Samiskt

Text:

Bild: Hans-olof utsi

Doala dán bohcco!

Samiskan är gammal som gatan, men skriftspråket stabiliserades först på 1950-talet, då de första ordböckerna antogs. Språket har sex varianter. Här är några nordsamiska fraser:

Hej! Bures!
Goddag! Buorre beaivi!
Dig har jag inte sett förut In leat du oaidnán ovdal
Går du ofta hit? Manat go dávjá diehke?
Jag tror inte det. Mon in jáhke dan
Var bor du? Gos don orut?
Jag kommer från Tärnaby Mon boadán Deardnás
Vill du dansa? Háledat go dánset?
Jag tycker inte om det. Mon in liiko dasa
Lägg ett vedträ i elden! Coggal muora dollii
Vill du följa mig hem? Háledat go duovvut mu mielde ruoktut?
Jag har inte tid.
Mus ii leat áigi
Håll i den här renen! Doala dán bohcco!
Vilken knäppskalle! Makkár biedut!
Adjö. Báze dearvan

LISnils_gustav

Vem är egentligen same?

Fokus ställde frågan till Nils Gustav Labba, verksamhets­ledare på Samiskt informationscentrum.

– Usch, vilken besvärlig fråga. Det finns ett enkelt svar att den som känner sig som same också är det. Men det är också en fråga om etnicitet. Man kan till exempel inte konvertera till same.

Varför inte det?

– Det handlar om ursprung och om blodsband. Man måste vara av samisk börd för att vara same.

Men om man läser om kriterierna för att rösta i sametinget så räcker det ju med att man ska ha haft samiska som språk i hemmet?

– Ja, det beror på att man enligt lagen inte får göra etniska registreringar.

Aha, så om en stockholmare uppfostrar mina barn med samiska i hemmet så kan de få rösta i sametinget?

– Det skulle de sannolikt inte få. Man måste påvisa ursprung. Men, visst. Om någon gör sig den enorma ansträngning det innebär så ska vi ta emot dem med öppna armar.

Kalendern

Samerna delar in året i åtta årstider och har en rad unika högtider. Månaderna sammanfaller till stor del med renskötselns förflyttningar och stadier.

Dálvve (vinter)
6 februari: Samernas Nationaldag som firas till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

Gidádálvve (vårvinter)
25 mars: Marie Bebådelsedag, en traditionell samisk högtidsdag.

Gidá (vår)

Gidágiesse (vårsommar)
Midsommardagen: Officiell högtidsdag.

Giesse (sommar)

Tjaktjagiesse (höstsommar)
26 augusti: Sametinget i Sverige invigt 1993.

Tjaktja (höst)
9 oktober: Sametinget i Norge invigdes denna dag 1989.

Tjaktjadálvve (Höstvinter)
9 november: Delegationen för sameärenden i Finland invigdes denna dag 1973.

Stjärnsamer

Enok Sarri
Publikfriande same som kompletterade jobbet på SMHI:s väderstation i Nikkaluokta med att spå i renmagar och fiskinälvor. Var 1977 tvärsäker på att djuren visat att kungaparets förstfödde skulle bli en prins, men fick som bekant fel.

Elsa Laula
Politisk pionjär som var med och bildade Lapska Centralförbundet vid 27 års ålder 1904. Drev därefter en enveten kamp för mänskliga rättigheter i same­land.

Sofia Jannok
Låtskrivaren, programledaren och jojkaren som i mellanakten i Melodifestivalen 2009 briljerade med »Čáhcceloo«, den samiskan varianten av ABBA:s »Waterloo«.

Lisa Thomasson, »Näktergalen från Oviken«
Upptäcktes av en musiklärare från Gävle, sjöng sig sedan igenom Sveriges alla kapell och bönehus kompandes sig själv på cittra. Avslutade karriären som 24-åring 1902.

Börje Salming
Sameättad och slagsmålsärrad hockeyspelare från Torne träsk, som visade svenskarna vägen till NHL. Har varit enda same – och för den delen också svensk – på ändlösa listor över världens genom tiderna bästa spelare.

Sven-Gösta Jonsson, »Den rockande samen«
Chockade hela det avlånga landet när han från Ammarnäs 1959 slog igenom med »Vid foten av fjället«. Lämnade artist­livet 1967.

Dräkten

Den traditionella sameklädseln är lika heterogen som de svenska folkdräkterna och varierar kraftigt i utseende. Till den samiska kolten hör traditionellt sett bälte, skor och skoband samt sjal eller barmkläde. Dessutom används ofta tillbehör så som oväderskrage, smycken, handskar, byxor och mössa.

Kolten
Skjortan med en kjollik nederdel och karaktäristiska kilar, revär och sinnrika mönster. Är v-ringad hos lulesamerna.

Trådarna
Sytrådarna gjordes traditionellt av senorna från renar. En del av utsmyckningarna är broderade med tenn- eller silvertråd.

Färgerna
Kombinationen av rött, blått, gult och grönt visar på härkomst och släktskap.

Byxa
Nuförtiden använder kvinnor oftast vanliga strumpbyxor. På vintern gäller dock de traditionella gálsoga, gjorda av skinn från renens ben.

Mössa
Mössan används traditionellt bara av män och den typiska stora röda tofsen härstammar från samerna längst i norr.

Näbbskor
Traditionellt tillverkad av mjukt renskinn med karaktäristisk, spetsig tå. Har länge varit uppskattad även utanför det samiska samhället. Ända sedan 1600-talet har näbbskorna utgjort en viktig samisk handelsvara.