Början på slutet för Borne?

Turerna runt en impopulär pensionsreform kan bli spiken i kistan för Elisabeth Bornes tid som premiärminister i Frankrike.

Text: Jennifer Paterson

Bild: AP

Förra veckan lämnade premiärminister Elisabeth Borne besked att det inte blir någon omröstning i den franska nationalförsamlingen om en pensionsreform som är tänkt att höja pensionsåldern från 62 till 64 år. I stället avser regeringen driva igenom lagändringen genom att utnyttja en speciell klausul.  

Reformen, som presenterades för första gången den 10 januari efter flera månaders intensiva diskussioner mellan bland andra fackförbunden och regeringen, innebär en långtgående uppdatering av Frankrikes generösa pensionssystem. Målet är att stoppa den successiva kostnadsökning som det nuvarande systemet innebär, med en befolkning som lever allt längre och där andelen människor som arbetar i förhållande till andelen pensionärer blir allt lägre.

Människor samlas på gatorna i Frankrike för att protestera mot pensionsreformen. Foto: AP

President Emmanuel Macron och regeringen menar att om man inte gör något nu så kommer statens kostnader för systemet, som redan är höga i förhållande till andra europeiska länder, att bli ohållbara. Inte minst i kombination med landets inte obetydliga skuldbörda. Under 2020 betalade franska staten ut 332 miljarder euro i pensioner, motsvarande 14,4 procent av BNP. Bara Italien och Grekland har mer kostsamma pensionssystem i Europa. 

Flera partier i nationalförsamlingen gick samman och lade fram en misstroendeförklaring mot regeringen. Men i måndags vann regeringen omröstningen med knapp marginal och sitter alltså kvar. Tills vidare. För pensionsstriden är långt ifrån över och även om regeringen klamrar sig fast vid makten så är det inte osannolikt att den ryker längre fram. Protesterna mot regeringen har varit omfattande med strejker och demonstrationer, de senare bitvis våldsamma.

Emmanuel Macron har medvetet hållit en mycket låg profil i pensionsfrågan och överlämnat all kommunikation till Elisabeth Borne. Det är inte så förvånande eftersom opinionsmätningar pekar på att närmare 70 procent av fransmännen är emot reformen. Men därmed blir det också svårt för honom att driva igenom reformen utan att ha en syndabock att skylla på, någon som av symboliska skäl tvingas att avgå. Det ser alltså ut som om Macron använder sig av Borne och regeringen för att få igenom den reform han redan i valkampanjen lovade att genomföra, men att det sker till kostnaden av en regeringskris.  

Huruvida även president Macron klarar sig oskadd igenom detta återstår att se.