Coops existentiella kris
Vill KF:s medlemmar stötta en kooperation som har gått från marknadsdominans till ett utrotningshotat inslag i dagligvarufaunan?
Den svenska konsumentkooperationen Coop blöder. Fjolårets storförlust gör att de flesta konsumentföreningars finanser, inklusive centralorganisationen Kooperativa Förbundet KF, är djupt försvagade. Det enda stora undantaget är Coop Östra som trots fjolårets rekordstora negativa rörelseresultat, drygt 900 miljoner kronor, fortfarande har finansiella nettotillgångar på 6 miljarder kronor. Dessa reserver härstammar från Konsumentföreningen Stockholms fastighetstillgångar, som såldes in till det börsnoterade fastighetsbolaget Atrium Ljungberg 2007. Frågan är om de kan användas för att stötta upp en rörelse som är i djup kris.
Skrollar man igenom de olika konsumentföreningarnas färska årsredovisningar 2024 så är det första intrycket en ganska glättig bild av verksamheten med glada prisbelönta butiker och medarbetare. Det ljusgröna skimret håller i sig till man kommer fram till de skrämmande siffrorna i resultat- och balansräkningarna. Kritiken att de stora matvarukedjorna har överkompenserat sig för de senaste årens matprisinflation gäller uppenbarligen inte Coop.
För de flesta konsumentföreningar redovisar stora förluster, med Coop Östra i spetsen, följt av Coop Syds rörelseförlust på 400 miljoner kronor, Coop Mitt med en förlust på knappt 190 miljoner kronor och Coop Väst på knappt minus 150 miljoner kronor. De enda vinstdrivande föreningarna är Coop Nord, Coop Norrbotten, Coop Gotland och Coop Varberg. Men de rörelsemarginaler som de vinstdrivande föreningarna redovisar är väsentligt lägre än vad konkurrenterna Axfood och ICA kan uppvisa.
Av de förlustgående föreningarna är Coop Syd den mest utsatta. De senaste fyra årens förluster uppgår till runt en miljard kronor. KF har stöttat föreningen med knappt 900 miljoner kronor i kapitaltillskott och efterskänkta lån, men dess läge är ändå mycket utsatt. Föreningens ordförande Henric Carlsson hävdar emellertid i en intervju i DN att föreningen "är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF".
Problemet är att den gemensamägda centralaorganisationen KF i sig gjorde stora förluster. Dess resultat efter finansnetto för fjolåret landade på minus 1,3 miljarder kronor. En betydande del av KF:s förlust, liksom även problemen för föreningarna, kopplas till det massiva it-strulet vid KF:s nya centrala lagerfunktionen i Eskilstuna. Strulet har föranlett stora leveransproblem under fjolåret, vilket fått stor påverkan på föreningarnas försäljning. KF gjorde nedskrivningar kopplat till lagret på 600 miljoner kronor. Men KF har inga stora finansiella tillgångar som det kan frigöra för att stötta krisande föreningar. De finansiella tillgångar av någon dignitet som finns, utgörs av utlåningen i helägda Medmera-bank.
Den enda förening med större finansiella resurser är Coop Östra, men den har sina egna lönsamhetsproblem. Coop Östra är visserligen största ägaren i KF med 28 procent, men frågan är om de kan övertyga sina medlemmar om det vettiga i att stötta andra krisande delar av en konsumentkooperation som sedan 80-talet har gått från marknadsdominans till att nu vara ett utrotningshotat inslag i den svenska dagligvarufaunan.
Den svenska konsumentkooperationen Coop blöder. Fjolårets storförlust gör att de flesta konsumentföreningars finanser, inklusive centralorganisationen Kooperativa Förbundet KF, är djupt försvagade. Det enda stora undantaget är Coop Östra som trots fjolårets rekordstora negativa rörelseresultat, drygt 900 miljoner kronor, fortfarande har finansiella nettotillgångar på 6 miljarder kronor. Dessa reserver härstammar från Konsumentföreningen Stockholms fastighetstillgångar, som såldes in till det börsnoterade fastighetsbolaget Atrium Ljungberg 2007. Frågan är om de kan användas för att stötta upp en rörelse som är i djup kris.
Skrollar man igenom de olika konsumentföreningarnas färska årsredovisningar 2024 så är det första intrycket en ganska glättig bild av verksamheten med glada prisbelönta butiker och medarbetare. Det ljusgröna skimret håller i sig till man kommer fram till de skrämmande siffrorna i resultat- och balansräkningarna. Kritiken att de stora matvarukedjorna har överkompenserat sig för de senaste årens matprisinflation gäller uppenbarligen inte Coop.
För de flesta konsumentföreningar redovisar stora förluster, med Coop Östra i spetsen, följt av Coop Syds rörelseförlust på 400 miljoner kronor, Coop Mitt med en förlust på knappt 190 miljoner kronor och Coop Väst på knappt minus 150 miljoner kronor. De enda vinstdrivande föreningarna är Coop Nord, Coop Norrbotten, Coop Gotland och Coop Varberg. Men de rörelsemarginaler som de vinstdrivande föreningarna redovisar är väsentligt lägre än vad konkurrenterna Axfood och ICA kan uppvisa.
Av de förlustgående föreningarna är Coop Syd den mest utsatta. De senaste fyra årens förluster uppgår till runt en miljard kronor. KF har stöttat föreningen med knappt 900 miljoner kronor i kapitaltillskott och efterskänkta lån, men dess läge är ändå mycket utsatt. Föreningens ordförande Henric Carlsson hävdar emellertid i en intervju i DN att föreningen ”är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF”.
Problemet är att den gemensamägda centralaorganisationen KF i sig gjorde stora förluster. Dess resultat efter finansnetto för fjolåret landade på minus 1,3 miljarder kronor. En betydande del av KF:s förlust, liksom även problemen för föreningarna, kopplas till det massiva it-strulet vid KF:s nya centrala lagerfunktionen i Eskilstuna. Strulet har föranlett stora leveransproblem under fjolåret, vilket fått stor påverkan på föreningarnas försäljning. KF gjorde nedskrivningar kopplat till lagret på 600 miljoner kronor. Men KF har inga stora finansiella tillgångar som det kan frigöra för att stötta krisande föreningar. De finansiella tillgångar av någon dignitet som finns, utgörs av utlåningen i helägda Medmera-bank.
Den enda förening med större finansiella resurser är Coop Östra, men den har sina egna lönsamhetsproblem. Coop Östra är visserligen största ägaren i KF med 28 procent, men frågan är om de kan övertyga sina medlemmar om det vettiga i att stötta andra krisande delar av en konsumentkooperation som sedan 80-talet har gått från marknadsdominans till att nu vara ett utrotningshotat inslag i den svenska dagligvarufaunan.
