Utan motiveringar blir ett svart hål i historien
Domstolarna som inte motiverar sina beslut undergräver inte bara rättssäkerheten, utan lämnar även ett stort tomrum för framtiden.
Det finns få saker som utgör en större fara för en demokratisk rättsstat än beslut som inte går att förstå. Ändå är det just dit Sverige är på väg. Kanske är detta syftet? Kanske inte? Men att lagar gällande motiveringskrav inte följs av svenska domstolar bidrar oavsett sitt syfte till denna effekt.
Både myndigheter och flera domstolar brister oftare i sina motiveringar – och även om problemet är känt bland tillämparna riskerar det att glömmas bort av alla, även lagstiftare, och på så vis normaliseras över tid.
Konsekvensen är inte bara förödande för den beslutet angår i dag, utan skapar ett framtida svart hål i historien, där ingen längre kan begripa varför domstolen resonerade som den gjorde.
Den offentliga makten bygger på att lag ska tillämpas. Rättsstatlig legitimitet bygger på transparens och öppenhet. Transparens förutsätter att den som är föremål för ett beslut inte bara får veta vad staten gjort – utan varför.
När en myndighet avslår ett tillstånd eller en domstol omprövar ett myndighetsbeslut, eller varför den utelämnar ett yrkande – utan att på ett begripligt sätt förklara sina skäl för avgöranden – bryts den kedja som håller samman förtroendet mellan medborgare och rättsliga institutioner. Detta även historiskt sett.
Myndighetsbeslut och myndighetsutövning handlar alltså inte bara om formalia, eller ett ”nödvändigt ont”, det handlar om demokratins själva funktionssätt, som vi, eller de som vill även i framtiden, ska kunna ta del av.
Ett demokratiskt minnesförfall
I dag ser vi hur myndighetsbeslut blir allt mer standardiserade och automatiserade. Mallgenererade formuleringar ersätter den individuella analysen. Resonemangen förenklas, ibland till ren obegriplighet.
För den enskilde – den som försöker förstå vad som hänt, eller för den beslutet gäller – blir resultatet obegripligt med rättslöshet som effekt. För framtidens forskare, historiker, studenter eller andra granskare kommer ett sökresultat av det som sker idag, bli ett tomrum.
När motiveringarna i dag uteblir försvinner möjligheten att förstå samtiden. Varför fattades just dessa beslut? Vilka överväganden styrde beslutet? Hur såg statens, kommunens eller samtidens värderingar och prioriteringar egentligen ut? Om dokumentationen består av schabloner och korthuggna slutsatser, eller i värsta fall utelämnade beslut, kommer svaren aldrig att kunna återskapas.
Detta kan vi se ske i kammarrätterna och Mark- och miljööverdomstolen, som i dag medvetet utelämnar skälen för sina avgöranden när domstolarna inte meddelar prövningstillstånd, trots lagkrav om att det av domstolarnas avgöranden måste framgår hur domstolarna har resonerat. Nu vet ingen hur domstolarna har resonerat, vilket också blir ett svart hål i framtiden.
Rättssäkerheten urholkas i det tysta
Det är ingen slump att motiveringskravet är ett av förvaltningsrättens mest centrala bestämmelser. En väl argumenterad motivering gör det möjligt för den enskilde att överklaga, granska och ifrågasätta. Den tvingar också myndigheten att själv kontrollera sin rättstillämpning. Den skapar förutsägbarhet och likabehandling. Och den visar medborgaren respekt och skapar tillit.
När motiveringar medvetet utelämnas händer det motsatta. Beslut som saknar motiveringar och inte kan kontrolleras, kan förutom att vara godtyckliga uppenbarligen innehålla fel, vilket heller inte motsatsvis kan uteslutas inte göra det. Makten lämnas oemotsagd, vilket är en demokratisk brist.
Framtidens historia skrivs – överspelas medvetet i dag
Myndigheter och domstolar skriver varje dag ett stycke historia genom sina handlingar. När detta monteras ned lämnar vi kommande generationer utan vetskap.
Det borde vara självklart att svenska myndigheter och domstolar måste ta sitt motiveringsansvar på större allvar. Inte med fler irrelevanta malltexter eller utelämnade motiveringar, utan med tydliga, ärendespecifika och lagbundna resonemang där skälen för domstolens avgörande är kontrollerbar.
Detta är en av anledningarna till att kammarrätternas och Mark- och miljööverdomstolens beslut egentligen måste motiveras. Detta överspelas av dessa domstolar, på eget bevåg, vilken förutom i dag – för den beslutet angår – även blir värdelös information i framtiden.
Om dagens beslutsfattare inte förklarar sina beslut, kommer människor i framtiden att sakna svar. De arkiveringsinvesteringar som i dag görs med skatteanslag kommer i framtiden att bli värdelösa.
Deniz Eryilmaz är juridik- och rättsskribent
