daviddahlbergpharma

Mirakel för miljarder

Svenska folket lägger mer pengar på alternativmedicin än på receptfria läkemedel. Läkarna kritiserar och myndigheterna varnar, men branschen bara fortsätter att växa.

I den ljusa matsalen i Falköpings gamla syfabrik håller fyra patienter klädda i träningsoveraller på att avsluta lunchen. De tuggar groddar, vegetarisk gryta och matvete som de sköljer ner med renat vatten, tackar artigt för maten och ger sig iväg till sina respektive behandlingar. Någon ska konsultera läkaren, en annan ska få massage och peppas till positivt tänkande.

I det bländande ljusterapirummet berättar två nöjda patienter om sina erfarenheter. Torbjörn Westerling och Per-Håkan Freding har hjärt- och kärlbesvär och har fått hjälp att lägga om kost och motionsvanor samtidigt som de fått ta del av de komplementära behandlingarna i Santa Monica-klinikens regi. De är noga med att påpeka att de inte tar avstånd från skolmedicinen, de äter vanlig medicin vid sidan av örtpreparaten. Men bägge hävdar att skolmedicinen inte erbjuder samma helhetssyn som de funnit här. Växtbaserade läkemedel och alternativa metoder gör att de återvänder, gång på gång.

– Efter två behandlingsomgångar på Santa Monica var min läkare förbluffad och avbokade min uppsatta tid för by-passoperation, berättar Torbjörn Westerling där han sitter bekvämt tillbakalutad i Futonsoffan.

Kurt Donsbachs ande vilar fortfarande över kliniken. På kontoret sitter ett fotografi av den rundlagde mannen med det breda leendet. Han är amerikanen som startade Santa Monica-center i Mexiko och har hjälpt till att dra i gång en numera nedlagd klinik i Polen och så den här, i Falköping 2007. I den svenska informationsbroschyren kan man läsa att han i 40 års tid har kämpat för att utveckla komplementärmedicinen. Hans självbetitlade redskap, kosttillskott och naturläkemedel, har sålts över hela världen. Vad som inte berättas i broschyren är att han nu står åtalad i Kalifornien, bland annat eftersom han står bakom hälsokostpreparatet Fortodol, i Sverige sålt och producerat av Falköpingsföretaget Hela Pharma, som ligger ett par kilometer från Santa Monica-kliniken.

FBI kopplades in på fallet sedan den skadliga substansen nimesulid påträffats. De hemliga agenterna frågade också efter läkemedel som kunde bota cancer, och även i dessa preparat, signerade doktor Donsbach, påträffades Nimesulid. Mest uppmärksamhet fick kanske det faktum att Martin Luther Kings änka avlidit på Donsbachs klinik i USA, sedan hon sökt hjälp för sin obotliga äggstockscancer.

Det är inte första gången som denne man är i klammeri med rättvisan. Han har flera gånger sedan tidigt 1970-tal dömts till villkorlig dom och böter för att ha handlat med olagliga substanser, använt sig av falsk marknadsföring och för att ha verkat utan läkarlicens.

Doktor Donsbach är god vän med Falköpingsklinikens chef Göran Asp, som hävdar att amerikanen i dag endast står åtalad för skattebrott och att han inte har någon formell koppling till den svenska Santa Monica-kliniken. De använder sig visserligen av Donsbachs preparat och framhåller honom som sin stora medicinska förebild, men Göran Asp pratar hellre om att hans klinik är helt unik i Sverige och att den holistiska synen på patienten liknar den antroposofiska Vidarkliniken i Järna. Men medan den senare är väletablerad och har avtal med flera svenska landsting så är det något som Santa Monica bara kan drömma om. De mellan fem och tio patienter som varje månad skriver in sig på kliniken bekostar allt ur egen ficka. Patienter med tumörsjukdom betalar 3 800 kronor per dygn. Då ingår mat och behandlingar, kostnad för boende tillkommer. Övriga patienter är inte lika resurskrävande och betalar därför 2 400 kronor per dygn.

Två veckor i månaden pågår behandlingar, patienterna stannar hela perioden eller bara en vecka. Här erbjuds de, förutom konsultation med läkaren Ilga Putra, en mängd olika komplementärmedicinska alternativ. Här finns ljusterapi, bindvävsmassage, magnetterapi, infraröd bastu, tryckkammare, tarmsköljning och EDTA-kelering. Det sistnämnda är ett intravenöst dropp där förkortningen står för etylen-diamin-tetraättiksyra, och ska binda tungmetaller som därigenom kan utsöndras genom njurarna. Maskinparken är imponerande även om vissa apparater påminner om raffinerade tortyrredskap.

Patienternas välbefinnande på kliniken går det inte att ta miste på. Två kvinnor, en från Norge, den andra från Lettland, ligger bekvämt tillbakalutade i var sin vilstol, till synes mycket nöjda.

Många av de metoder som används inom komplementärmedicinen har urgamla anor. Innan den moderna läkekonsten etablerades på allvar under 1600-talet fanns det bara örter och folkmedicin att förlita sig på när man blev sjuk. Motsättningarna ökade gradvis mellan folkmedicinen och den moderna medicinen och de olika skolorna separerades totalt. De senaste åren har det dock skett ett närmande även i Sverige, som av både läkare och alternativmedicinare anses vara ett av de länder i Europa där skolmedicinen står starkast och där skepsisen inom sjukvården mot komplementära metoder är störst. Ändå används i dag både massage och akupunktur inom den vanliga svenska vården.

Långt ifrån alla läkare är positiva till denna utveckling. Mats Reimer är barnläkare i Göteborg och bloggar om alternativmedicin på Dagens Medicins hemsida. Han är orolig för att utvecklingen i länder som USA, Norge, Tyskland och Storbritannien är på väg att sprida sig till Sverige. I dessa länder har vetenskapligt ifrågasatta metoder som homeopati blivit allt vanligare och utförs av legitimerade läkare och sköterskor.

– Jag är rädd för att dessa metoder håller på att smyga sig in i den svenska sjukvården. I dag finns sjuksköterskor och sjukgymnaster som använder sig av feng shui, qi gong och akupunktur på våra svenska sjukhus, säger Mats Reimer.

Enligt honom finns det inga komplementära metoder som har bevisad effekt. Utöver den kraftfulla placeboeffekten förstås. Möjligtvis kan naprapat- och kiropraktikbehandlingar hjälpa mot ryggont, enligt Mats Reimer. Han framhåller också att växtbaserade preparat som Johannesört kan utvecklas till riktiga läkemedel i framtiden, och att vissa kosttillskott som fettsyror eller D-vitamin kanske kan visa sig värdefulla.

Den alternativa trenden är tydlig i Sverige. Vi söker i större utsträckning information om sjukdomar och botemedel på egen hand och det ligger i tiden att ta hand om sig själv. De senaste åren har försäljningen av handelsvaror – allt från kosttillskott till duschkräm – stått för en allt större del av Apotekets försäljning. Försäljningen i alla kanaler har blomstrat sedan tidigt 2000-tal, visar siffror från branschföreningen Svensk Egenvård. Mellan 2000 och 2007 ökade försäljningen med totalt 49 procent, eller i snitt 5,8 procent per år, från 2 725 miljoner kronor år 2 000 till 4 050 miljoner kronor år 2007.

– Man kan alltid unna sig en mysig salva eller ett piller som gör en pigg, säger Ingrid Atteryd.

Hon är vd på Svensk Egenvård som organiserar 75 procent av leverantörerna av växtbaserade läkemedel, kosttillskott, hälsolivsmedel och naturliga hudvårdsprodukter på den svenska marknaden. I dag är de 80 företag.

Ingrid Atteryd bekräftar att branschen inte är ett dugg konjunkturkänslig. I dåliga tider har vi helt enkelt inte råd att bli sjuka. Och när man kanske drar ner på annan konsumtion så är välbefinnandet extra viktigt.

– I dag lägger svenskarna mer pengar per person och år på komplementärmedicin än på att besöka läkare, konstaterar professor Martin Ingvar på Karolinska institutets forskningscenter för integrativ medicin, Osher Center.

En av många svenskar som sökt sig till alternativa metoder när den vanliga sjukvården inte kunde hjälpa är den moderata riksdagsledamoten [[Katarina Brännström]]. Hon hade länge haft problem med värk i sin ena fot och artros. Efter att ha ordinerats ett reguljärt artrosläkemedel av distriktsläkaren, utan effekt, fick hon veta att det inte var mycket att göra. Då vände hon sig till en hälsomottagning som drivs av en utbildad sjuksköterska i hemstaden Växjö. Blodprover visade att hon skulle ha mineralbrist, förklarade sköterskan och gav henne ett helt batteri med olika naturpreparat.

Katarina Brännström kände sig skeptisk till att proppa i sig denna mängd piller varje dag men gjorde som hon blivit tillsagd. Efter några veckor började hon få kraftiga smärtor under revbenen, där levern sitter. Svullnaden och smärtan ökade och till slut kunde hon inte sova på nätterna. Hon bestämde sig för att sluta med alla preparat och inte långt därefter klingade problemen av. I samma veva, förra vintern, briserade Fortodolskandalen.

Till sin förskräckelse upptäckte Katarina Brännström att Fortodol var en av de mediciner som hon ätit av. Preparatet är gjort på gurkmeja och ska enligt utsago hjälpa mot ledbesvär. Men efter att flera läkare slagit larm fann Läkemedelsverket den Iprenliknande och i Sverige förbjudna substansen nimesulid i den så kallade naturmedicinen.

Katarina Brännström är inte den enda som drabbats. Hon berättar att sammanlagt ett tjugotal personer hört av sig till henne med liknande historier, och bett att hon ska ta upp frågan i riksdagen. I dag skulle hon aldrig äta kosttillskott. Mest förbannad är hon på att något så till synes harmlöst som ett kosttillskott visade sig innehålla en skadlig och förbjuden läkemedelssubstans.

– Det är ett geschäft utan dess like, de som är i den här branschen släpper dig aldrig. Och de siktar in sig på kvinnor i min ålder, med god ekonomi och som börjar få krämpor, säger Katarina Brännström.

Trots att Hela Pharma är medlem i Svensk Egenvård och att dess produkt Fortodol bevisligen skadat många människor anser Ingrid Atteryd inte att man som konsument behöver vara orolig för att det kosttillskott man stoppar i sig ska vara farligt för hälsan.

– Så länge man handlar via etablerade försäljningskanaler som hälsofackhandel och Apotek är säkerheten mycket hög.

Men att köpa kosttillskott via en etablerad handlare är inte nödvändigtvis en garant.

I ett radhus i utkanten av Lidköping sitter ytterligare en svensk som drabbats av Fortodolets effekter. Våren 2006 köpte Annika Strömberg sin första burk Fortodol hos den välkända hälsokostkedjan Life, efter att ha tipsats av en kollega om kosttillskottets effekt mot ledbesvär.

Men hon blev inte bättre i lederna, tvärtom så ökade smärtorna och snart svullnade buken upp. Under en seglingssemester på Vänern blev läget akut och hon tvingades söka läkarvård sedan hennes dotter förskräckt påpekat att hon blivit alldeles gul i hyn. Annika lades in på Kärnsjukhuset i Skövde och läkarna brottades i en veckas tid med hennes sjufaldigt höga levervärden. Hon fick beskedet att det troligtvis var cancer hon drabbats av, innan en datortomografi kunde konstatera att hon egentligen var fullt frisk, bortsett från de mystiskt höga levervärdena och vätskeansamlingar i buk och lungor.

Utskriven från sjukhuset följde en lång period av trötthet och sjukskrivning. Inte förrän Fortodolskandalen briserade i februari 2009 stod det klart vad som låg bakom den sjuka levern.

– Jag har alltid trott att kosttillskott är skonsamma mot kroppen. I dag vet jag bättre, säger Annika Strömberg.

Att naturmedel skulle vara mildare än medicin är en vanlig, och mycket felaktig föreställning. Preparat från växtriket kan vara nog så potenta och är inte alls så harmlösa som man kan förledas att tro. Att på eget bevåg mixtra och kombinera kan leda till oönskade effekter.

Än värre är att preparat, i likhet med Fortodol, påstås innehålla naturliga ingredienser men i själva verket är toppade med läkemedelssubstanser. Flera så kallade örtviagra har visat sig innehålla tillsatt farmaka i form av vanlig Viagra. Genom att blanda i ett skolmedicinskt preparat med just den verkan som det örtmedicinska påstås ha kan mindre nogräknade hälsokostproducenter kränga många piller. Så kallade naturliga bantningspreparat är en annan typ av piller som är ökända hos Läkemedelsverket.

Ytterligare ett exempel är den svensksålda produkten Psorial, som enligt utsago skulle vara ett naturligt preparat mot psoriasis. Men till »Dödahavsextraktet« hade tillverkarna tillfogat två starka kortisonpreprarat, vilket förklarade dess effekt. Detta avslöjades av läkaren Ann Broberg.

Läkemedelsverket har varnat för både örtbaserade bantnings- och potenspreparat eftersom de funnit substanser av läkemedel i flera vanliga märken.

– Det är vanligt förekommande och som konsument bör man vara uppmärksam, säger Kerstin Hjalmarsson på Läkemedelsverket.

Stergios Kechagias, överläkare och leverspecialist på Linköpings universitetssjukhus, har i Läkartidningen skrivit om sina erfarenheter av att behandla en patient som fått leverskador av Fortodol. Han menar att det finns brister i organisationen när en patient drabbats av ett farligt kosttillskott och att samordningen mellan Livsmedelsverket och Läkemedelverket brister. Eftersom det räknas som kosttillskott vilar ansvaret på Livsmedelsverket, tills det eventuellt uppdagas om det finns läkemedelssubstanser i medlet. Först då sorteras det under Läkemedelsverket.

Hela Pharma fortsätter att sälja Fortodol men tillverkar numera preparatet i Sverige. Burkarna har fått den nya märkningen Fortodol S, där »S« ska stå för både »svensk« och »säker«. Men Stergios Kechagias är inte imponerad.

– S som i skumrask, skulle jag kalla det. Vi måste skärpa kontrollen av dessa preparat.

Hela Pharma har en årlig omsättning på 200 miljoner kronor och tillverkar flera av Sveriges mest köpta naturmedel. Deras storsäljare, flaskan med flytande vitamin och mineraltillskott, heter Mivitotal. Vd Mathias Lundblad berättar stolt om bästsäljarens hälsobringande effekter. På den ultramoderna fabriken i utkanten av Falköping produceras 5 000 flaskor varje dag.

Mathias Lundblad säger att företaget inte drabbats nämnvärt av Fortodolskandalen. Preparatet går fortfarande bra och Hela Pharma agerade snabbt genom att dra in samtliga burkar Fortodol, trots att nimesulid inte återfunnits i samtliga leveranser, säger han.

Han välkomnar tydligare EU-regler kring hälsokostpreparat för att få bort de många oseriösa elementen i branschen. Gränsdragningen för vad som får stå på förpackningen är ofta svår. Hälsokostpreparat får inte marknadsföras med medicinska påståenden. Aggressiv marknadsföring är ändå vanligt förekommande och reklamen lovar ofta för mycket, konstaterar Ingrid Atteryd. Ändå inrättades den så kallade hälsopåståendeförordningen redan 2006, ett EU-regelverk som ställer krav på att det ska finnas vetenskaplig dokumentation bakom påståenden om hälsobringande effekter av ett kosttillskott.

EU- myndigheten EFSA arbetar nu med att slå fast vilken typ av påståenden som har vetenskaplig grund och som därmed kan användas i marknadsföringen. Under hösten ska resultatet vidarebefordras till EU-kommissionen för godkännande.

Ingrid Atteryd är positiv till idén men tycker att EFSA är för hårda i sin bedömning och ställer för höga krav på vetenskapliga belägg.

– Det kommer att leda till att vi får förpackningar där det bara står D-vitamin, och inget annat. De borde ha lagt kraven på en lite lägre nivå, säger Ingrid Atteryd.

Problemet som hon ser det är att det är svårt att genomföra vetenskapliga studier på friska människor. Effekten blir svår att mäta rent vetenskapligt, trots att många av personerna upplever att deras hälsotillstånd förbättrats av ett visst preparat.

Den moderata riksdagsledamoten [[Anne-Marie Brodén]] instämmer.

– I Sverige är vi mer fokuserade på vetenskap än på beprövad erfarenhet. Där ligger vi efter många andra europeiska länder.

Hon är ordförande i Hälsofrämjandet och har tagit initiativ till en riksdagsgrupp som arbetar för att komplementära behandlingsmetoder ska främjas inom den svenska sjukvården. Anne-Marie Brodén har bland annat motionerat om att Sverige, liksom Norge och USA, bör inrätta nationella, statligt finansierade center för komplementärmedicin, för att införa ett »BOT-avdrag«, en subventionering av exempelvis besök hos akupunktör eller massör, samt ett förslag om att se över lagstiftningen på området och göra en översyn av regelverket kring alternativmedicinsk behandling av barn.

– Ayurvedisk och kinesisk läkekonst har mycket att lära oss om bland annat sömnens och matens betydelse för vår hälsa. Den traditionella medicinen ser till hela människan, och inte bara ett organ, säger Anne-Marie Brodén.

Hon anser att de forskningsmetoder som används inom skolmedicinen inte kan föras över till komplementärmedicinens område rakt av, men att det är viktigt med mer forskning inom området.

– Det är svårt att använda samma måttstock eftersom det riskerar att bli missvisande. Dessutom finns det krafter inom skolmedicinen som försöker förringa de alternativa metoderna, säger Anne-Marie Brodén.

Det är uttalanden som dessa som får läkarvetenskapen att gå i taket.

– Sådana uttalanden är ovetenskapliga och bygger på en populistisk idé om att allt som är naturligt är ofarligt. En både felaktig och farlig uppfattning, säger professor Martin Ingvar.

Martin Ingvar tror visserligen att skolmedicinen har en del att lära av komplementärmedicinen, främst när det gäller mötet med patienten. Många som söker sig till andra behandlingsmetoder framhåller samtalet och frånvaron av stress som en viktig faktor. Samtidigt har han stött på många avarter som kapitaliserat på utsatta människors drömmar om hälsa.

För många sjuka människor är komplementärmedicinen ett sista halmstrå när inget annat botar. Uppskattningar visar att 40 procent av cancerpatienterna provat komplementära behandlingsmetoder. Och ingen inom läkarvetenskapen ifrågasätter i dag trons kraft, placeboeffekten är vetenskapligt bevisad.

Även om ledningen för Hela Pharma talar sig varm för de hälsobringande effekterna av vitaminpreparat och fiskleveroljor så är de medvetna om att själva upplevelsen är viktig. Känslan av att man tar hand om sin kropp och ger den vad den behöver. De påpekar att naturpreparat inte är ett alternativ till den ordinarie sjukvården, utan ett komplement. Ett sätt att sköta sin hälsa och uppnå välbefinnande. Och på Santa Monica-kliniken några minuters bilväg bort framhåller ledningen att de inte hävdar att de kan bota sjukdomar som cancer och hjärtproblem. De kan fungera som ett komplement när kroppen behöver byggas upp efter långvarig sjukdom eller när patienten behöver lägga om sin livsstil.

– Människor säger själva att de mår bra av dessa behandlingar och de väljer självmant att lägga pengar på dem, som moderaten Anne-Marie Brodén uttrycker det.

Och trots att Annika Strömberg upplevt baksidan med naturliga preparat fortsätter hon att söka hjälp för sina ledbesvär utanför den ordinarie sjukvården. Hon besöker den lokala akupunktören i Lidköping en gång i veckan och hävdar att han är den enda som kan lindra hennes ledbesvär.

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1325 kronor!

11 comments