Paradoxen i Sörmland

Det pratas mycket om integration, men hur ser den ut i praktiken? Fokus granskning tar er med till Södertälje som vänt upp och ned på många förutfattade meningar.

Det är några år sedan det dåvarande socialdemokratiska kommunalrådet Anders Lago fick tala i den amerikanska kongressen om varför lilla Södertälje i Sverige tog emot fler irakiska flyktingar än hela USA. Men frågan är fortfarande aktuell.

Kriget i Syrien har startat en ny flyktingvåg. Visserligen kommer många av de assyrier och syrianer som bor i Södertälje från andra länder än just Syrien. Men några gör det, och för många känns den sörmländska staden alldeles självklar.

För så här är det. Kringlornas stad har utvecklats till en huvudstad för den assyriska/syrianska diasporan. Ingen annanstans i världen finns ett lika aktivt assyriska/syrianskt kultur-, idrotts- och föreningsliv, med fotbollslaget Syrianska FC i täten.

Därför ställer Södertälje hela integrationsbegreppet på huvudet. En tredjedel av befolkningen är född utomlands. Är det egentligen ett problem, när civilsamhället blomstrar?

– Ja, säger Anders Lagos efterträdare, kommunalrådet Boel Godner, också från socialdemokraterna.

Hon är mycket stolt över staden och dess invånare och 100 procent positiv till en generös invandringspolitik. Samtidigt konstaterar hon att invandringens fördelning över landet måste vara mer proportionerlig. Annars kan den enskilda kommunens ekonomi kapsejsa.

– När det plötsligt kommer 400 barn som hamnar i tre skolor, då behöver vi förstås göra stora utbildningsinvesteringar. Tänk dig själv hur mycket som krävs för att rusta en 17-åring som inte kan svenska. Vi vill ju att alla barn ska få lika möjligheter.

Logiken bakom supermagneten Södertälje stavas EBO. Lagen om eget boende som gör det möjligt för asylsökande att bosätta sig var de vill i landet. Såväl Anders Lago som Boel Godner och Malmös Ilmar Reepalu har protesterat, deras städer har helt enkelt blivit alltför populära.

När Irakkriget bröt ut 2003 bodde det i Södertälje redan 10 000 personer från den kristna folkgrupp i Mellanöstern som många flyktingar från Irak tillhörde. Under det följande decenniet kom det 9 000 till. En fjärdedel av alla flyktingar som har kommit till Stockholms län – en region med en befolkning om 1,9 miljoner – har hamnat i Södertälje som har 90 000 invånare. Av länets flyktingar från Syrien är andelen ännu högre, 38 procent.

– Det är fullständigt självklart att en flykting behöver tryggheten hos familj och vänner. Men kommunen måste kunna klara av det också, säger Boel Godner som vill undanta Södertälje från EBO.

Hon har stöd inte bara av oppositionen utan också av andra kommuner i Stockholms län. Och, ska det visa sig, stadens assyriska/syrianska befolkning.

Men vi återkommer till det. Först en titt i siffrorna.

I Fokus årliga genomgång av fakta kring migration och integration framgår att Södertälje mellan 2002 och 2011 hade landets högsta genomsnittliga flyktingmottagning, om man undantar två småkommuner i norra Sverige. Andelen utrikes födda i staden är i dag 33,9 procent, vilket ger en tredjeplats efter Haparanda (med många finländare) och Botkyrka.

Räknar man in gruppens barn födda i Sverige utgör befolkningen med utländsk bakgrund 44 procent av befolkningen i Södertälje. Siffran för hela riket är 18,6 procent.

Klicka för att förstora tabellen:

Den som driver linjen att hög andel utrikes födda har ett spikrakt samband med hög arbetslöshet för samma grupp kan sluta läsa här. När landets kommuner jämförs hamnar Södertälje nämligen ungefär i mitten. Placeringen i en storstadsregion är bara en del av förklaringen. Södertälje ligger exempelvis bättre till än Göteborg sett till absolut och relativ sysselsättning för utrikes födda, fastän 77 procent av göteborgarna är infödda.

Dessutom är ohälsotalen i Södertälje betydligt lägre än vad den påtvingade trångboddheten och de färska erfarenheterna av krig och flykt »borde« medföra. Mer än 150 kommuner har högre sjuktal hos utrikes födda än vad Södertälje har.

Hur stor ära kommunen kan ta åt sig för allt detta är förstås svårt att säga. Men mycket görs. Kommunen har startat två bolag tillsammans med näringslivet (Manpower och Peab) för att stimulera sysselsättningen. I skolorna anställs »utvecklingslärare«, superlärare med högre lön som kompletterar befintlig personal. I en skola med särskilt många invandrarbarn har alla klasser två lärare.

Inget av detta är gratis och det ekonomiska stödet från staten är högst otillräckligt. EBO-lagen ger kommunen en schablonersättning, ett engångsbelopp om 80 000 kronor per flykting. Det ska räcka i tre år.

– Hos oss i Södertälje räcker det ungefär till ett års finansiering av vuxenutbildningen, inte mer, säger Boel Godner.

En flykting uppbär statligt etableringsstöd i två år. Därefter är det kommunens försörjningsstöd som gäller, om man inte har jobb och inkomst.

Det vill säga socialbidrag.

– Det tar i genomsnitt sju till nio år för nyanlända i Sverige att komma i egen försörjning. Om det då är väldigt många i en enskild kommun som behöver försörjningsstöd så kan det tränga ut viktiga satsningar, säger Boel Godner och återkommer till skola, utbildning, barn och ungdomar som hon vill prioritera.

I skolan. »Elever som läser mycket får mycket bättre språk«, säger mellan­stadieläraren Metin Hawsho. Att förklara de svenska orden noga är viktigt.

Med andra ord framstår det som ett litet mirakel att Södertälje kommun »bara« behöver skära ner sin budget med 87 miljoner kronor i år. En fan-på-väggen-målare, vilket det finns gott om, skulle säkert ha gissat på tusentals miljarder euro. Men då har man inte räknat med de inflyttade Södertäljeborna själva och deras arbetslinje.

Vi träffar några. Yasmin Adam var 19 år när hon kom till Sverige från Syrien 1998.

– Det var väldigt lätt att få jobb, säger hon.

2001 blev hon fastanställd som ekonomibiträde i Södertälje kommun och specialiserade sig på vegetarisk matlagning i skolkök.  Hennes man Andreas Hermes kom från Irak år 2000 och sadlade om från frisör till kock så snart han satt foten på svensk mark.

– Jag gick i skola några månader, sedan dess har jag jobbat, säger han.

I dag är han pizzabagare och sätter stopp för Fokus fotograf som försöker kliva in i restaurangköket och fotografera.

– Livsmedelslagen, säger Yasmin Adam.

De trivs utmärkt i Södertälje och pratar god men inte perfekt svenska som de har lärt sig på jobbet, »inte på SFI!«.

Att arbetsspråket svenska måste behärskas väl är Yasmin Adam mycket bestämd med, och därför har den åttaåriga dottern och den sexårige sonen placerats i en skola där 60 procent av eleverna är infödda svenskar. (Dottern planerar att bli lärare. Sonen vill bli polis.)

Därför har hon också avrått sin egen syster från att stanna i Södertälje. För precis som kommunalrådet Boel Godner konstaterar Yasmin Adam att chanserna att lära sig svenska blir farligt små om invandrarandelen är för hög på ett och samma ställe.

– Min syster har just flytt från Syrien och hon bor hos oss tillfälligt. Men jag säger: flytta till ett ställe med fler svenskar så att du kan lära dig språket. Eskilstuna kanske, eller Örebro. Eller Jönköping.

Mellanstadieläraren Metin Hawsho sitter i kommunfullmäktige för folkpartiet och är andre vice ordförande i Södertäljes utbildningsnämnd. Han vill fokusera på just invandrarnas arbetslinje.

– 600 000 invandrare i Sverige går till jobbet varje dag, påminner han och tillägger:

– Ett jobb är alltid bättre än inget jobb alls.

Det syns i statistiken. De invandrade Södertäljeborna har bara 81 procent av de inföddas lön, baserat på statistiken över »relativ inkomst«. En inkomstklyfta som är bland de bredaste i landet. Vilket i sin tur betyder att de tar jobb med låga löner. (Eller, förstås, att de svenskfödda Södertäljeborna är påtagligt välbetalda.)

Vi stämmer träff med Gabriel Bozyel, vice ordförande för Syrianska Riksförbundet. Efter 32 år i Södertälje kan han staden utan och innan. Nu guidar han oss genom föreningshuset i stadsdelen Geneta.

Här trängs de syrianska kulturföreningarna med det syrianska fastighetsbolaget och fotbollslaget Syrianska FC:s souvenirbutik, det syrianska akademikerförbundet och redaktionslokalerna för Suryoysat, en öppen tv-kanal som kan ses över hela världen och som är den viktigaste syrianska kanalen utanför hemländerna.

Suryoysat spelar in och sänder allt möjligt: sport, nyheter, till och med begravningar.

– Jag gillar inte begreppet integration, säger Gabriel Bozyel som bjuder på kanelbullar.

– Det är ett ord som kommer uppifrån. Själv har jag gått i skola i Sverige, gjort militärtjänst, pluggat på universitetet, betalar skatt … Är jag mindre integrerad än en svenskfödd som inte har gjort något av detta? Så kan det ju inte vara!

Han tycker att utanförskap är ett bättre ord. Det är människor i utanförskap som behöver integreras. Och i den gruppen ingår även många svenskfödda.

Metin Hawsho, läraren, har förklarat för oss hur integration av invandrare går till i praktiken: genom strukturerna.

– Varje folkgrupp har sin grundpelare. I Sverige är det föreningslivet. Genom det lär vi oss samarbete, jobba ideellt, föreningsteknik, allt. Från idrotten och kulturen kan man fortsätta till politiken. I dag sitter det sex personer med syriansk bakgrund i riksdagen.

Så kanske är det riktigare att säga att de integrerar Sverige i sig själva.

– Inom gruppen hjälper man varandra. Det är inga stora problem för syrianska ungdomar att få jobb. Företagarkulturen är stark, säger Gabriel Bozyel.

Men inte ens den står pall för en alltför häftig inflyttning.

– Vi håller med kommunledningen om att det är för mycket nu. Regeringen borde göra något åt EBO-lagen. Vi har uppvaktat Tobias Billström om det. Och andra kommuner måste ta sitt ansvar.

Migrationsministern har, enligt Gabriel Bozyel, bett riksförbundet om hjälp med att styra om flyktingströmmen till andra kommuner. Nu stundar »Operation Övertalning«. Både av assyrier/syrianer som vill till Södertälje och andra städers kommunledningar.

– Det finns faktiskt syrianska nätverk och föreningsliv i andra svenska kommuner. Som Örebro, Norrköping, Linköping, Eskilstuna och Uppsala. I hela Sverige finns det 90 000 assyrier/syrianer, så det är ju inte bara här.

Kommunalrådet Boel Godner tvivlar på att EBO ändras. Ordet »kommunarrest« hänger i luften så fort frågan tas upp. Men något måste göras för Södertälje, inskärper hon. Den näst bästa lösningen, säger hon, att staten ökar den ekonomiska ersättningen till kommunerna.

– Våra elever behöver extra stöd, kanske motsvarande kostnaden för ett extra skolår.

Assyrier/syrianer är en kristen folkgrupp som historiskt har levt som minoriteter i muslimska områden i Mellanöstern, främst Turkiet, Syrien, Libanon och Irak.

Läs mer:

Botkyrka byter språk

"Det finns rasism här"

Klicka för att förstora tabellerna:

 

Prenumerera på Fokus!

41 nummer + julpremie för bara 1495 kronor!

6 comments

  • Tidskriften Fokus har i veckan publicerat en ingående granskning om integration som tydligt slår fast att invandrare klarar sig sämre än personer med generationers bakgrund i Sverige. Nu väntar vi med spänning på att lika mycket energi läggs på en granskning mellan kvinnor och män. Vissa parametrar skulle kunna återanvändas som de är, t ex andel kvinnor och relativa ohälsotal. För parametern relativ inkomst skulle det viktiga komplementet ”med likvärdig utbildning” behöva läggas till. Fast jämställdhet kanske är en aveny som inte är så trevlig att beträda för då måste mer självrannsakan till och frågan hur den egna lönebilden ser ut diskuteras.

  • Erik skriver:

    Ekonomiskt vansinne.

  • Bjorn57 skriver:

    Paradoxen i Södertälje kan eventuellt förklaras av att de flesta är kristna vilket kanske underlättar integrationen och håller ner arbetslösheten?

  • […] pratas mycket om integration, men hur ser den ut i praktiken?” Cecilia Garme skriver i tidningen Fokus om ett Södertälje som ställer integrationsbegreppet på huvudet. “En […]

  • […] Paradoxen i Sörmland  Prenumerera på Fokus!41 nummer av Fokus för bara 995 kronor! Tweet […]

  • […] mer: Paradoxen i Sörmland  Prenumerera på Fokus!41 nummer av Fokus för bara 995 kronor! […]