Högerns vägval: med eller emot L?

Den nya statsministern stod redo i plenisalen för att stå till svars i sin första frågestund. Först ut var oppositionsledaren Ulf Kristersson som tog upp kärnkraften.

Egentligen borde läget vara utmärkt. Magdalena Andersson har behövt handskas med oppositionens budgetalternativ, pyrande ministerskandaler och samarbetspartier som lämnat regeringen.

Ändå är det statsministern och hennes Socialdemokrater som växer i opinionen i de senaste mätningarna. Till höger står Moderaterna och stampar. Liberalerna har några av sina sämsta resultat någonsin och får allt längre upp till spärren. Sverigedemokraterna står relativt stilla och Kristdemokraterna är nere på under fem procentenheter i den senaste mätningen från Novus.

Ulf Kristersson pressade på om kärnkraften. Energifrågan och brottsligheten har dominerat dagordningen på slutet och båda frågorna är traditionellt sådana som gynnat högern i Sverige.

Ändå lyfter det inte.

ENLIGT SAMMANVÄGNINGAR AV de olika opinionsundersökningarna är Sverigedemokraterna det enda oppositionsparti till höger som inte har backat det senaste året. Under samma tidsperiod har Socialdemokraterna ökat med 2,3 procentenheter. Med tio månader kvar till valet ser läget allt annat än ljust ut.

För Nyamko Sabuni ser det nästintill hopplöst ut.

 Statsvetare brukar prata om att väljarna tröttnar på sitt styre efter två mandatperioder, men trots åtta år med en socialdemokratiskt ledd regering har inte rörelserna i opinionen gått tillräckligt snabbt i oppositionens riktning för att Ulf Kristersson ska kunna få till stånd den borgerliga regering som han pratat om sedan han valdes.

I frågestunden ville han ha svar på om statsministern är beredd att ändra sig om kärnkraften, helt i linje med hur debatten låtit på senare tid. Magdalena Andersson svarade genom att kritisera Ulf Kristersson för den borgerliga budget som hon ska regera på under det kommande året.

- Det är ett slitet uttryck, men så länge Ulf Kristersson inte avsätter skattebetalarnas pengar för detta i sin budget är hans prat om kärnkraft inget annat än tomma tunnor som skramlar mycket, sa Magdalena Andersson i frågestunden.

PÅ STOCKHOLMS UNIVERSITET sitter Tommy Möller, statsvetare och professor. Han har noterat det märkliga i att oppositionen inte lyfter trots att dagordningen borde spela partierna till höger i händerna. Hans teori är att närmandet till Sverigedemokraterna skrämmer bort allmänborgerliga väljare som annars hade röstat på Liberalerna eller Moderaterna.

– Jag tror att den viktigaste orsaken är Sverigedemokraterna. Även om partiet har bättre siffror i dag så är man det i särklass mest impopulära partiet. Det är det parti som flest väljare säger att de absolut inte kan tänka sig att rösta på. Andelen har över tid blivit mindre. Och toligtvis fortsätter den trenden när man kommit in i stugvärmen, säger Tommy Möller.

Han fortsätter:

– Men fortfarande är det tillräckligt många allmänborgerliga väljare eller marginalväljare som inte kan tänka sig att rösta på något av partierna som har ett nära samröre med Sverigedemokraterna, säger Tommy Möller.

– Det är den viktigaste orsaken. Den kan göra en på marginalen avgörande skillnad i ett val.

Han är inte ensam om att tänka på ett liknande sätt. Vinsterna med närmandet till Sverigedemokraterna är fler mandat bakom Ulf Kristersson i kammaren, men riskerna är att väljare i mitten skräms bort. Timbros vd Benjamin Dousa har varit ute i debatten och förespråkat ett tätare samarbete med Liberalerna av just det skälet.

– Om Miljöpartiet kommer in i riksdagen efter valet finns det knappt en enda mätning där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har egen majoritet. Av rent strategiska skäl behövs Liberalernas mandat och de behöver komma in i riksdagen, säger han i dag.

PRISET FÖR ATT SAMARBETA med riksdagens mest ogillade parti är högt. Benjamin Dousa har förespråkat SD-förhandlingar även i sin tidigare roll som ordförande för MUF, men han förstår att det finns risker med det.

– Jag tror att aversionerna mot Sverigedemokraterna är väldigt starka. Inte bland Moderatväljare idag, men bland potentiella Moderatväljare. Ett samarbete mellan Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna som borgerlig kärna och där man gör upp med SD i sakfrågor får en mer liberal framtoning, säger han.

Dagens Industris politiska redaktör PM Nilsson är inne på ett liknande spår. Om högeralternativet ska vinna valet krävs det att Moderaterna och Kristdemokraterna kommer med svar på två frågor. Dels måste man bestämma sig för hur nära man ska samarbeta med Liberalerna och dels för hur laguppställningen ska se ut. Är deras alternativ att gå fram som ett enat högeralternativ eller ska man gå fram på samma självständiga sätt som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna gör.

Utan Liberalerna kommer det inte att bli något regeringsskifte, tror PM Nilsson. Om man gör den analysen borde man presentera ett regeringsdugligt alternativ som inte skrämmer bort mittenväljarna, tycker han.

PROBLEMET ÄR ATT LIBERALERNA går så dåligt i opinionsundersökningarna. En röst på Liberalerna riskerar att bli bortkastad för en allmänborgerlig stödröstare.

– Man måste bestämma sig. Det naturliga är att man kör med alla fyra. Att Nyamko Sabuni och Jimmie Åkesson ska vara med Ebba Busch och Ulf Kristersson i alla tunga utspel. SD kommer inte att vara med i regeringen, de är inte färdiga internt för att vara det. Men de kommer vara treklöverns absolut viktigaste samarbetspartner i riksdagen. De fyra borde därför gå fram och visa att man är blocket till höger, säger PM Nilsson.

Statsvetaren Tommy Möller igen:

– Om inte trenden vänder och Liberalerna ligger på den låga nivån som man gör nu in i intensivskedet av valrörelsen så blir det spännande att se hur Moderaterna kommer att agera. Det här med stödröster och så kan man ju inte styra över, men om Moderaterna i olika sammanhang markerar samhörighet med Liberalerna och i olika sammanhang uttrycker gemenskap och närhet är det klart att det på marginalen kan vara avgörande.

Men strategin är riskabel, sett ur Moderaternas perspektiv. Om Liberalerna trillar ur riksdagen men gör det efter att ha fått 3,9 procent i valet är det närmare 300 000 röster i sjön för borgerligheten. Det är röster som hade kunnat påverka ett jämnt val och som i slutändan hade kunnat vara tungan på vägen för Ulf Kristersson som ny statsminister.

– Jag vågar inte gissa, men den diskussionen borde rimligen föras inom M. Hur ska vi göra? Med Liberalerna eller mot?