Trump gör precis som universitetsvänstern
Administrationen vill ersätta vänsterwoke med högerwoke.
Toppbild: AP
Protesterna från akademiker och universitet mot president Donald Trumps försök att kontrollera dem fortsätter med oförminskad styrka. Man kan dock förstå hur Trump tänkte. Bakgrunden är den här:
Positiv särbehandling – affirmative action – är en policy som växte fram i USA på sextiotalet i spåren av medborgarrättslagen Civil Rights Act. Målet var att ge underrepresenterade grupper fördelar vid exempelvis antagning till universitet och på arbetsplatser, alltså kvotering. Förespråkarna ser det som ett sätt att rätta till historiska orättvisor och skapa förutsättningar för ett jämlikt samhälle. Kritikerna menar att positiv särbehandling är omvänd diskriminering, ett stelbent sätt att försöka styra sociala utfall, snarare än att ge alla samma möjligheter. Genom åren har detta utvecklats till ett helt tankesystem förkortat DEI; mångfald, jämlikhet och inkludering.
Efter att ha studerat vid flera amerikanska universitet under peak-woke-eran har jag med egna ögon sett vilka problem som faktiskt kan uppstå när grupptänkande kring DEI får fäste. Det var inte ovanligt att man som student höll tyst under diskussioner av rädsla för att utsättas för åsiktsdiskriminering. Flera kurser inleddes med att deltagarna förväntades skriva under ett så kallat diversity statement, en ”mångfaldsförklaring” där man bekräftar sitt stöd för DEI. Efter Black Lives Matter-protesterna sommaren 2020 gick det så långt att flera toppuniversitet krävde att såväl studenter som lärarkandidater skulle bifoga ett sådant ideologiskt lackmustest till sin ansökan.
Men i juni 2023 drabbades de progressiva krafterna i USA av ett bakslag. Högsta domstolen slog fast att positiv särbehandling baserad på etnicitet vid antagning till högre utbildning strider mot konstitutionen. Beslutet blev startskottet för ett ifrågasättande av positiv särbehandling och andra DEI-initiativ.
Det är detta som Trump-administrationen kapitaliserar på genom de pågående attackerna mot amerikanska elituniversitet. I ett brev nyligen till Harvard krävde administrationen att universitetet vidtar ett antal åtgärder för att "öka åsiktsmångfalden". Annars riskerar skolan att förlora 2,2 miljarder dollar i anslag. Regeringen krävde bland annat att universitetet justerar sina anställningskriterier, antagningsprocesser och kursplaner. Harvard ska dessutom tvingas anlita en extern part – godkänd av regeringen – för att genomföra årliga granskningar som säkerställer ”åsiktsmångfald” i hela organisationen.
Men vänta nu! Säkerställa åsiktsmångfald? Låter inte det som en ”mångfaldsförklaring”? Man häpnar över den kognitiva dissonans som uppvisas av de konservativa kulturkrigare som nu hyllar brevet till Harvard.
För administrationens krav kan knappast beskrivas som annat än just positiv särbehandling – fast till nu förmån för konservativa akademiker. Byt ut begreppet "åsiktsmångfald" mot ”underrepresenterad minoritet” eller ”rasifierad”, så blir texten i brevet närmaste identiskt med de diversity statements jag själv tvingades skriva under som student.
Donald Trumps kampanjlöfte om att ta itu med DEI i högskolevärlden sågs av många som en nödvändig korrigering av en rörelse som hade spårat ur. Men som så ofta med Donald Trump räcker det inte med att städa ut och göra fint. Hela huset ska brännas ner och ersättas med en grotesk spegelbild av det som var dåligt. Amerikas och hela världens bästa universitet tycks därmed gå ur askan – rakt in i elden.
Protesterna från akademiker och universitet mot president Donald Trumps försök att kontrollera dem fortsätter med oförminskad styrka. Man kan dock förstå hur Trump tänkte. Bakgrunden är den här:
Positiv särbehandling – affirmative action – är en policy som växte fram i USA på sextiotalet i spåren av medborgarrättslagen Civil Rights Act. Målet var att ge underrepresenterade grupper fördelar vid exempelvis antagning till universitet och på arbetsplatser, alltså kvotering. Förespråkarna ser det som ett sätt att rätta till historiska orättvisor och skapa förutsättningar för ett jämlikt samhälle. Kritikerna menar att positiv särbehandling är omvänd diskriminering, ett stelbent sätt att försöka styra sociala utfall, snarare än att ge alla samma möjligheter. Genom åren har detta utvecklats till ett helt tankesystem förkortat DEI; mångfald, jämlikhet och inkludering.
Efter att ha studerat vid flera amerikanska universitet under peak-woke-eran har jag med egna ögon sett vilka problem som faktiskt kan uppstå när grupptänkande kring DEI får fäste. Det var inte ovanligt att man som student höll tyst under diskussioner av rädsla för att utsättas för åsiktsdiskriminering. Flera kurser inleddes med att deltagarna förväntades skriva under ett så kallat diversity statement, en ”mångfaldsförklaring” där man bekräftar sitt stöd för DEI. Efter Black Lives Matter-protesterna sommaren 2020 gick det så långt att flera toppuniversitet krävde att såväl studenter som lärarkandidater skulle bifoga ett sådant ideologiskt lackmustest till sin ansökan.
Men i juni 2023 drabbades de progressiva krafterna i USA av ett bakslag. Högsta domstolen slog fast att positiv särbehandling baserad på etnicitet vid antagning till högre utbildning strider mot konstitutionen. Beslutet blev startskottet för ett ifrågasättande av positiv särbehandling och andra DEI-initiativ.
Det är detta som Trump-administrationen kapitaliserar på genom de pågående attackerna mot amerikanska elituniversitet. I ett brev nyligen till Harvard krävde administrationen att universitetet vidtar ett antal åtgärder för att ”öka åsiktsmångfalden”. Annars riskerar skolan att förlora 2,2 miljarder dollar i anslag. Regeringen krävde bland annat att universitetet justerar sina anställningskriterier, antagningsprocesser och kursplaner. Harvard ska dessutom tvingas anlita en extern part – godkänd av regeringen – för att genomföra årliga granskningar som säkerställer ”åsiktsmångfald” i hela organisationen.
Men vänta nu! Säkerställa åsiktsmångfald? Låter inte det som en ”mångfaldsförklaring”? Man häpnar över den kognitiva dissonans som uppvisas av de konservativa kulturkrigare som nu hyllar brevet till Harvard.
För administrationens krav kan knappast beskrivas som annat än just positiv särbehandling – fast till nu förmån för konservativa akademiker. Byt ut begreppet ”åsiktsmångfald” mot ”underrepresenterad minoritet” eller ”rasifierad”, så blir texten i brevet närmaste identiskt med de diversity statements jag själv tvingades skriva under som student.
Donald Trumps kampanjlöfte om att ta itu med DEI i högskolevärlden sågs av många som en nödvändig korrigering av en rörelse som hade spårat ur. Men som så ofta med Donald Trump räcker det inte med att städa ut och göra fint. Hela huset ska brännas ner och ersättas med en grotesk spegelbild av det som var dåligt. Amerikas och hela världens bästa universitet tycks därmed gå ur askan – rakt in i elden.