Väljarna är svala inför arbetslösheten – än så länge

Det brukade sägas att väljare är mer osjälviska än man tror, men det är en ”sanning” som nu smulas sönder av ny forskning. En experimentstudie med 9 000 väljare i Sverige, Tyskland och USA visar tydligt att väljarna straffar en regering för prisökningar och belönar politiker som de tror kan sänka kostnadsnivån. 
– Effekten är stark för alla slags väljare i alla tre länderna, säger Mikael Persson, professor i statsvetenskap i Göteborg och en av forskarna bakom studien. 

Paralleller till Sverige och valet 2022 är lätta att dra. Det var extremt jämnt, men elpriserna skenade och Tidöpartierna sa ”kärnkraft”. Finansminister Elisabeth Svantesson är medveten om detta och hon nämnde inflationen mycket oftare än arbetslösheten när hon kommenterade det ekonomiska läget i fredags i förra veckan. ”Vi ärvde en inflation på 10 procent” inledde hon. Elprischocken 2022 var visserligen främst Putins fel, inte Socialdemokraternas, men säg den regering som avstår från att plantera Svarte Petter hos sin politiska motståndare. Och flaskhalsarna i elnätet var ju ett faktum.

År 2022 var arbetslösheten nästan lika hög som inflationen, men medan den senare sjunkit så är den förra parkerad runt 8-10 procent. Socialdemokraterna krävde i höstas krissamtal med regeringen om ”mardrömsnivån”, en halv miljon människor utan jobb. Regeringen gäspade och tänker nog att med ökad tillväxt under 2026 finns en god chans för Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson att ståta med sjunkande arbetslöshet ändå lagom till valet i höst. Och väljarna straffar hög arbetslöshet bara en tredjedel så mycket som de ogillar hög inflation, enligt studien. Arbetslösheten betyder ungefär lika mycket för väljarna som utvecklingen på börsen. Alltså inte särskilt mycket. 

Det är därför som finansministern har ögonen på bollen. Inflationen, inflationen, inflationen. Strunt samma att det är Riksbankens uppgift att bekämpa den, inte politikernas. Arbetslösheten är inte bara osexig ur ett väljarperspektiv. De långtidsarbetslösa röstar till 30 procent på SD, om de röstar alls (siffran är från valet 2022). Och även om många ungdomar är arbetslösa så går det redan en högervåg genom nollnoll-talisternas generation. Inte många nya röster att hämta där för Tidöregeringen alltså.

Betyder det att regeringen har fri segelhöjd och vackert väder trots uppemot 10 procents arbetslöshet? Inte om man frågar journalisterna som förbereder valrörelsens alla grillningar. Och särskilt inte som regeringen får dåligt betyg av arbetsmarknadsexperter. Borgerliga regeringar vill förknippas med kunskap och forskning. Finansministern själv är fil lic i nationalekonomi. Arbetsmarknadspolitiken och forskningen ligger hos de bildningstörstande Liberalerna. Kritiken mot arbetsmarknadspolitiken kommer att svida.

– Den sittande regeringen har inte utmärkt sig för kraftfulla initiativ inom arbetsmarknadspolitiken. Jag bedömer att de kunde ha gjort mer, säger professor Anders Forslund på arbetsmarknadsinstitutet IFAU. 

– 80 000 individer har varit inskrivna i mer än två år. Främst krävs fler handläggare och traditionella arbetsmarknadsutbildningar på sex månader. Det har varit väldigt lite sånt. Solid forskning säger att det fungerar. 

I stället har regeringen Kristersson följt Reinfeldtlinjen med åtstramade ersättningar. Grundersättningen till en långtidsarbetslös landar på 325 kronor om dagen från den 1 april. Och från 1 januari 2027 ska det nya bidragstaket tvinga fler att ta jobb. Om det visar sig fungera dåligt kan det bero på att Reinfeldt var alltför framgångsrik. 

– Man fick ut människor på arbetsmarknaden som i andra länder är förtidspensionerade, säger Anders Forslund. 

När konjunkturen vänder ner är dessa de första som blir av med jobbet.

Experterna rullar också med ögonen åt veckans nyhet från Rosenbad, ”jobbpremien”. Den som tog emot försörjningsstöd hela hösten 2025 och i stället börjar jobba ska få en extrapeng ovanpå lönen. ”Jobbpremien” kan uppgå till max 3 750 kronor i månaden.

Det är bara det att socialbidragstagandet (som det ofta kallas) redan ligger rekordlågt och de som fortfarande får det har ofta så stora problem att de är oanställningsbara. Avråder gör också Försäkringskassan, Finanspolitiska rådet och Sveriges Socialchefer, bland andra.

Det nya paradigmet It’s the inflation, stupid går igen i politiska tal. Allra lyckligast antas väljarna bli när de har råd att ”ha en tacokväll” eller ”ta bussen till mormor” (finansministern i fredags) eller festa till med en ”pizza på fredagen” (Magdalena Andersson i sitt jultal där hon nämnde arbetslösheten endast fyra gånger). Här kommer inflationen tillbaka. För vem kan njuta av en tacokväll om guacamolen kostar 250 kronor?

Regeringen vill hur som helst att valet i höst blir en folkomröstning om skattesänkningar. En vanlig familj har fått 5 000 kronor mer i månaden att röra sig med, enligt Elisabeth Svantesson. Om bevarad köpkraft är viktigare för väljarna än arbetslösheten – vilket forskningen alltså säger – kanske de inte bryr sig om ifall höginkomsttagare har fått mer. I så fall kan ett hundraårigt slagträ i valrörelser vara på väg att glida ur Socialdemokraternas händer.  

***

Läs även: L-förslag kan bli början på slutet för Migrationsverket

Läs även: Alla undrar: När ska allt bli normalt igen?