Politiskt spel bakom Los Angeles-kravallerna
För både Donald Trump och Gavin Newsom handlar upploppen om mer än invandringsfrågan.
Våldet i Los Angeles befinner sig i en eskalerande spiral som har förvärrats undan för undan. Natten mot onsdagen svensk tid dominerade kravaller, plundring, förödelse och bränder gatubilden.
I spåren av protesterna mot Donald Trumps deportationer av papperslösa immigranter, som i vissa fall levt och verkat i Kalifornien i årtionden under fredliga omständigheter, tar den vanliga svansen av ligister och kriminella över för att utnyttja situationen. Än så länge står myndigheterna maktlösa, både Los Angeles egen poliskår LAPD (Los Angeles Police Departement) och federala militära styrkor.
4 000 tungt beväpnade soldater från Nationalgardet och 700 soldater i en marinkårsbataljon från US Nothern Command – utkommenderade av Trumpadministrationens försvarsminister Pete Hegseth, ytterst av presidenten själv – har inte lyckats dämpa oroligheterna och återställa ordningen. Hegseths officiella motivering bakom att skicka ut militär var att avvärja ett ”ökat hot” mot federala byggnader och tjänstemän, inklusive den avskydda migrationsmyndigheten U.S Immigration and Customs Enforcement (ICE) som bevakar otillåten inpassering och brott vid gränsen. ”Vi har en skyldighet att försvara federala brottsbekämpande myndigheter”, sa Hegseth. Hittills har insatserna snarast fått motsatt effekt.
På ICE:s hemsida publiceras en lista på ”most wanted”, mest efterlysta, med tungt kriminella individer, kokainsmugglare och våldsutövare. Men det är inte den typen av personer som de upprörda protesterna gäller, utan att ICE drar alla över en kam och griper även skötsamma människor, må vara formellt illegala invandrare, som Trump lovat att göra processen kort med.
Nu är det ett militärens krig mot demonstranter och upploppsmakare som pågår med oförminskad stryka dag efter dag.
Vid sidan av gatustrider och uppflammande våld pågår även ett politiskt MAGA-krig – Trumps egentliga bevekelsegrund för att trotsa Kaliforniens myndigheter och kommendera ut militär för att stävja protesterna. Trump skyller hela händelseförloppet på Kaliforniens guvernör, demokraten Gavin Newsom, i ett inlägg på presidentens plattform benämnd ”Newscum” med en anspelning på avskum.
Även med Trumps mått mätt får det betraktas som ett lågvattenmärke att använda sådana uttryck om en folkvald politiker som haft en ledande roll i Kalifornien i över två decennier: borgmästare, vice guvernör och nu inne på sin sista period som guvernör. I Trumps ögon är Newsom en fientlig varelse som bör gripas och spärras in för att ha motsatt sig presidentens vilja.
I mer fanatiska MAGA-anhängares ögon är det som nu sker i Los Angeles precis vad man önskat sig, och ligger i linje med Trumps försök angripa delstater som styrs av politiska motståndare, alltså demokrater, och kväva självständiga myndigheter, fristående domstolar och akademiska lärosäten. Trumps stabschef från den första presidentperioden, den senare fängslade Steve Bannon, jublar på sin podd Warroom och drar paralleller mellan våldet i Los Angeles och ett tredje världskrig.
För Gavin Newsom är kravallerna, vid sidan av det som faktiskt sker, en möjlighet att etablera sig som en tung Trumpmotståndare med siktet inställt på presidentvalet 2028. Hans namn nämndes redan när Joe Biden föll igenom i valkampanjen 2024. Då valde han att sluta upp bakom Kamala Harris.
Nu utmanar han Trump på allvar, anklagar honom för att bryta mot konstitutionen och försöker få besluten om militära insatser upphävda i domstol. Om Kamala Harris bestämmer sig för att kandidera igen kan Newsom bli en tuff motkandidat. Ett alternativ för Harris är att hon tar över guvernörsposten i Kalifornien. Det viskas om det, och hon har utlovat ett besked i närtid. Vid sidan av gatukravaller pågår det politiska spelet med oförminskad styrka och höga insatser.
Våldet i Los Angeles befinner sig i en eskalerande spiral som har förvärrats undan för undan. Natten mot onsdagen svensk tid dominerade kravaller, plundring, förödelse och bränder gatubilden.
I spåren av protesterna mot Donald Trumps deportationer av papperslösa immigranter, som i vissa fall levt och verkat i Kalifornien i årtionden under fredliga omständigheter, tar den vanliga svansen av ligister och kriminella över för att utnyttja situationen. Än så länge står myndigheterna maktlösa, både Los Angeles egen poliskår LAPD (Los Angeles Police Departement) och federala militära styrkor.
4 000 tungt beväpnade soldater från Nationalgardet och 700 soldater i en marinkårsbataljon från US Nothern Command – utkommenderade av Trumpadministrationens försvarsminister Pete Hegseth, ytterst av presidenten själv – har inte lyckats dämpa oroligheterna och återställa ordningen. Hegseths officiella motivering bakom att skicka ut militär var att avvärja ett ”ökat hot” mot federala byggnader och tjänstemän, inklusive den avskydda migrationsmyndigheten U.S Immigration and Customs Enforcement (ICE) som bevakar otillåten inpassering och brott vid gränsen. ”Vi har en skyldighet att försvara federala brottsbekämpande myndigheter”, sa Hegseth. Hittills har insatserna snarast fått motsatt effekt.
På ICE:s hemsida publiceras en lista på ”most wanted”, mest efterlysta, med tungt kriminella individer, kokainsmugglare och våldsutövare. Men det är inte den typen av personer som de upprörda protesterna gäller, utan att ICE drar alla över en kam och griper även skötsamma människor, må vara formellt illegala invandrare, som Trump lovat att göra processen kort med.
Nu är det ett militärens krig mot demonstranter och upploppsmakare som pågår med oförminskad stryka dag efter dag.
Vid sidan av gatustrider och uppflammande våld pågår även ett politiskt MAGA-krig – Trumps egentliga bevekelsegrund för att trotsa Kaliforniens myndigheter och kommendera ut militär för att stävja protesterna. Trump skyller hela händelseförloppet på Kaliforniens guvernör, demokraten Gavin Newsom, i ett inlägg på presidentens plattform benämnd ”Newscum” med en anspelning på avskum.
Även med Trumps mått mätt får det betraktas som ett lågvattenmärke att använda sådana uttryck om en folkvald politiker som haft en ledande roll i Kalifornien i över två decennier: borgmästare, vice guvernör och nu inne på sin sista period som guvernör. I Trumps ögon är Newsom en fientlig varelse som bör gripas och spärras in för att ha motsatt sig presidentens vilja.
I mer fanatiska MAGA-anhängares ögon är det som nu sker i Los Angeles precis vad man önskat sig, och ligger i linje med Trumps försök angripa delstater som styrs av politiska motståndare, alltså demokrater, och kväva självständiga myndigheter, fristående domstolar och akademiska lärosäten. Trumps stabschef från den första presidentperioden, den senare fängslade Steve Bannon, jublar på sin podd Warroom och drar paralleller mellan våldet i Los Angeles och ett tredje världskrig.
För Gavin Newsom är kravallerna, vid sidan av det som faktiskt sker, en möjlighet att etablera sig som en tung Trumpmotståndare med siktet inställt på presidentvalet 2028. Hans namn nämndes redan när Joe Biden föll igenom i valkampanjen 2024. Då valde han att sluta upp bakom Kamala Harris.
Nu utmanar han Trump på allvar, anklagar honom för att bryta mot konstitutionen och försöker få besluten om militära insatser upphävda i domstol. Om Kamala Harris bestämmer sig för att kandidera igen kan Newsom bli en tuff motkandidat. Ett alternativ för Harris är att hon tar över guvernörsposten i Kalifornien. Det viskas om det, och hon har utlovat ett besked i närtid. Vid sidan av gatukravaller pågår det politiska spelet med oförminskad styrka och höga insatser.
