Tullarna kunde varit värre
Orättvis kritik mot EU:s förhandlare efter avtalet med USA. Var det verkligen ett så dåligt resultat?
EU-kommissionen fick mycket kritik för att ha lagt sig för platt i tullförhandlingarna med USA. Men om man summerar läget för de avtal som hittills presenterats, så är intrycket att EU ändå inte lyckats alltför dåligt, jämfört med andra. Enligt den preliminära uppgörelsen, som omfattar 70 procent av den amerikanska importen från EU, beläggas dessa varor med 15 procents tull. Det är bättre än de 30 procent som Trump lovade på ”Liberation day” den 2 april.
Kritiken mot EU handlar dels om att det förhandlade resultatet är ensidigt då EU inte infört några egna tullar på motsvarande amerikansk export, dels att det inte inkluderar tjänsteimporten, där tullar skulle slå mot de stora amerikanska techjättarna. Andra belackare menar att detta åter visar på EU:s problem att nå samsyn då medlemsländernas har olika utgångspunkter och viljor i många frågor.
Men det kunde också ha blivit värre. Schweiz tullar i USA tickade exempelvis upp från 30 till 39 procent, efter ett, som Financial Times beskriver det, katastrofalt samtal mellan Schweiz president Karin Keller-Sutter och Donald Trump.
Schweiz förhandlare trodde sig vara nära en ”deal” med USA:s Jamieson Greer och finansminister Scott Bessent, om att de likt Storbritannien skulle landa på USA:s miniminivå 10 procent. Men Trump ska ha varit uppretad under samtalet och åter hävdat sin tes att handelsöverskott, som för Schweiz del låg på 39 miljarder dollar i fjol, innebär att de ”stjäl pengar från amerikanerna”.
Även Indien fick det sämre än vad indierna hade hoppats på. Preliminärt blev utfallet tullar på 25 procent, men Trump har nu hotat med ytterligare tullar och sanktioner om inte Indien slutar importera rysk olja.
Relationerna mellan Indien och USA har svalnat betänkligt sedan i februari när Indiens premiärminister Narenda Modi besökte Vita Huset och man exempelvis förhandlade fram ett tioårigt försvarssamarbete, där Indien åtog sig att öka importen av amerikanska vapen, och minska samarbetet med Ryssland.
Men Trumps närmanden till Indiens arvfiende Pakistan liksom hans senaste vändning i relationen till Ryssland har kylt mer relationerna betänkligt.
Att tullarna inte bara handlar om det bilaterala handelsutbytet, och USA:s stora handelsunderskott, utan även en stor dos geopolitik – samt hur hovsamma olika politiska ledare är inför Donald Trump – visas också av de tullsatser som USA har belagt importen från Sydafrika och Brasilien med.
Sydafrika landade på 30 procent medan grannländerna Lesotho och Estwani lyckades förhandla ned sig från 50 procent till 15 respektive 10 procent. Enligt Donald Trump beror det på att Sydafrika har ”very bad policies” då landet har anmält Israel till Internationella domstolen i Haag för krigsbrott samt landets behandling av sina vita jordbrukare. För Brasiliens landade tullarna på 50 procent i stället för de 10 procent som ursprungligen presenterades.
I det ljuset kan EU:s förhandlingar alltså ses som ett av de mindre dåliga utfallen. Och som många framhävt är kostnaderna för tullarna till största del en beskattning av amerikanska konsumenter. Förr har det också varit viktigt att inte reta upp Donald Trump i onödan för att inte störa till exempel hans inställning till Ukraina.
Dessutom innehåller utkastet en del ”luftpastejer” som EU:s deklarerade ”intention” att under de tre kommande åren köpa amerikansk olja, gas och kärnfraft för 750 miljarder dollar samt främja europeiska företags investeringar i USA. Så länge affärerna sker till marknadspris så innebär det inga eftergifter från EU som vill bort från beroendet av Ryssland.
Även om inga bindande avtal ännu undertecknats så börjar ändå konturerna av Trumps omritning av den internationella handeln att framträda. Den genomsnittliga amerikanska tullnivån har nu sänkts från 28 procent på ”Liberation day” till 17,3 procent, enligt Financial Times. Fast det kan också jämföras med drygt 2 procent innan Trump tillträdde.
Och det återstår också att se hur förhandlingarna med Kina slutar som är den enda handelspartner som har satt hårt mot hårt i dessa förhandlingar.
Efter initiala chockhöjningar sänktes tullarna i maj till 30 procent av USA och 10 procent av Kina. Den 12 augusti är Trumps deadline för detta avtal.
***
Läs även: Europa tvingas le och svälja tullarna
EU-kommissionen fick mycket kritik för att ha lagt sig för platt i tullförhandlingarna med USA. Men om man summerar läget för de avtal som hittills presenterats, så är intrycket att EU ändå inte lyckats alltför dåligt, jämfört med andra. Enligt den preliminära uppgörelsen, som omfattar 70 procent av den amerikanska importen från EU, beläggas dessa varor med 15 procents tull. Det är bättre än de 30 procent som Trump lovade på ”Liberation day” den 2 april.
Kritiken mot EU handlar dels om att det förhandlade resultatet är ensidigt då EU inte infört några egna tullar på motsvarande amerikansk export, dels att det inte inkluderar tjänsteimporten, där tullar skulle slå mot de stora amerikanska techjättarna. Andra belackare menar att detta åter visar på EU:s problem att nå samsyn då medlemsländernas har olika utgångspunkter och viljor i många frågor.
Men det kunde också ha blivit värre. Schweiz tullar i USA tickade exempelvis upp från 30 till 39 procent, efter ett, som Financial Times beskriver det, katastrofalt samtal mellan Schweiz president Karin Keller-Sutter och Donald Trump.
Schweiz förhandlare trodde sig vara nära en ”deal” med USA:s Jamieson Greer och finansminister Scott Bessent, om att de likt Storbritannien skulle landa på USA:s miniminivå 10 procent. Men Trump ska ha varit uppretad under samtalet och åter hävdat sin tes att handelsöverskott, som för Schweiz del låg på 39 miljarder dollar i fjol, innebär att de ”stjäl pengar från amerikanerna”.
Även Indien fick det sämre än vad indierna hade hoppats på. Preliminärt blev utfallet tullar på 25 procent, men Trump har nu hotat med ytterligare tullar och sanktioner om inte Indien slutar importera rysk olja.
Relationerna mellan Indien och USA har svalnat betänkligt sedan i februari när Indiens premiärminister Narenda Modi besökte Vita Huset och man exempelvis förhandlade fram ett tioårigt försvarssamarbete, där Indien åtog sig att öka importen av amerikanska vapen, och minska samarbetet med Ryssland.
Men Trumps närmanden till Indiens arvfiende Pakistan liksom hans senaste vändning i relationen till Ryssland har kylt mer relationerna betänkligt.
Att tullarna inte bara handlar om det bilaterala handelsutbytet, och USA:s stora handelsunderskott, utan även en stor dos geopolitik – samt hur hovsamma olika politiska ledare är inför Donald Trump – visas också av de tullsatser som USA har belagt importen från Sydafrika och Brasilien med.
Sydafrika landade på 30 procent medan grannländerna Lesotho och Estwani lyckades förhandla ned sig från 50 procent till 15 respektive 10 procent. Enligt Donald Trump beror det på att Sydafrika har ”very bad policies” då landet har anmält Israel till Internationella domstolen i Haag för krigsbrott samt landets behandling av sina vita jordbrukare. För Brasiliens landade tullarna på 50 procent i stället för de 10 procent som ursprungligen presenterades.
I det ljuset kan EU:s förhandlingar alltså ses som ett av de mindre dåliga utfallen. Och som många framhävt är kostnaderna för tullarna till största del en beskattning av amerikanska konsumenter. Förr har det också varit viktigt att inte reta upp Donald Trump i onödan för att inte störa till exempel hans inställning till Ukraina.
Dessutom innehåller utkastet en del ”luftpastejer” som EU:s deklarerade ”intention” att under de tre kommande åren köpa amerikansk olja, gas och kärnfraft för 750 miljarder dollar samt främja europeiska företags investeringar i USA. Så länge affärerna sker till marknadspris så innebär det inga eftergifter från EU som vill bort från beroendet av Ryssland.
Även om inga bindande avtal ännu undertecknats så börjar ändå konturerna av Trumps omritning av den internationella handeln att framträda. Den genomsnittliga amerikanska tullnivån har nu sänkts från 28 procent på ”Liberation day” till 17,3 procent, enligt Financial Times. Fast det kan också jämföras med drygt 2 procent innan Trump tillträdde.
Och det återstår också att se hur förhandlingarna med Kina slutar som är den enda handelspartner som har satt hårt mot hårt i dessa förhandlingar.
Efter initiala chockhöjningar sänktes tullarna i maj till 30 procent av USA och 10 procent av Kina. Den 12 augusti är Trumps deadline för detta avtal.
***
Läs även: Europa tvingas le och svälja tullarna
