Kriget i Ukraina – Del 1

Den 24 februari 2022 vaknade världen till nyheten att ryska trupper invaderat Ukraina. På sociala medier spreds bilder och filmer av stridsvagnar som körde över gränsen, raketer som slog ner i höghus och konstanta flyglarm i huvudstaden Kyiv.

Rysslands president Vladimir Putin trodde, likt Sovjetunionen i Afghanistan, att invasionen skulle bli en promenadseger. Han räknade med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj snabbt skulle vara död eller tillfångatagen, och att en ny marionettregering skulle installeras – precis som Kreml gjort före 2014.

Men efter mer än fyra år av krig har det ukrainska folkets motståndskraft visat att Putin och hans militära stab grovt underskattade motståndet.

”Han (Putin) trodde att han kunde rulla in i Ukraina och att världen skulle välta. I stället mötte han en mur av styrka som han aldrig kunnat föreställa sig – han mötte det ukrainska folket”, sa dåvarande presidenten Joe Biden i sitt tal till nationen.

Utöver det ukrainska motståndet har kriget avslöjat den ryska statens barbariska metoder mot civilbefolkningen. Ryska flygvapnet har genomfört massiva luftanfall som dödat ett stort antal civila.

Ett av de mest uppmärksammade exemplen inträffade i början av april 2022, när Kramatorsks järnvägsstation var full av tusentals människor som väntade på evakueringståg till tryggare områden. Stationen attackerades med missiler laddade med klusterammunition – en typ av vapen som är förbjudet enligt internationell rätt. Över 60 personer dödades, varav flera barn.  

Förutom bombningar mot sjukhus, köpcentrum, teatrar och järnvägsstationer har ryska marktrupper uppvisat en brutal hänsynslöshet mot civila i ockuperade områden. Ett tidigt exempel var den korta belägringen av Butja norr om Kyiv. När ukrainska styrkor återtog området möttes de av fruktansvärda scener. 

”Nästan varje hörn i Butja är nu en brottsplats, och det kändes som om döden var överallt. Bevisen tyder på att ryska styrkor som ockuperade Butja visade förakt och bristande respekt för civilt liv och de mest grundläggande principerna i krigets lagar”, berättade Richard Weir, konfliktforskare vid Human Rights Watch.

I Butja hittades kropparna från uppemot 300 personer i massgravar (totalt runt 450 döda civila i området). Liknande rapporter kom från Izium under hösten 2022, där hundratals människor återfanns i massgravar.

Utöver massmord har omfattande rapporter kommit om systematiska kidnappningar av ukrainska barn som förts till Ryssland. Enligt FN-utredare har minst 16 221 barn deporterats. Många av dem har tvingats bort från sina föräldrar och placerats illegalt hos ryska fosterfamiljer.

En som anser att Sverige och EU borde agera mot dessa kidnappningar är Myden Tanriver, kristdemokratiska ungdomsförbundets utrikes-, försvars- och säkerhetstalesperson: 

”Sverige och EU måste behandla Rysslands kidnappningar av ukrainska barn precis som det är. Det vill säga ett systematiskt krigsbrott och ett angrepp på Ukrainas framtid. Fördömande räcker inte till utan vi bör i första hand skärpa sanktionerna mot alla inblandade personer, myndigheter och företag som medverkar till deportationerna. Inga eftergifter utan att barnen återförs, bör vara Sverige och EUs tydliga linje”.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har utfärdat arresteringsorder mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, Rysslands kommissionär för barns rättigheter. De anklagas för att vara högst ansvariga för deportationen av tusentals ukrainska barn.

Trots arresteringsordern lever både Putin och hans medskyldiga fortfarande i frihet i Ryssland, medan ukrainska familjer tvingas leva i ovisshet om de någonsin får återse sina barn.

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU.

Serien Kriget i Ukraina i fem delar publiceras 4 till 8 maj.