Min lyckligaste dag
om berlinmurens fall.
När Berlinmuren föll satte jag mig i min pappas lilla Fiat 750, tog ut framsätet eftersom jag redan då var väldigt lång, tryckte in Lou Reeds »Transformer« i kassettbandspelaren och höjde volymen så mycket den stackars apparaten orkade. Vi var fyra storvuxna killar som trängdes inne i drömmen om att vara med om förtryckets sönderfall. Den lilla bilen, tillverkad i de socialistiska fabrikerna i Jugoslavien, orkade inte med friheten utan brakade ihop efter några mil innan ens vi hade kommit ut ur landet. Vi stod där, på sidan om vägen, i regnet, med en bil som vi inte hade råd att reparera och bara skrattade. Det var nog den lyckligaste dagen i mitt liv.
Två decennier senare, vid ett planeringsmöte på SR för 20-årsjubileet av murens fall, eftersökte jag förslag för radioprogram den dagen.
– Det vore bäst att sända någonting om alla de som hoppades att de skulle få det bättre men som nu är så besvikna.
Jag stod förvånad.
– Hur menar du?
– Jo, vi bör berätta om alla de som hade det så bra med arbete, dagis och staten som tog hand om allt, och som nu är arbetslösa och bittra, besvikna på den marknadsekonomi som de hoppades på.
Sällan har jag varit mer stum. Personen som pratade hade naturligtvis vänstersympatier och jag var väl införstådd i det, men ändå. Hur kan en tänkande människa få ur sig något sådant? Varifrån kommer denna förbehållslösa kärlek till socialismen trots allt vi vet om den i dag?
Det tog mig ett tag men jag tror att jag kommit på det. Socialismen är ett tankesystem som är utformad utifrån idén att alla människor är barn. På samma sätt som barnen är beroende av sina föräldrar, anser man att de svaga är beroende av en stark och skyddande stat. Såsom föräldrar skyndar sig socialister att måla upp en rosenröd framtid. Vilket man ska göra med barn. För är barnen oroliga för att de ska dö, ska man nog inte svara: »Jovisst ska du dö, vad trodde du? Människor dör, det är bara så!« Med barn ska man vara försiktig och aldrig ställa stora krav på dem. När de gör fel ska man bestämma i stället för dem på samma sätt som socialismen bestämde över oss eftersom vi ju inte visste bättre. I ett sådant system finns inga värderingar, inga hierarkier, inga krav på prestation eller resultat. I den trygga socialistiska världen får alla barn sin guldmedalj.
Men vad är liberalismen då? Den verkar ha utformats efter vuxna människors världsbild. Den eftersträvar oberoende, det vill säga ett vuxet och ansvarsfullt liv fritt från alla dem som har varit ens förmyndare. Men friheten som liberaler eftersträvar innebar också möjlighet att misslyckas. Sant, människor blir arbetslösa, sjuka eller dör. Det händer. Ingen har lovat oss en mening med livet och den enda mening som finns är den som man skapar själv. Därför handlar liberaler i enlighet med det: försök, ansträng dig, annars kommer du ingenvart. I slutändan är det ändå resultat som räknas, för i den vuxna världen är det bara en som får guldmedalj. Det är hårdare när man är vuxen, man betalar hyran själv, man rensar torktumlarluddet själv, men det är också en skön känsla att kunna fixa sig själv. Att bli en självständig, oberoende och egen individ.
Konservatismen då? Den verkar spegla en gammal människas världsbild. Bevara, kontrollera, bemästra. Framför allt sina rädslor. Få världen att snurra lite långsammare så man hinner med. Håll din moral högt, ha respekt och höj dig över samtidens trivialiteter.
Så varför beundras socialismen trots alla dess avarter 20 år efter murens fall? För att det är skönt att leva i en Astrid Lindgren-värld.
28 kommentarer
Kära redaktionen. Jag förväntar mig mer av Fokus än sådan här meninsgslös retorik och högstadiefilosoferande. Hälften av den här artikeln hade kunnat vara skriven av Linda Skugge.
Tack, jag klarar alldeles utmärkt av att rensa torktumlarluddet själv. Jag tycker bara att sådana skillnader i livslängd och sådan grad av barnadödlighet som ett land som USA har, för att ta ett exempel, är ovärdigt ett modernt mänskligt samhälle. Att bara bry sig om sig själv är barnsligt.
LOL, helt ljuvlig snabbanalys. Kanske blandar någon ihop detta med den politiska vardagen i Sverige där det bara är V som på något reellt sätt står för socialism. Vad jag saknar i diskussionen om vilka åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna behålla nivån i den generella välfärden, är om vi faktiskt ska det. Behålla den alltså. Jag är ingen generell välfärdsmotståndare, men inte heller en supporter av att man alltid måste behålla det man en gång infört.
[...] vara tidigt ute. I veckans nummer har vi en text av Svante Weyler om DDR och murens fall. Dessutom Jasenko Selimovics krönika på samma tema. Så. Vad göra i nästa veckas tidning som kommer ut tre dagar före [...]
Fyra nyanser höger om blått…
För er som tycker att åldersliknelserna är mer än lovligt kantiga och stereotypa – det är inget att yvas över då syftet inte är att debattera. Det kallas ”predika för kören” och något man gör för att stärka relationerna till de egna. Man kallar ju inte vuxna människor för barn, i tron att det skulle få över dem på ens politiska sida. Intressant att Selimovic tycks placera sig ute på Folkpartiets ideologiska högerkant (i ett parti som numera profilerar sig till höger om moderaterna) Finns inte ett spår av gammal klassisk liberalpragmatism i krönikan: alla ska slåss om ”bara en guldmedalj” och i kampen med det och torktumlarludd försöka hitta på en mening med livet innan man slutligen dör – för i slutändan står man självständig och oberoende med det enda som räknas: resultatet.
Oj, torftigt liv, någon? När man inte trodde att partiet kunde bli mer mörkblått, överraskade Jasenko med att färga det i än mörkare nyanser. Var länge sedan jag läste en så svartsynt text om ensamhet.
”Socialismen är ett tankesystem som är utformad utifrån ide`n att alla människor är barn”! Jag har aldrig läst en så klockren sammanfattning av vad socialismen står för som krönikören lyckas klämma i på några rader i denna tidning…..Denna krönika var värd hela årsprenumerationen!
Krönikörer måste antagligen spetsa till sina formuleringar – fast det är synd.
Jag är i grunden socialist men jag var precis lika glad som Jasenko när muren föll. Diktaturer är vedervärdiga. Jag skulle också vara lika förbluffad som Jasenko om jag hade hört den kommentar han fick höra.
Men jag gillar inte liknelsen. Det sägs ha varit socialism i öst. Jag tror att socialism är mycket bättre än så. Jag tror heller inte att franska revolutionens giljotin var liberalism. Jag tror inte heller att dagens liberaler tycker om slaveriet i USA eller folkutrotningen i kolonierna i Afrika. Man måste väl kunna skilja mellan ideal och skurkar, måste man inte det?
Jag skulle önska att kolumnister kunde vara spetsiga utan att förvrida samtal om viktiga frågor.
Men det går väl antagligen inte.
Skulle inte Jasenko kunna få Nina Björks ”Fria själar” som gage för den här krönikan? Det känns som om han skulle behöva få lite perspektiv på den vackra ideologi som han funnit sedan han slapp ut ur kommunismen.
Jasenko,
Varför beundras kapitalismen idag efter alla dess avarter? För att det är skönt att sparka på den som ligger…
[...] problemen inte existerar DN länkar till den här smörjan till krönika av folkpartisten Jasenko Selimovic där den antisocialistiska- och [...]
Vadå barn? Socialismen har väl snarare utgångspunkten att alla människor har ungefär samma grundläggande behov, men olika förutsättningar att lyckas med sina möjligheter att själv sörja för dem?
Men det är ju just så vi behandlar barn eller? Du har dock missförstått synsättet som liberaler har på socialism (och många andra här antar jag).
Liberal: Människor är inte lika bra på allting och det är inte dåligt för det betyder att om man är dålig på en sak så får man hitta något annat att bli bra på.
Socialism: Eftersom du inte är bra på det som många andra kan bli bra på så slipper du försöka bli bra på både det och allt annat. Luta dig tillbaka för att det är synd om dig.
Det visar sig också hur man ser på skolan…
Hur kan man förbättra studieresultaten?
Liberal: Titta på vad forskningen säger hjälper och tillämpa OAVSETT om det kan verka etiskt svårt. Exempel: En ny studie visar på att det INTE finns ett positivt samband på lärartäthet och studieresultat så varför ska man då ha fler lärare i klasser?
Socialism: Lösningen till problemet är alltid mer resurser och ALDRIG kritik av lärarna. Sedan ska man se till att inte på något sätt få det att kännas för barnet som att det är sämre än andra, inte bli utpekad på något sätt.
Att muren föll var overkligt stort. Demokratins utveckling en långt mer smärtsammare process än vad vid i Sverige ibland vill påminnas om. Men när en annars hyfsat intressant krönikör börjar efter ett plötsligt riksdagsintresse, använda sina erfarenheter för att uttrycka sig fördummande om andras åsikter är det uppenbart att det intelligenta samtalet, grundvalen för en fungerande demokrati, kastas ut med badvattnet när man ska göra politisk karriär. Ska vi verkligen fira fallet av den gamla muren genom att resa nya?
En kollega beskrivs först som en person med ”vänstersympatier” men förvandlas till en som älskar socialism och ser alla människor som viljelösa (om nu sådana finns) och mindre vetande barn som mår bäst av åsiktsförtryck och diktatur. Hos mig väcker retoriken, – förvånande nog, märkliga ”Sarah Pahlin-vibbar”. Men att försöka smeta socialism över all form för kritik av kapitalismens begränsningar har inte visat sig en lyckad taktik, mot mogna människor som ser verklighetens nyanser.
Socialismen och socialismen … Socialismen som ideologin är inget dåligt i sig själv men i praktiken är ideologin helt omöjlig att implementera. Det är ungefär likadant som Thomas Moors utopisk ideologi eller teknikens perpetum mobile. Alla människor är i grund och botten likvärda men samhällets uppbyggnad och värderingar ger ingen realistisk möjlighet för att leva upp till den ideologin. Ja, vissa individer (om de har lust till det) kan försöka leva upp till sådana ideal utan att varken bli uppskattade eller kritiserade av samhället. Jasenkos beskrivning av socialismen (den verkliga socialismen som utövades i en mängd av socialistiska länder) i mina ögon är helt rätt och dessutom präglad av en hög grad ironisk humor, vilket är bara positivt. Jag skulle bara tillägga att socialismen är ett tankesystem som är utformad utifrån idéen att alla människor är inte bara barn, utan efterblivna barn, eftersom helt friska bar har en fantastisk förmåga att analysera visa saker mycket bättre en dem som förespråkar socialismen.
Det här är ljuvligt! Underbart! Att människor kan vara så förbannade över denna ömsinta betraktelse??? Vad är det som trycker? Släpp löken….. Är det att han är invandrare? Och sådana ska minnsann inte ha sig i tidningarna? Eller att han trampar på någon öm tå? Att ni som är socialister tycker att detta påpekade det paternalistiska draget som ni vet finns hos socialister men som ni inte är stolta över?
Bara en fråga till alla dessa människor som tycker att krönika är skit: varför skrev ni er kommentar? Skit hittar man i tidningen varje dag. Inte fan springer man för att skriva en kommentar bara för att man läst en Linda Skugge krönika? Eller?
Roligt! Kör på!
Zlatan!
Problemet med artikeln är att den inte är reflekterande och därmed i min mening anti-intellektuell. Att kategorisera socialism och liberalism på detta sätt är intellektuellt självmord. Socialism är ju inget entydigt begrepp (marxism, neo-marxism trotskijsm, syndikalism osv.) knappast liberalism heller (neo-liberalism, socialliberalism etc) och sedan de som står mitt emellan som ex. socialdemokratin. Ta till exempel Jürgen Habermas som exempel på mer teoretiska figurer. Han jobbar med en filosofi som kritiserar både stat och marknad. Men som samtidigt inte tycker att stat och marknad är något vi kan vara utan i det moderna samhället. Fukuyama skrev ju ,efter murens fall, att liberalismen nu vunnit striden över socialismen – idag kan man ju undra vad han säger, i spåren efter den kris vi nu genomgår. Och kanske borde vi vara lata lite oftare, fundera över andra människors liv, finna mer tid till solidaritet och empati – att tävla hela tiden känns rätt jobbigt och som vi alla vet måste ju musklerna vila ibland också, för att kunna växa till sig. . .
Om Habermas är ”mitten” då undrar jag vad är vänster för dig? Kim Il Sung?
1995, 2 år efter att mina fötter började utnyttja svensk mark sade jag så här: ”De här människorna har ingen aning att denna stat går åt helvete, precis som alla f.d. komunistiska stater, om de inte tar bort socialdemokrater från makten.” Det var alltså min egen uppfattning baserad på personlig erfarenhet. 2009 är denna stat nära helvetet. Av allt socialister har gjort är det endast en sak som är bra, förlorat makten. Hela denna artikel är reflekterande, men sådan måste läsas mellan raderna. Sverige är ett land som för 10 år sen var perfekt för studenter och pensionärer. Ett land där arbete inte var lönsamt. Man hade mer pengar om man levde på socialbidrag. Samtidigt kostade läkemedel (och det gör de fortfarande) en ren förmågenhet pga monopolet. Monopolet är det viktigaste socialismen har och dessutom är det statligt monopol. Vi tar in höga skatter, alla är likadana så alla ska ha lika lite och ni få betala massor med pengar för det ni behöver. Om ni tjänar mycket ska vi se till att ni får ett rent helvete. Vi förföljer er så se till att ni sköter er och gör som vi lär. Kallar ni det för empati, solidaritet? Solidaritet med vem? Skipa snacket om moral, moral baseras på hur mycket man har i plånboken för att kunna försörja sig och sin familj. Om man inte har tillräckligt då är moral något som är irrelevant. Barn äter inte ideologi. Det går inte heller att vara klädd i. Socialistisk ideologi är i praktiken död, den dödade sig själv helt enkelt. Snälla låt oss tänka med eget huvud, ger oss möjlighet att skapa och förvärkliga idéer och göra affärer. Med socialister vid makten var alla som ens tänkte på företagande dömda för att misslyckas. Det var fult att säga att man vill bli företagare, tjäna pengar och bli rik. Är det fult att vilja vara rik? Nej, det är ett mål, ett strävan efter själförvärkligande precis som själva Freud berättade om.
Ann-Sofie skriver:
”Skulle inte Jasenko kunna få Nina Björks ”Fria själar” som gage för den här krönikan? ”
Skulle det inte vara mer rättvist att Nina Björk få den här krönikan som gage för hennes avhandling? Den gillades av ingen, lästes av få, säljer inte och inte heller blir någon upphetsad över den….
Jasenko med sin liberala samhällssyn kan inte ha haft det lätt bland alla kollektivkramare inom teaterlivet. Fick han jobben en gång i tiden på överlägsna teater/kulturmeriter? Kanske han t.o.m låtsades hålla med om allt inkrökt han hörde från svenska chefer/kollegor.
Lycka till i riksdagen – gett mig ett skäl till att rösta på fp.
[...] en så bra tidning när den nu gör, i min mening, en riktig men ovanlig tabbe och publicerar Jasenko Selimovics krönika om politiska inriktningar. På tre citat: Socialismen är ett tankesystem som är utformad utifrån [...]
Att en kröniska retar upp socialister är ett gott betyg. Väl provocerat! Jag håller också med i sakfrågan. Människor med en världsbild liknande din vänstersympatiserande vän är farliga och bör hållas i schack.
[...] 20-årsjubileum. I dag har det alltså gått två decennier sedan muren mellan öst och väst krackelerade och föll sönder. Spaltmeter har skrivits om återföreningen och murens symbolik – även här på Fokus. Publicerad 9 november 2009 Text: Linda Eriksson Foto: LIONEL CIRONNEAU/scanpix Fokus krönikör Jasenko Selimovic beskriver 9 november 1989 som »hans lyckligaste dag«. [...]
Liberalism och torktumlarludd – lysande! Jasenko är folkpartiets senaste kändistillskott. Som sådan har han med denna artikel gjort begripligt att liberalen minsann kan rensa ut torktumlarludd alldeles på egen hand. Vad beträffar torktumlarludd så är Folkpartiet och jasenko hjärtligt välkomna till alla oss andra.
För en tid sedan i en krönika i Expressen blandar och ger liberal Jasenko på det mest oroväckand sätt när han försöker reda i vad som är kultur respektive värderelativism. I Rubricerad fokusartikel är Jasenko dock tydligare.
Jasenkos värld är en liberal värld. Alla vet inte det som Jasenko vet; att världen är liberal och att alla egentligen är liberaler. Vi som inte är liberaler kan dock som barn besitta en potential att bli liberaler som vuxna.
Han följer i sitt resonemang det vanliga upplysningsschemat där allting kategoriseras utifrån en given encycloopedisk matris. I Jasenkos fall med liberalismen som alltings mått och idé, `det rätta, goda och riktiga`. Med Jasenkos synsätt har vi andra, det vill säga barn och vildar, kanhända potentialen att en gång bli till liberaler.
Jasenkos texter leder tanken till, utöver en nattstånden och missbrukad Hegel, en totalitärt infärgad liberalism.
Med Adorno & Horkheimer, med Foucault, Marcuse, Zizek, Negri & Hardt, med Rancière, Mouffe och många andra borde Jasenko och andra förstå liberalismens förödande potential. Nämligen den att fascismen inte är så mycket annat än en liberal excess.
Roger Karlsson
Oj, det här var bara för mycket. Ett inlägg skrivet 11 nov 2009, prick 20 år efter murens fall, som påstår att friheten är att söka hos Zizek, Negri och Mouffe! Magstarkt måste man säga! Magstarkt!!!
Kan man kräva någon ordning på tankarna? Nej, uppenbarligen inte. Att få den kollektivistiska fascismen att bli ”en liberal excess” kräver ganska stor oreda i tankarna. Och stor ignorans. Att få Foucault att bli en del av ovannämnda samling kräver endast okunskap.
Hans, inlägget var skrivet 9 nov. Kan man kräva nån ordning på dina tankar?
”perception is reality” som Andy Warhol uttryckte det. Jag känner helt igen mig i Jasekos perspektiv, men det är klart jag har inte trampat ner mig i ett träsk av socialistiskt retorik. Vill Roger Karlsson verkligen förstå socialismens mörka baksida kan ”The Road to Serfdom” av Friedrich Hayek bringa en del klarhet. Men, just det, ”perception is reality”. De där röda kontaktlinserna har nog växt fast. Men alla ni andra, Jasenko har verkligen något vettigt att säga här!
Men allvarligt: FP behöver fler av socialt medvetna liberaler snarare än en ideologiska murbräckor. Fel väg Jasenko. FP kommer sväljas helt av Moderaterna. Skolpolitiken riskerar dessutom att under valet desarmeras som en konsensusfråga över blockgränserna likt kultur- och mediapolitiken. FP borde släppa fram Birgitta Olsson eller Cecilia Wigström. Men det lär ju inte hända, eftersom frisinnet inte stått högt i kurs sedan fadäsen med Leissner och de senaste tio årens satsning på att bli Sveriges motsvarighet till Danska ”Venstre”. Ställ åtminstone tillbaka Greve Hamilton i biblioteket på Handelshögskolan. För många minns hur han och Ann Vibble ställde till det med statsskulden under början på 90-talet, och ständigt förvånar han riksdagsgruppen med egna utspel han hellre synkar med Anders Borg – som han kallar ”vår tids Martin Luther”. Ja, helt ärligt, vad ska vi med FP till om deras talesmän får religiösa känslor inför Moderaterna?
Det finns liksom lite för mycket i de liberala praxis och praktiker som gör vuxenanspråk om så i kortbyxor som blir så fel-eller. http://blogg.aftonbladet.se/24573/2009/01/1091711
Det finns liksom lite för mycket i de liberala praxis och praktiker så som det framträder i Huddinge som blir så fel – eller.
http://blogg.aftonbladet.se/24573/2009/11/de-sade-i-huddinge-en-reflektion