Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Botkyrka byter språk

Så vill Stockholmsförorten förändra hela landets syn på integration.

Näst gränskommunen Haparanda har stockholmsförorten Botkyrka högst andel utrikes födda i Sverige: 38,9 procent.

Hela 54 procent av de drygt 80 000 invånarna har utländsk bakgrund. Här talas över 100 språk, vilket skiljer Botkyrka kommun från Södertälje med sin mycket stora syrianska grupp. Kommunen har fångat mångfalden i sin slogan »Långt ifrån lagom«.

Men integration talar man inte längre om. Sedan 2010 är det »interkulturalitet« som gäller. Utvecklingschefen Helena Rojas förklarar varför:

– Integration är ett diffust begrepp. Man pratar om folk som om de kom till Sverige i går. Det blir kränkande och konstigt att använda det för invånare som har bott här i 40–50 år.

Hon beskriver interkulturalitet som andra änden av en skala som börjar med »gästarbetarpolitik« och fortsätter över »assimilering« och »mångkultur«.

– Den nationella politiken kan i bästa fall beskrivas som mångkulturell. Man bejakar olika identiteter, men man stannar där. Vi vill ta det längre och lyfta invånare som gör udda val som underlättar samspel och rörlighet mellan grupper. Vi eftersträvar social sammanhållning, säger Helena Rojas.

I praktiken innebär det ett ganska traditionellt socialt utjämningsarbete, där målet är lika livschanser och kommunala insatser efter behov, främst utbildning, är medlet.

Man arbetar till exempel aktivt med rekrytering så att kommunens anställda inklusive cheferna speglar befolkningens etniska mångfald. I projektet Yrkeskompis – ett samarbete med Röda Korset – matchas svenskfödda Botkyrkabor med likasinnade med utländsk bakgrund. Resultatet ska bli vänskaps och helst också yrkesrelationer. Under sex månader erbjuds vännerna gemensamma aktiviteter att umgås kring.  Samt en arbetsmetod där förvaltningen ständigt utmanar sig själv genom att diskutera verkliga dilemman som tjänstemännen har ställts inför.

– Vi har diskuterat ett fall där en storebror kommer till biblioteket med sin lillasyster som ska låna en bok. Bibliotekarien tänker oroligt »är detta ett fall av hederskultur«? Vilket kan färga bemötandet. Fast det kan finnas tusen andra anledningar till att två syskon gör sällskap. Det uppstår en situation av distans. Hur kan bibliotekarien tänka och bete sig? Sådant diskuterar vi.

Botkyrka deltar som enda svenska kommun i Europarådets nätverk Intercultural Cities, och Helena Rojas är vice ordförande för ett Unesco-program mot rasism.

Precis som Södertälje har Botkyrka en i riksjämförelse hög sysselsättningsgrad för de utrikes födda. Men också en bred inkomstklyfta mellan dem och kommunens svenskfödda invånare.

Kommunen lobbar nu för att det interkulturella tänket ska anammas på riksnivå. Frågan är annars om Botkyrkas många trespråkiga ungdomar får utdelning av sin kompetens.

– Många drar från Sverige, så är det, säger Helena Rojas.

Läs mer:

Paradoxen i Sörmland 

"Det finns rasism här"

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera