Den ekonomiska krisen slår hårt och ojämnt. Bäst klarar sig länder med tidigare kriser i färskt minne.

Den grälla färgkartan över Europas tillväxt 2009 påvisar en kraftig nedgång i ekonomin. Med ett par undantag kommer ländernas ekonomier att krympa, några mer, andra mindre. Uppskattningarna kommer från Economists undersökningsinstitut, men färska siffror från Eurostat visar att många av EU-länderna redan sista kvartalet 2008 dök nedåt med negativ tillväxt som följd.

Lite förenklat är det de sorglösa, ekonomiska tigrarna som nu får betala priset för sin optimism. De har flera gemensamma drag: rasande snabb ekonomisk utveckling, hög, växande inflation och stort beroende av den finansiella sektorn i en relativt liten ekonomi.

– Ju kraftigare bubbelekonomi och ju snabbare inflationen växer, desto besvärligare blir det att hantera ekonomin när finansbubblan spricker och länderna tappar konkurrenskraft, säger professor Lars Jonung, rådgivare vid EU-kommissionen.

Sverige befinner sig någonstans i den övre klungan i Europa. Det är mycket tack vare den massiva bankkris som inträffade i början av 1990-talet som Sverige, i likhet med Finland och Danmark, har förhållandevis sunda statsfinanser, hyfsat välmående banker och låg inflation. Genom att Sverige står utanför euro-samarbetet har vi dessutom haft räntevapnet för att balansera ekonomin. Till svensk nackdel är det stora exportberoendet som med vikande efterfrågan bidrar till minskad tillväxt.

Vissa länder i forna Östeuropa, som Polen, Rumänien och Bulgarien, spås fortsatt positiv tillväxt men det handlar snarare om att de utgår från en låg nivå jämfört med andra länder. Även Europas stora ekonomier rasar och i Spanien är arbetslösheten redan dubbelt så hög som övriga Europa. Om det vid krisens inledning var viktigt med sunda statsfinanser, lär den närmaste tidens budgetunderskott bli avgörande för hur länderna tar sig ur krisen.