Tecken på islossning mellan USA och Kina
Mötet på en flygbas i Sydkorea natten mot måndagen svensk tid var det första fysiska på sex år efter månader av infekterat handelskrig.
Mötet på en flygbas i Sydkorea natten mot måndagen svensk tid var det första fysiska på sex år efter månader av infekterat handelskrig.
I november 2017 gjorde Donald Trump ett officiellt statsbesök och träffade Kinas Xi Jinping i Peking. Dessförinnan sågs de båda på Trumps Florida-residens Mar-a-Lago i april samma år. Under Trumps första period träffades presidenterna också vid G20-möten i Argentina och Japan 2018 och 2019. Utöver det har man talats vid i telefon vid tre tillfällen.
Mötet på en flygbas i Busan i Sydkorea, natten mot måndagen svensk tid, var det första fysiska, öga mot öga, på sex år – efter månader av infekterat handelskrig. Den långa raden av chockhöjda tullar efter Trumps tillträde i januari har dragit ner relationerna mellan USA och Kina till en ny bottennivå, och satt världsekonomin i gungning.
Förutsättningarna för att nå framgång var alltså inte de bästa. Trump valde dessutom att ladda upp med ett besked på Truth Social om att USA återupptar sina kärnvapentest, som legat nere sedan 1992:
”På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på motsvarande sätt. Den processen börjar omedelbart”.
Trump tycks plötsligt ha fått nog av det ständiga kärnvapenskramlet från Kina, Ryssland och Nordkorea, som testade kryssningsmissiler bara timmar innan Trump i veckan landade i Sydkorea. Den ryska krigföringen i Ukraina bedrivs med av stöd av Xi Jinping och Kim Jong-un, och utnyttjas hänsynslöst för att öka trycket mot ett splittrat Europa och vältra över mer ansvar på USA.
Trump gillar inte det, och naturligtvis var det ingen slump att kärnvapenbeskedet kom en timme innan mötet med Xi Jinping. Väl på plats kommenterade han det inte. Tidigare under Asienbesöket lovade han också Sydkorea stöd med en atomdriven ubåt.
Mötet varade i en timme och fyrtio minuter. Både Trump och Xi Jinping lämnade samtalen utan ett ord. I sina inledande kommentarer, innan media kördes ut, konstaterade den kinesiske ledaren kortfattat att det är naturligt att det ibland kan ”uppstå friktion mellan världens två ledande ekonomier”.
Efteråt, ombord på Air Force One med riktning mot Washington och kvällens Halloweenfirande i Vita huset, började Trump sin vana trogen att sprida kommentarer omkring sig. Man ska som bekant akta sig för att ta allt Trump häver ur sig på allvar. Så även i det här fallet, särskilt när han talade i termer av att ge mötet med Xi Jinping en tolva på en tiogradig skala och kalla det för ”fantastiskt” och ”en stor framgång”. Den typen av överdrifter är inget att fästa avseende vid.
Med det sagt fanns en del positivt att peka på. Trump kommer att göra ett återbesök i Kina i april 2026. Efter det kommer Xi Jinping återigen att besöka USA, antingen Vita huset eller en repris i Mar-a-Lago.
Det är ett konkret resultat av mötet, och om inte annat öppnar det för en fortsatt dialog och en möjlighet för Trump att få Kina att sluta hålla Ryssland om ryggen med den självklarhet som är i nuläget. ”Vi kommer att arbeta tillsammans med Ukraina”, var Trumps besked på presidentplanet. Taiwan-frågan lämnades däremot därhän.
Trump hävdade också att konflikten om kinesisk export av sällsynta jordartsmetaller, som Xi Jinping använt som ett vapen både mot USA och Europa, är att betrakta som ”avklarad”, utan att utveckla det närmare. I utbyte mot hårdare kinesisk kontroll av kemiska ingredienser som används för fetanylproduktion sänker USA också strafftullarna mot Kina från 57 till 47 procent.
Även taget med den nypa salt som det förtjänar tycks resultatet av samtalen ha givit en del i utbyte. Det finns konkreta tecken på en islossning mellan USA och Kina.