Incitamentsystem fungerar varken i sexlivet eller finansvärlden.
Förr i tiden brukade man vid hoven anställa rådgivare som gav kungen politiska rekommendationer utifrån att avläsa mönster i inälvor från döda fåglar. Mer eller mindre korrekt försökte de genom att titta på planeternas rörelser, djurs inre organ, eller tecken i skyn – avläsa hur Gud kunde tänkas reagera på de beslut som härskaren fattade.
Nuförtiden har denna roll övertagits av ekonomer. Mer eller mindre korrekt försöker de utläsa hur marknaden kan tänkas reagera på det ena eller andra förslaget som politikerna lägger fram. Alla som har följt Anders Borgs bråk med Finanspolitiska rådet vet hur känsligt det kan bli – om man inte aktar sig. Alltså först tillsätter hovekonomer och sedan hotar med att ta deras pengar när de kritiserar ens politik.
»Gud skapade ekonomer för att få astrologer att framstå som trovärdiga«, skrev John Kenneth Galbraith. Men alla som undrat hur den ekonomiska vetenskapen kan berättiga sin existens efter den här finanskrisen, kan pusta ut. I dagarna har boken »Spousonomics: Using Economics to Master Love, Marriage, and Dirty Dishes« kommit ut. Paula Szuchman och Jenny Anderson lovar att förbättra våra kärleksförhållanden med ekonomiska principer. Huruvida de kan fixa Anders Borgs relation till Lars Calmfors återstår att se.
»Spousonomics« tar upp exemplet med Howard. När Howard kommer hem på kvällen brukar han bli rosenrasande: leksaker och trehjulingar ligger och dräller överallt och Howard blir tokig. Ingenting hjälper. Tills hans fru Jen börjar applicera Spousonomics.
Människor är själviska och reagerar på incitament, säger ekonomerna. Det måste löna sig att inte bli rosenrasande, säger Spousonomics. Så Jen skapar ett incitamentssystem: om Howard inte får utbrott på tre kvällar – då har hon sex med honom. Och mycket riktigt: snart slutar Howard att bråka. Ett bevis för att ekonomisk trade-off fungerar, kvittrar Szuchman och Anderson.
Tillbaka till femtotalet, skulle någon annan kunna säga.
Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte fungerar. Problemet med ekonomiska incitament är att de förutom att de fungerar, även förändrar en situations hela natur.
Ekonomer brukar inte tänka på det.
De israeliska forskarna Uri Gneezy och Aldo Rustichini upptäckte att när daghem införde böter för föräldrar som lämnade sent, blev konsekvensen att föräldrarna tvärtom började lämna ännu senare. Incitamentsstrukturen förändrade relationen. Föräldrarna kände inte längre att de hade någon skyldighet mot personalen att lämna i tid. Det gick plötsligt att »köpa« sig ur pliktkänslan. Och det var inte riktigt så man hade tänkt sig.
Om direktören vet att han får miljonbonus om företaget gör vinst kommer han att anstränga sig för att göra vinst. Problemet är att han på grund av hur bonussystemet har konstruerats även kommer att börja se företaget som en snäv fråga om kortsiktig vinst. Och det kan få förödande konsekvenser.
Precis som faktumet att Jen nu har förändrat sexualiteten i sitt äktenskap till ett belöningssystem kan få förödande konsekvenser. Howard blir ett barn som måste matas med sex för att hålla sig lugn. Jens kropp blir något att använda för att hålla män på gott humör. Det är en mycket gammal berättelse – hur många ekonomiska ekvationer den än kläs upp i.
Upplägget i »Spousonomics« är inget nytt. Böcker som »Freakonomics«, »Discover Your Inner Economist«, eller varför inte: »Find a Husband after 35 Using What I Learned at Harvard Business School«, har funnits i flera år. Och »Freakonomics« har sålt i över 4 miljoner exemplar.
Bokens premiss är att marknadens logik kan förklara precis allting om människan. Med hjälp av oerhört förenklade idéer om människors beteende (som inte stämmer med någon psykologisk forskning överhuvudtaget) kan man räkna ut rubbet. Från fördelarna med vaniljglass till människolivets värde.
Nationalekonomin har sedan 1800-talet drömt om att kunna förklara samhället på samma exakta sätt som Isaac Newton en gång tycktes ha förklarat universum. (Innan även det blev komplicerat.)
Och som Newton själv uttryckte saken: »Jag kan beräkna himlakropparnas rörelser, men inte människans galenskaper.«
***
Förövrigt har den första delen av filmatiseringen av Ayn Rands »Och världen skälvde« snart premiär. Och Raj Patels sammanfattning av boken är värd att påminna om:
»Det finns två verk som kan förändra en nördig 14-årings liv: »Sagan om ringen« samt »Och världen skälvde«. Det ena är en barnslig dagdröm som kan leda till ett känslomässigt och socialt förkrympt vuxenliv där stora delar av dagen används till att försöka få verkligheten att bli mer som en fantasyroman. Det andra är en bok om orker.«
Prenumerera på Fokus!
41 nummer av Fokus för bara 895 kronor!
2013-20
2013-19
2013-18
2013-17
2013-16
2013-15
2013-13
2013-12
2013-11
2013-10
Vad vill du säga? Ska vi inte räkna på hur olika politiska beslut påverkar ekonomin? Jag håller helt med om att närsynta ekonomer med avancerade matematiska modeller ibland förenklar verkligheten in absurdum, men kasta inte ut barnet med badvattnet.
För övrigt tror jag det stavas ”orcher” :)
Fullständigt lysande!
För det första så är du inte utbildad ekonom, alltså ovärdig att ha en åsikt.
För det andra så är orker korrekt svensk översättning ;)
Det finns en väldigt bra föreläsning av filosofen Michael Sandel om just det här. Hur marknadens mekanismer förändrar de moraliska normer vi har. Se den!
http://fora.tv/2009/07/20/Michael_Sandel_on_Markets_and_Morals
Han tar bl.a. upp exemplet med att betala föräldrar för att hämta barn på dagis tidigare, men även utsläppsrätter, flyktingar, surrogatskap m.m. Mycket intressant!
Alla pratar om sex.Inget gör det.Åtminstone inte i media-exhibitionist-världen ty där har man fullt upp med att visa upp sig med bilder o krönikor.Överallt.
Stackars människor som Strindberg sa
Välskriven och tänkvärd text, att trycka ner mänskligt beteende i en enda teori och förklara och rättfärdiga allt med den är befängt. En teori blir aldrig större än alla mänskliga variationer i tid och rum. Sen detta enfaldiga påstående att man är ”ovärdig” att uttala sig ekonomi om man inte är ekonom. Kan man inte uttala sig om känslor om man inte är psykolog, inte om politik om man saknar examen i statsvetenskap, inte säga något om kroppen om man inte är läkare osv? Kom igen – taffligare argument finns inte!
[...] Fokus » Sex är ingen bra morot- Mycket bra om inre och yttre drivkrafter och hur vi förändras baserat på vad som styr. Se också http://kommunchef.com/2010/09/lonen-som-hammar-kreativitet/ Relaterade:Kommunchef kommenterar – 7 November, 2010Ledarskap är A och O för vår framgångKommunchef kommenterar #kommkomm – 29 October, 2010Kommunchef kommenterar – 21 January, 2011Kommunchef kommenterar – 12 November, 2010 Publicerad i Kommunchef kommenterar | Etiketter: Katrineholm, kommentar, kommun, kommunchef, Ledarskap, Sociala medier [...]
Hej!
Tack för denna krönika och länken till föredraget. Det blir nog ett värdefullt komplement för att förstå boken du nämner ”Freakonomics” som just innehåller en mängd underhållande ekonomiska betraktelser. Jag har inte hunnit skriva om boken än så det var bra med någon som läst och reflekterat över den. Kanske är det just relationsändringen och psykologin bakom transaktionen som fordrar ytterligare granskning. Utmärkt!
[...] maktutövandet är fel, utan att maktutövande genom ett inre, påverkande ledarskap är bättre ur flera aspekter. CC by [...]
Lysande artikel av Kielos, som vanligt:)
btw Hur orker egentligen stavas är helt oväsentligt. I ett citat ska du återge stavningen från källan, oberoende om den är rätt eller fel.
Katrine, vad tror du hade hänt om böterna på dagiset höjts successivt?
Förmodligen hade artikelns andemening, illustrerad i citatet ”Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte fungerar. Problemet med ekonomiska incitament är att de förutom att de fungerar, även förändrar en situations hela natur” fortfarande gällt.
Mycket bra skrivit. Du är en duktig flicka.Men vad gör du hus sossarna?
Strålande! Seså…framåt nu gott folk. Vi är snart där. Ett svagt ljus långt där borta…känn…en frisk doft av…ja vad är det egentligen? känner ni? ser ni? En förlösande möjlighet till bildning, sex och ett spännande liv utanför furstars äganderätt. Utan risk att tvångsKBTas in i framtiden som lydig undersåte…som lär sig trada med sex därför att meningen med livet blev att lyda. Ja…bara lyda helt enkelt…och liksom hunden bli glad varje gång husses hand är på väg in i den ficka den torkade blodpuddingen ligger. Vad sa jag nu? Kan det vara så att en del av oss omedvetet tillhör en manisk självbevarelsesekt..som bara finns för att överleva? Eller vad tror ni? Ska vi börja hitta den där sköna utgången snart och låta offerprästerna leka med sig själva?
Och nu…ett ord från vår engelske sponsor. WALK LIKE AN EGYPTIAN. THATS ALL. :-D
…THATS ALL IT TAKES…så klart. :-D
[...] med sexualiteten av en massa köslående verkar hon skita fullständigt i, men tack och lov har Katrin Kielos rett ut den saken för oss i senaste Fokus. Sex kan inte vara utpressning eller belöningssystem, och om man använder det så [...]
Någon borde göra en undersökning hur det står till med ekonomers sexliv och inställning till detta, vi kan kanske här hitta förklaringen till vad som är fel med ekonomivetenskapen. För några år sen var där en ekonom som hade teorier om att skilsmässofrekvensen berodde på hur det såg ut på marknaden för vakanta möjligheter till en ny partner. Var utbudet litet av lediga på andrahandsmarknaden blev det färre skilsmässor och vice versa.
Du har rätt, nationalekonomi är svåra grejer. Därför borde politikerna ha så lite som möjligt med det att göra.
Katrine Kielos, om jag förstår dig rätt menar du att man inte ens bör försöka använda incitament för att få till önskvärt beteende.
Innebär det att vi kan förvänta oss en artikel där du argumenterar för borttagandet av straffskatt och fängelse på skattefiffel? De båda är ju ett incitament givet av staten för att göra det billigare att betala rätt skatt från början än att försöka undvika att betala skatt.
För min del tror jag att vi skulle se en viss minskning av skatteintäkterna om vi tog bort påföljderna av skattefiffel. Men som nyliberal jag stöder absolut din strävan. Starta upproret så ses vi på barrikaderna. :)
Visst är det roligt när en artikel om sex genast får en del människor att tänka på skatt? Det kanske är sexigt att betala skatt?
Vad hon säger är att incitament kan ge ett beteende som ej var det avsedda, som tex att folk i sin iver att inte betala skatt skapar krångliga lösningar och skickar sina medel utomlands etc.
Katrine Kielos argument stärker tesen om att staten ej ska intervenera i marknaden. När staten använder skatter och subventioner för att uppmuntra ett visst beteende kan effekten bli helt motsatt.
Att Kielos tar upp finanskrisen som exempel på hur ekonomerna har misslyckats är intressant. Beslut som låg till grund för uppbyggnaden av krisen är i mångt politiska beslut, glöm inte det. Bail-out-policyn, community reinvestment act, Fanny & Freddie och reglering av kreditvärderingsinstitut.
Greenspan får bära ekonomskulden med sin lågräntepolitik som stimulerade att man sökte sig till alternativa investeringar, t.ex. hus.
Frågan är om man överhuvudtaget då bör intervenera i ekonomin eftersom man aldrig kan förutsäga följderna till 100 %.
Att du kritiserar populärvetenskapliga böcker som analyserar vardagsproblem utifrån nationalekonomisk teori är att slå in öppna dörrar. Det är väldigt få människor som hävdar att de går på ekonomiska fundament när de väljer partner. Därmed är det inte sagt att det är ointressant att försöka hitta en orsak till varför välutbildade gifter sig med andra välutbildade (med kontroll för att universitetet är en bra mötesplats :-)).
[...] över mina tillgångar så finns en risk att jag kommer att göra det. Så fungerar vi människor. Incitamentssystem som styr handlande fungerar inte. Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte [...]
[...] över mina tillgångar så finns en risk att jag kommer att göra det. Så fungerar vi människor. Incitamentssystem som styr handlande fungerar inte. Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte fungerar. [...]
[...] Katrine Kielos skrev väldigt bra om detta för ett tag sen. Henrik Berggren har skrivit (kortare än i Axess) om granskningssamhället även i DN, och Lena Sommestad kommenterar. Halvt om halvt relaterat skriver Claes-Mikael Jonsson läsvärt om EU, marknaden och tidsandan. Alliansfritt om kontrollantfusket. [...]
[...] >Katrine Kielos gör några ack så viktiga poänger om vissa nationalekonomers fattiga insikt i sociala relationer i senaste numret av Fokus. [...]
[...] men i själva verket bara är att uppnå särskilda mätbara kriterier och inte mer. Den här typen av ekonomiska incitament gör att den totala kvaliteten på själva arbetsprestatione… då man enbart fokuserar på att uppnå de mätbara målen och gör det för att uppnå en hög [...]
[...] börja handla för att det ska se bra ut istället för att vi vill att det ska bli bra.Eller som Katrine Kielos så strålande uttrycker det kring någon typ av klassisk betingning i ekonomtermer.Problemet med ekonomiska incitament är inte [...]
[...] Så länge jag använder makt på ett öppet och medskapande sätt som överensstämmer med min person så ser jag inget fel med det. Jag ser det dock som ett nederlag för ledarskapet när jag utövar formell makt över andra. Det betyder inte att maktutövandet är fel, utan att maktutövande genom ett inre, påverkande ledarskap är bättre ur flera aspekter. [...]