vf11

Den nya hälsokosten

Fyra miljoner svenskar är feta eller överviktiga. Men vi ändrar inte våra matvanor. I stället förvandlas skräpmat till hälsokost i livsmedels­industrins laboratorier. Och vården rustar för att möta fettepidemin.

Det brukar sägas att man ska ta vara på vardagsmotionen och ta trapporna. Mai-Lis Hellénius ursäktar sig med att hennes sällskap bär på tunga väskor, när vi ändå kliver in i hissen för att åka en våning upp i den betongbunker som är Nynäshamns sjukhus. I ett konferensrum där uppe dukar cateringkillen från läkemedelsföretaget Pfizer fram ett trettiotal plastförpackade lunchsallader och burkar med mineralvatten. Huvudpersonen själv, Sveriges enda professor i kardiovaskulär prevention, tuggar snabbt i sig sin sallad och sköljer ner den med favoritdrycken Cola Light.

Hon har arbetat med att förebygga överviktsrelaterade sjukdomar, framförallt de som har med hjärtproblem att göra, sedan 1980-talet. 1987 var hon först i Sverige med att skriva ut fysisk aktivitet på recept.

I dag ska Mai-Lis Hellénius, som varit gympaledare i samma svettiga sal varje torsdagkväll de senaste 32 åren, tala inför ett trettiotal läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i Nynäshamn. Medan de äter sin sallad med kallskuren kalkon lyssnar de på hennes föreläsning om före­byggande arbete mot fetma och överviktsrelaterade sjukdomar. Hon visar Power Point-bilder i en rasande fart, pekar på den senaste forskningen inom området och frågar strängt:

– Ni mäter väl midjemåttet på alla era patienter?

Mumlande svar hörs i lokalen, blandade ja och nej.

Mai-Lis Hellénius driver landets första livsstilsmottagning vid Karolinska universitetssjukhuset. Här kan personer med övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar få hjälp att förbättra sina kostvanor och sin hälsa.

I en grön barack utanför sjukhusets thoraxklinik i Solna tar hon och kollegorna emot sina patienter. Med finansiering från landstinget och läkemedelsföretaget Pfizer startade livsstilsmottagningen pilotprojekt för drygt ett år sedan. Hit kommer patienter som remitterats från både vårdcentraler och specialistmottagningar. Kravet är att de ska ha minst tre diagnosticerade varningssignaler, som bukfetma, högt blodtryck eller förhöjda blodfetter.

De kan också redan ha haft en livsstilsrelaterad sjukdom, som hjärtinfarkt, diabetes eller stroke. De flesta är kvinnor, någonstans mellan 40 och 55 år gamla. Alla har de gemensamt att de behöver extra stöd för att kunna förändra sin ohälsosamma livsstil.

Nynäshamn är, liksom många andra orter i Sverige, på gång att öppna en livsstilsmottagning. Danderyd, Sundsvall, Kalmar och Motala är andra exempel. Mai-Lis Hellénius har dagarna fullspäckade med föreläsningar och tips till de nya projekten.

Att ta ett helhetsgrepp på hälsa och övervikt och arbeta sjukdomsförebyggande ligger helt rätt i tiden. Mellan 1980 och 2004 blev svenska folket allt fetare. Men mellan 2004 och 2008 har trenden stagnerat. Problemet är bara att den stannat på en mycket hög nivå: fyra miljoner svenskar är överviktiga eller feta. Eller med andra ord, hälften av alla svenska män och en tredjedel av kvinnorna har ett BMI (body mass index) över 25.

Och antalet svenskar med fetma, det vill säga de som har ett BMI över 30, uppgår i dag till cirka 500 000. Fetma – särskilt om den är lokaliserad till buken – medför en ökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar, exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och ledsjukdomar. Dessutom är sambandet mellan fetma och vissa cancersjukdomar mycket starkt. Fetma som redan har uppstått är svårbehandlad och effektiva förebyggande åtgärder är därför angeläget.

Förutom det individuella lidande det innebär så kostar det svenska staten enorma mängder pengar. 3,6 miljarder, närmare bestämt – bara i sjukvårdskostnader varje år. Räknar man dessutom in indirekta kostnader som sjukskrivningar och arbetsbortfall så hamnar summan på hela 16 miljarder kronor årligen, enlig Folkhälsoinstitutet.

– Sverige har inte lyckats särskilt bra med att stoppa fetmaepidemin. Vi har jämfört oss med USA och lutat oss tillbaka. Trots att vi är hack i häl på USA, säger Inger Björck, professor i livsmedelsnutrition och föreståndare för Antidiabetic Food Centre i Lund. Projektet omfattar 38 forskningsledare och forskargrupper från universitetsklinikerna i Lund och Malmö och har till uppgift att bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för sjukdomsförebyggande livsmedel. Det är det första exemplet i Sverige med ett tvärvetenskapligt upplägg som innefattar både livsmedelsindustri och sjukvården. Arbetet började i juli 2007 och forskningsprojektet har garanterats 21 miljoner per år i tio år.

Inger Björck hävdar att grundforskningen kring samband mellan kost och hälsa är alldeles för svag i Sverige.

– Jag tror inte att det är fler och mer raffinerade mediciner som är lösningen. Vi behöver satsa mer på förebyggande insatser. Tyvärr har det länge varit större fokus på sjukvård än på hälsovård, säger Inger Björck.

Hon menar att den svenska sjukvården länge varit dominerad av läkemedelsindustrin medan det varit betydligt svårare för livsmedelsindustrin att ta sig in.

Just när det gäller livsmedel så har faktiskt svenska folkets totala energiintag via mat minskat det senaste året, för första gången sedan 1980, enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009. Den sänkta energimängden beror till 80 procent på minskad energimängd från kolhydrater, både choklad, läskedrycker, bröd och andra spannmålsprodukter.

– Vi har kommit till en nivå när det inte räcker att banta, då riskerar vi bara att inte få i oss nödvändig näring. Det absolut största problemet är att vi är så stillasittande, säger Mai-Lis Hellénius.

De senaste två åren har konsumtionen av matfett ökat något igen, vilket skulle kunna vara ett tecken på trenden med en kost som är fattig på kolhydrater men rik på fett.

Folkhälsorapporten hissar varningsflagg för att övervikt bland barn och unga vuxna har ökat, vilket kan leda till en försämrad folkhälsa framöver. I dag är 15–20 procent av alla barn överviktiga och 3–5 procent är feta.

Staffan Josephson är generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden. Han beklagar att det saknas ett tydligt samhällsansvar.

– Det finns ingen riktig information från statligt håll, snarare är det genom medierna och i bloggvärlden som vi får information kring kost och hälsa. Samhället backar från sitt ansvar, säger Staffan Josephson.

Han efterlyser mycket mer upplysning om de allvarliga konsekvenserna av övervikt och fetma i skolorna, bättre skolmat och mer gymnastik på schemat. För ett par veckor sedan lanserade Karolinska institutet och  Hjärt-Lungfonden en ny webbaserad tjänst för att informera både allmänhet och sjukvården om livsstilens påverkan på hjärtkärlsjukdom. På sundkurs.se får man en kurs i sex avsnitt där det går att testa om man ligger i riskzonen för att drabbas och goda råd för att förebygga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Mai-Lis Hellénius patienter på livsstilsmottagningen har vid inskrivningssamtalet med sig ett ifyllt frågeformulär, där hon eller han svarat på frågor om mat, alkohol- och motionsvanor och välbefinnande. Efter en noggrann hälsoundersökning, som genomförs av någon av de två halvtidsanställda sjuksköterskorna, och som mäter allt från BMI och blodtryck till leverfunktion, kolesterolvärden och hur sköldkörteln fungerar, får patienten läkarutlåtande över sin livssituation och hälsostatus.

Speciellt för behandlingsmetoden på livsstilsmottagningen är att den sker i grupp, med ett tiotal patienter i varje, som tillsammans går på fem sessioner med olika teman. Hjärt-kärlsjukdom, fysisk aktivitet, mat och alkohol och stress, sömn och nikotin. Helst ska patienterna också ha med sig en anhörig eller nära vän till varje kurstillfälle, för att öka stödet och förståelsen för livsstilsförändringen även på hemmaplan och i vardagen. Efter ett halvår görs en exakt likadan hälsoundersökning, för att följa upp hur det gått.

Hittills har bara fem grupper behandlats enligt metoden, men de första utvärderingarna visar på ett gott resultat: deltagarna har minskat i vikt och fått sänkta blodfetter och kolesterolvärden. Vid uppföljningsmötet upplever de också att de fått mer energi och blivit på bättre humör.

De flesta av patienterna har försökt gå ner i vikt själva, men misslyckats ett antal gånger. Och då har skulden och skammen kommit, känslan av att vara värdelös. På livsstilsmottagningen försöker Mai-Lis Héllenius och sjuksköterskorna Agneta Nordvall och Matthias Lidin få patienterna att sluta skuldbelägga sig själva och sätta upp så pass enkla delmål att det är omöjligt att misslyckas. Att göra smarta val i stället för att förbjuda sig själv att äta vissa saker.

Matvanor är känsligt och därför är det viktigt att inte komma med pekpinnar, förklarar de. Alla har en relation till mat och maten fyller både en social funktion, används som tröst, belöning och straff. För många människor blir ätandet skuldbelagt.

– Problemet är att alla måste vi äta. Det är inte svart eller vitt som med rökning – allt är tillåtet att äta men inte alltid, vilket gör att det blir en svår balans för många, säger Gunnar Johansson, som är professor i folkhälsovetenskap på Folkhälsoinstitutet.

Gunnar Johansson pekar ut den svenska butiksdöden som en bidragande orsak till att vi har blivit så tunga och orörliga. Butiksdöden breder ut sig gradvis och innebär att livsmedelsbutiker läggs ner medan bensinmackarna tar över på glesbygden. Det innebär ett skifte från fullvärdiga livsmedel till korv, chips och godis. Dessutom tar glesbygdsbefolkningen bilen hela vägen dit och hem, vilket också bidrar till att förklara varför övervikt och fetma är vanligare på landsbygden.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) finns redan i alla Sveriges landsting. Uppföljning visar att cirka femtio procent av patienterna följer ordinationen. Det låter inte som en särskilt hög siffra, men det motsvarar den andel patienter som hämtar ut de mediciner de fått på recept.

Folkhälsoinstitutets nästa drag är att komplettera FaR med MoR – Matordning på recept. Vårdpersonal ska kunna ordinera kostråd på specifika receptblanketter till överviktiga. Men för att det ska kunna bli verklighet så krävs utbildning av befintlig personal, en slags certifiering.

– Sveriges dietister räcker inte till för att ta hand om de fyra miljoner svenskarna med övervikt eller fetma, säger Gunnar Johansson.

I projektet Livsstil på recept ska folkhälsoinstitutet försöka räkna ut vad övervikten kostar samhället och hur mycket pengar det skulle gå att spara genom dessa åtgärder.

Resultaten av FaR och MoR i vården ska presenteras om fyra år och projektet drar i gång i höst. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen startat arbetet med att sätta samman en referensgrupp som ägnar sig åt överviktsproblematik och fetma.

Samtidigt är informationsflödet om övervikt och hälsa större i dag än någonsin. På bloggar, hemsidor, i nya kokböcker och på tv marknadsför egenföretagare i friskvårdsbranschen nya, smarta dieter och utlovar snabb viktnedgång och ett friskare liv. Dieterna har namn som GI, Atkins, LCHF och Iso. Våren är högsäsong för träningsexperter, hälsogurus och viktväktare.

Efter att ha tagit trapporna ner från föreläsningssalen i Nynäshamn passerar vi sjukhuskiosken. Mai-Lis Hellénius suckar mot en löpsedel som utlovar den snabbaste vägen att komma i form till strandsäsongen 2009.

– Viktnedgång och hälsa har blivit big business. Men det finns inga universalmedel eller snabba genvägar, tvärtemot vad alla bantningsexperter och förespråkare av nya dieter försöker få oss att tro, säger hon.

Mer ur reportaget: »Värre i andra länder«, Spetsteknik ger nyttig mat, Striden om den rätta läran

Prenumerera på Fokus!

41 nummer + julpremie för bara 1495 kronor!

7 comments

  • Johan K skriver:

    ”Sveriges dietister räcker inte till för att ta hand om de fyra miljoner svenskarna med övervikt eller fetma”

    Det är väl ändå en j-a tur. Dietisternas kostråd är ju en del av problemet.

  • […] Läs hela reportaget här. […]

  • […] har skrivit om fettfundamentalism och kriget om kostcirkeln här, här och […]

  • Syskin skriver:

    I de här fallen är BMI hyfsat bra mätinstrument. Tror inte riktigt att du hittar de människor som nämns i artikeln på ett gym…

  • Stefan skriver:

    Håll inte på med BMI.
    jag håller med Daniel, mät midjan och var glad.

  • Daniel skriver:

    Det är ju så enkelt. Sluta ät kolhydratrik mat, öka fettintaget och ät mycket protein och färska grönsaker. Både gott och nyttigt, plus att man på ett par tre veckor faktiskt får avsmak för wienerbröd och godis.

    BMI, förresten, det är väl ett sällsynt trubbigt mätinstrument? På mitt gym finns flera män under medellängd som har rejält högt BMI, utan att för den skull ha för mycket fett på kroppen. Mät midja istället.

  • […] Den nya hälsokosten […]