TCO och hövlighetskommissionen

Den fackliga centralorganisationen TCO har tillsatt en ”hövlighetskommission”. De har också låtit göra en undersökning som visar att ”tre av fyra upplever samtalstonen i svensk politik som ohövlig och en fjärdedel av de tillfrågade uppger att den hårda tonen påverkar deras vilja att rösta”.

Det låter ju som en bra ambition. Hövlighet, alltså. Som något slags blandning av medeltida ridderlighet och ett obligatoriskt seminarium från HR-avdelningen.

Men var kan denna avsaknad av hövlighet i politiken och samhället komma från? Låt mig rekapitulera.

Jag arbetade som förhandlare på TCO-förbundet Vision. Under min tid som anställd där företrädde jag personligen många medlemmar: muslimer som jobbade i Svenska kyrkan, enligt egen utsago privatpraktiserande häxor som arbetade inom sjukvården, ideologiska queer-feminister i traditionella privata branscher, kommunister på vinstdrivande företag…

När det kom fram att jag är politiskt höger och eventuellt (Gud förbjude!) sverigedemokrat bröt jag mot fackets ”värdegrund” och var inte välkommen tillbaka.

Fackförbund har i många år betett sig illa mot sverigedemokrater och gör så fortfarande i dag. Enligt en uppmärksammad dom får man inte utesluta aktiva sverigedemokrater ur fackförbund, men det försöker rörelsen driva vidare till Europanivå. De sverigedemokrater som fråntagits förtroendeuppdrag är många, och tydligen kan man inte arbeta på fackförbund och ha politiska åsikter eller uppdrag på högersidan.

Jag har i mitt arbete i den fackliga sfären företrätt alla medlemmar utifrån det självklara fackliga och demokratiska grundantagandet att alla typer av privata, politiska och religiösa uppfattningar är tillåtna. För att en demokrati ska fungera måste man kunna vara politiskt aktiv, partipolitiskt eller i samhällsdebatten, utan att arbetsgivaren hotar med repressalier.

Det gäller även muslimer som jobbar i Svenska kyrkan. Det är faktiskt till och med diskriminering enligt lag att särbehandla dem inom kyrkor så länge de jobbar utanför kyrkans praktiserande verksamhet.

Men det måste jag väl förstå att det inte alls är samma sak att vara sverigedemokrat med en facklig anställning som att vara muslim och jobba i Svenska kyrkan?

Verkligen? För mig framstår det i många fall vara ganska exakt samma sak.

Och nu säger alltså denna fackliga centralorganisation att efter att man så uppenbart hycklande förföljt och trakasserat politiska motståndare, så är det ett problem att vi saknar hövlighet i svensk politik?

Jag har bara en fråga: Vad tror ni att bristen på hövlighet kan ha för ursprung?

Carl Eos är Senior Fellow vid tankesmedjan Oikos