Snippan och risken med att låta ordboken avgöra

Men varje domare borde ändå kunna förstå innebörden av i och inne.

Text: Anders Svensson

Bild: TT

Inom loppet av en vecka användes ordet snippa sex gånger mer i svenska medier än vad det gjorde under hela 2022. Domen från Hovrätten för västra Sverige – där en 50-årig man friades från våldtäkt mot barn trots att den 10-åriga flickans berättelse om att han "haft ett finger inne i snippan" var styrkt – utlöste inte bara en våg av kritik mot domarna som frikände mannen. I svallvågorna petades dessutom två socialdemokratiska nämndemän efter ett "samtal" med partiet samtidigt som det visade sig att åklagaren ansåg sig ha pressats till att stryka den alternativa brottsrubriceringen sexuellt ofredande.

Männen som dömde i målet var 75, 68, 62 och 60 år. Den enda kvinnliga domaren – som också var den enda som ville fälla mannen för våldtäkt – var 30 år. Den som ville hitta ett mönster behövde alltså inte anstränga sig. Okunniga gubbfossiler mot en upplyst kvinna var den givna dramaturgin i debatten.

Domen i sig är ett haveri. Flickan har vittnat om hur mannen hade sitt finger "typ långt inne" och att han "kom in i snippan". Den manliga domarkvartetten är osäker på vad flickan menar med snippa och vänder sig till Svensk ordbok där definitionen lyder "det yttre kvinnliga könsorganet". Flickans berättelse om att fingret var "i" och "inne" räcker inte längre för kvartetten. Om snippa enligt ordboken är något yttre tvivlar kvartetten på om det har skett någon penetration – och har det inte gjort det kan inte 50-åringen dömas för våldtäkt. Sexuellt ofredande kan inte heller bli aktuellt eftersom den rubriceringen försvunnit.

Det är orimligt att kräva att en 10-åring ska uttrycka sig som en gynekolog. Ändå beklagar domarna att hon inte talat om slida eller vagina.

Ännu mer orimligt är det att använda ordboken som ett slags facit i en rättsprocess. Domarna tar ingen hänsyn till helhetsbilden och skaffar sig heller ingen uppfattning av vad en 10-åring kan tänkas avse med snippa. Ett enstaka ord ryckt ur sitt sammanhang räcker för en friande dom.

Att domarkvartetten efterlyste ord som slida eller vagina har kanske sin naturliga förklaring. Länge saknades en benämning för kvinnans könsorgan som inte lät som ett skällsord eller som en anatomilektion. Ett ord som var vardagligt utan att vara sexualiserat. Hade den här rättegången ägt rum några årtionden tidigare hade flickan kanske vagt talat om framstjärt eller "där nere".

Under det frimodiga 1960-talet började snopp dyka upp i födelseannonserna i dagstidningarna. Många nyblivna föräldrar tyckte uppenbart att det var festligt – men alla var inte lika roade. En läsare skrev 1973 till Svenska Dagbladets insändarsida och ifrågasatte valet av ord: "Nu har jag flera gånger sett annonsen 'Flaggan i topp, det vart en utan snopp.' Är det trevligt det, jag menar det där med snopp?"

Snopp etablerade sig snabbt. Det blev det där vardagliga och avsexualiserade ordet som var rumsrent i barnprogram, på biologilektioner och i födelseannonser. Men en kvinnlig motsvarighet saknades.

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, efterlyste 1992 en tävling för att hitta ett ord. Segraren blev snäppa. Det vinnande ordet fungerade i praktiken som ett språkligt syskon till snopp. Bägge började på sn som följdes av en vokal och två p:n. Snäppa fick dessutom ett a på slutet, en ändelse som är typisk för feminina ord.

Men genombrottet uteblev. På 1990-talet var det i stället alltfler som började använda snippa, ett ord som funnits i sydsvenska dialekter åtminstone sedan 1930-talet. Det omfamnades av RFSU 2003 och togs 2006 med i Svenska Akademiens ordlista. Gunnel Brander, psykolog och psykoterapeut på RFSU, förklarade i Aftonbladet att det fanns ett behov av en benämning som snippa: "Dagisvärlden vill ha ett odramatiskt och avsexualiserat ord." 

Snippa har i dag etablerat sig i betydelsen "kvinnligt könsorgan". Det används i barnböcker och på ungdomsmottagningar, av lärare och skolsköterskor, bland barn och vuxna. Det talas om att kvinnor kissar med snippan och föder barn genom snippan. Men det märks också att det är ett förhållandevis nytt ord. En undersökning utförd av Novus hösten 2020 visade att snippa främst användes av kvinnor i åldern 18 till 49 år. Bland kvinnor som fyllt 50 år talade majoriteten om underliv.

Kanske fick snippa draghjälp av att dela vokaler med ord som flicka och kvinna – eller kanske till och med fitta som är etablerat men som av många uppfattas som laddat. Kanske fick snippa också en skjuts av den dialektala förankringen. När språkforskaren Karin Milles spårade ordets ursprung hamnade hon i skånskt lantbruk från 1932 och framåt. Betydelserna som listades i dialektarkiv rörde könsdelar på kor och grisar. Det kan förstås ha använts om människor redan då. Några årtionden senare verkar den innebörden ha varit etablerad åtminstone i Skåne. I en lokaltidning kritiserade en insändarskribent 1979 en konstutställning på temat sex och kön: "Tänk om alla skulle få visa upp sina ›snoppar och snippor‹ så där offentligt. Hur skulle det då se ut?"

Visst ligger det något i debattdramaturgin om äldre män som inte begriper sig på ordet snippa och en ung kvinna som vet att det – till skillnad från den betydelse som anges i ordboken – också används om hela könsorganet. Att domarkvartetten inte känner till ett förhållandevis nytt ord som snippa är med all sannolikhet en generationsfråga. Det är möjligen en smula underligt men kan i sig inte vara ett skäl för att döma ut deras lämplighet.

Problemet är att domarna glömmer sammanhanget och inte förstår att en ordbok inte är facit över språket. Och att det bärande i flickans berättelse är "i" och "inne". Det är ord som varje domare måste förstå.

Anders Svensson är chefredaktörpå Språktidningen

***