ropade ”nu är det för mycket sång! Det här blir inte bra!”. Så vi skrev om. Delarna i varje sång ska stå fram, det finns långa instrumentalpartier.  Hon har ett så maffigt språk så man måste vila i musiken. Det är skönt.

De stora ambitionerna från alla inblandade hade kunnat leda till överambitiös musik och ansträngda arrangemang men spelglädjen är inte långt bort. Hon plockar fram en tolvsträngad gitarr som tillhör någon annan i studion och börjar spela en melodi som ännu inte skrivits. Det blir en improviserad ordlös hyllning till musikens kraft. ”Hon är allt när hon spelar” sjunger Sofia Karlsson i sången Slå upp dina fönster och så känns det när hon själv improviserar. 

Lika stor som leklusten är viljan att utvecklas som artist. Skivan liknar inte Sofia Karlssons tidigare. Hon blir glad av jämförelsen mellan de nya sångerna påminner om Joni Mitchells ambition att utveckla folkmusiken.

– Jag tror att den här skivan har något särskilt... känner mig glad över den och över själva processen. Jag har velat utveckla mig som sångerska och instrumentalist. Tror att jag tagit ett kliv - men det vet jag förstås först om några år. 

Sofia Karlsson tänker inte på recensionerna eller hur publiken reagerar. Det har med hennes eget lyssnande inåt att göra.

-Viktigare än recensionerna  är att man själv känner och förstår - hur blev det här? Förstås underbart med bra recensioner men för sin egen utveckling måste man ha avstånd.

Hon har redan börjat nästa projekt som än så länge är hemligt.

– Men så mycket kan jag säga som att det har något med Frankrike att göra. 

Följt av ett Mona Lisa-leende och en blick på den 12-strängade gitarren.

***

Läs även: Många vet vad en gag ball är före de fått sin första kyss

Läs även: Elis Monteverde Burrau: ”De bästa unga poeterna är kvinnor”