När Moska Hassas lajvar segregerad

SSU-basen Moska Hassan har sina rötter i Afghanistan men växte upp i Orminge i välmående Nacka kommun. Hon gick på Nacka gymnasium och har pluggat på Södertörns högskola. Allt detta enligt LinkedIn. Men på X vill hon gärna framstå som om hon kommer från ”segregationen”.

Hon skriver: 

”Jimmie Åkesson vill ha kvar parallellsamhällena. I mitt Sverige håller vi ihop. Och det börjar med bostadspolitiken. Jag har växt upp i segregation, jag hatar den och hela min politiska gärning kommer gå ut på att bryta segregationen.” 

Segregation?

Orminge är ett medelklassområde som inte finns med i polisens listor över utanförskapsområden. Här finns fyravåningshus som kallas sockerbitar men också massor med radhus och villor. Många som börjar sin bostadsbana i en sockerbit, fortsätter vidare till radhus när familjen växer.

Orminge är i själva verket urtypen av ett blandat medelklassområde, där det är möjligt att göra en bostadskarriär inom samma område. Var det inte precis det som den socialdemokratiska blandningspolitiken gick ut på? 

Vill SSU:s ordförande Moska Hassas lajva segregerad?

I en Expressen-intervju kommer fler detaljer på denna ”segregations-bakgrund”: Det står att hon ”växte själv upp i nära anslutning till Nackas miljonprogramsområde Fisksätra i Stockholm”.

Men Orminge och Fisksätra ligger inte ”nära”. De tillhör förvisso samma kommun, och fågelvägen är det 1,5 kilometer mellan de båda, men på grund av vattendrag och inloppet till Stockholm är det ändå rätt långt mellan områdena. Det tar en dryg halvtimme med buss och tåg. Barn i Orminge umgås inte så lätt med barn från Fisksätra förrän kanske i gymnasiet. 

Om Moska Hassas menar att ”växa upp i segregation” betyder att hon någon gång mött en person från ett utanförskapsområde, då lever vi kanske alla i ”segregation”?

Moska Hassas X-inlägg är säkerligen en parafras på Göran Perssons uttalande om sin ”klassbakgrund” i samband med valet 1998, då han skulle sätta Carl Bildt på plats:

”Berätta inte för mig om det svenska klassamhället. Jag har sett det. Jag har vuxit upp i det. Jag hatar det.”

Personligen skulle även jag själv kunna kokettera med en klassbakgrund. Min far var nämligen fabriksarbetare under mitt första levnadsår, då vi bodde i ett betonghus i Tyresö. Men både pappa och mamma blev dock snabbt musiklärare och jag fick i stället en radhusbarndom i medelklassen. Men så gör jag inte heller anspråk på karriär inom socialdemokratin.

Problemet med den här klass- och segregationsromantiken – som tydligen är populär att vifta med – är att den har förmåga att cementera. I stället för att hjälpa personer som fötts i betongförorter att ta för sig av alla de möjligheter och chanser som det svenska samhället erbjuder, så hamnar man i ett påstått offerskap, som inte gynnar någon. För precis som Hassas själv så finns en fantastisk möjlighet att utbilda sig och till och med nå toppen i nationella ungdomsförbund.

Det lustiga i sammanhanget är att om det är någon som skulle kunna vifta med ett fattigdomskort så är det Jimmie Åkesson. Bostadsområdet i Sölvesborg där SD-ledaren växte upp har nämligen en lägre medianinkomst och lägre utbildningsnivå än Orminge, där Moska Hassas kommer ifrån.

Men i hans parti kanske det inte är en merit att säga att man växte upp i ”segregation”.

Johan Romin är journalist och historiker