I dagarna uppmärksammade Sydsvenskan att filosoferna i Lund bjudit till vinindränkta symposier även på arbetstid och tagit sig sexuella friheter gentemot kvinnliga studenter och doktorander. Det är möjligen inte första gången i världshistorien våra tänkare är bättre på att teoretisera kring hur vi är goda människor snarare än att vara det själva.

På det konservativa Texas A&M University har den svenske filosofiprofessorn Martin Peterson nu förbjudits att använda Platons dialog Gästabudet (år 385 fvt) i undervisningen. Den litterära klassikern är en av grundtexterna för västerländskt tänkande. Bakgrunden är att universitetsledningen uppfattar att dialogen behandlar brännande samtida moralfrågor kring sexualitet och kön.

I Gästabudet figurerar en rad kända atenare vid tiden för när den skrevs. De samlas på en fest och samtalar om kärlekens väsen. Platon låter komediförfattaren Aristofanes lanserar myten om androgynen, att mannen och kvinnan och en gång var förenade i samma gestalt. Berättelsen förklarar hur det kommer sig att vi älskar, att vi söker den själsfrände i världen som kommer göra oss fullständig igen.

En mentor kysser sin unge lärjunge. Den antika grekiska pederastin, ”gossekärleken”, fångad på ett målat krus från 500-talet fvt. Foto: Louvren/WIkimedia Commons

Ett annat ämne i dialogen är pederasti, den så kallade ”gossekärleken”. Platon beskriver den särskilda kärleksrelationen mellan äldre män och ynglingar – mentorn och lärjungen – som också ofta var av sexuell natur. Dessa relationer institutionaliserade i antiken Grekland med pojkarnas fäders tillstånd. ”Kärleken” till pojkar uppfattas som något högst naturligt, även om det förstås också innefattade ren barnprostitution och sexslaveri.

Det är inte främmande att se det som händer i Texas och annorstädes i USA som en del av en konservativ religiös rörelse. Den amerikanske historikern och antikenkännaren Victor Davis Hanson har beskrivit hur pederasti, samkönade relationer och dessutom könsöverskridande identiteter likt i dag var utbredda, uppmärksammade och omdebatterade i det senare romerska riket. Det var först i och med kristnandet av imperiet som sådana beteenden undertrycktes.

Man kan nu konstatera att Platons öppna sätt att skriva om det som vi i dag uppfattar som frågor kring sexualitet och könsidentitet är på tok för woke för samtidens konservativa amerikaner. Något ironiskt, då Platons texter är absolut nödvändiga för den kristna kyrkan att genom seklerna formulera och formalisera sin teologi. Det är också ett bra exempel på hur inskränkningar i yttrandefriheten alltid förhindrar oss från bildning och att kunna tänka klart.

Toppbild. Anselm Feuerbachs målning Platons symposium från 1869. Foto: Staatliche Kunsthalle Karlsruhe/Wikimedia Commons

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill